Länkar

The Czech Gripen fleet has been over a decade in service. The outstanding performance of the system, as demonstrated during NATO exercises and deployments, has increased interest from other Central European countries…

In June 2004 the Czech and the Swedish government signed a 10-year, leasing agreement for 12 single-seat Gripen C and two twin-seat Gripen D. The first flight took place less than a year later, in April 2005…

The Czech government has extended the lease on their Gripen until 2027 (with an additional two-year option). The Hungarian government has reached the same conclusion and extended the lease on its own 14-strong fleet of NATO-compatible Gripen C/Ds until 2026. Läs artikel

Jörgen Andersson (S), tidigare minister och kommunpolitiker diskuterar försvarspolitiken och föredrar ett militärt samarbete med EU…

Man premierar ett land vars president lämnar klimatavtalet och inte tycker att ett handelsavtal med Europa är viktigt. Den person som man i övrigt kritiserar väljer man att köpa robotar ifrån. Beslutet tas i samband med ett möte med USA:s försvarsminister i Helsingfors. Eftersom politiska värderingar legat i botten anser jag att vi i stället borde ha prioriterat det europeiska samarbetet.

Jag är ingen vän av Nato. Jag tycker i stället att EU ska bygga upp ett gemensamt försvar.

Men jag respekterar alliansen som är ärlig och vill bli medlemmar, till skillnad från regeringen som inte vill det men ändå de facto är med, men i retoriken säger nej. Vi står endast utanför Nato:s §5, i övrigt är vi med. Denna paragraf innebär att medlemmar solidariskt hjälper varandra vid konflikt. Det har vi för övrigt förbundit oss i EU. Läs artikel

Den ryska och vitryska storövningen i september väckte stor debatt och många farhågor redan innan den inleddes. Då övningen pågick mellan den 14 och 20 september rapporterades allt som gick att rapportera. Men efter det har det varit rätt tyst om övningen.

På Försvarshögskolan i Helsingfors sitter experter på rysk militär med ett omfattande material som de analyserar. Den som vet mest om saken är överstelöjtnant Juhani Pihlajamaa. Han har tidigare bland annat varit Finlands militärattaché i Moskva.

– Analysen är ännu inte slutförd, men hittills är vår bedömning att Ryssland och Vitryssland verkligen övade det de sa på förhand, säger Pihlajamaa. Det innebär alltså att övningen gällde bekämpning av terrorister. Men då måste man komma ihåg att när militärer i Ryssland talar om terrorism avser de inte riktigt samma sak som i väst. Terrorism är i Ryssland bland annat utländsk inblandning som leder till konflikter inom landets gränser.

Helsingin Sanomat publicerade i början av november en artikel (inloggning krävs) om att övningen egentligen var en övning för storkrig mot Nato.

– Det var inte en anfallsövning mot Nato, säger överstelöjtnant Pihlajamaa till Svenska Yle.

Han påpekar att alla försvarsövningar också innehåller element av anfall. På den punkten skiljer sig inte ryska krigsövningar från övningar i andra länder.

Pihlajamaas uppfattning är att Zapad-övningen i själva verket var mindre aggressiv än den kunde ha varit. Bland annat forslade Ryssland inte några Iskander-missiler till Kaliningrad i år, så som de gjorde hösten 2016.

Frågan om hur många man som deltog i övningen är fortfarande något oklar. Den officiella uppgiften gällde 12 700 soldater, medan antalet i själva verket var avsevärt mycket större. Men Juhani Pihlajamaa har förståelse för det ryska sättet att räkna.

– Ryssland såg Zapad som bara en del av de kontinuerliga övningar som genomförs under hela året inom det västra militärdistriktet. Läs artikel

Höstens försvarsövning Aurora 17 har ökat Sveriges militära förmåga och gjort att försvarsmakten tagit ett steg framåt.

Å andra sidan har övningen även blottat bristande resurser i de militära leden. Den slutsatsen drar nu överbefälhavare Micael Bydén.

Det allt mera spända säkerhetspolitiska läget har gjort att försvaret under senare år förstärkts med bland annat närvaro på Gotland, ÖB ser dock en avsaknad av resurser inom framförallt två områden: logistik samt sambands- och ledningssystem, något Aurora 17 avslöjat…

Transportresurserna är något som vi tidigare vet att vi inte har den volym vi skulle behöva. Det kan handla om sjukvård och att ha livsmedel på plats. Det vi har är riktigt bra men det är volymen, att klara av att försörja hela försvarsmakten, säger han. Läs artikel

For years, Iran’s extensive nuclear energy program raised international suspicions about possible weapons intentions and Iran was subjected to increasing isolation and economic sanctions. Through long negotiations between Iran, EU and great powers, notably the United States, the Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA) was worked out designed to enable Iran to build confidence in the exclusively peaceful nature of the programme and to lead to the lifting of sanctions.

It was greeted with relief and applause by practically the whole world and in its unanimous resolution of 20 July 2015, the Security Council endorsed the Plan, affirmed that full implementation would contribute to international peace and security and stressed that UN members were obligated under Art. 25 of the Charter to accept and carry out the decision. Two years later, to the consternation of nearly all governments, the Trump administration seems hell-bent to do what it can to wreck the plan. As Iran has been implementing its part of the programme in good faith and feels the support of the world community it is now the US that is isolated…

The IAEA has never come across evidence of any diversion of nuclear material towards a nuclear weapons programme. And who knows what the world will look like ten years from now? Perhaps the US will seek Iran as an ally in 2027?…

I join the increasing number of commentators who think that US concerns expressed about nuclear weapons intentions may – as before the invasion of Iraq in 2003 – be more a selling point than a real worry. What is to be sold this time is not war, perhaps not even a desired but implausible toppling of a defiant theocratic regime. Rather, the motivation is likely to be found in a wish to deny Iran a boost in economic development and political power that could come from sanction lifting. Läs artikel

EU tog på måndagen ett steg mot ökad integration när utrikesministrar från 23 EU-länder undertecknade ett bindande avtal om att stärka EU:s säkerhets- och försvarspolitiska samarbete.

Försvarssamarbete som på EU-språk kallas Pesco (Permanent European Structured Cooperation) är det största steget EU har tagit inom försvarsfrågor sedan Lissabonfördraget trädde i kraft 2009. Utrikesminister Timo Soini (Blå) som skrev under för Finlands del säger att det är en historisk dag…

I det avtal som 23 EU-länder nu har undertecknat hänvisas det till paragraf 42.7 i Lissabonfördraget. Finland hörde till de länder som krävde att 42.7 nämns i avtalstexten. Paragrafen stipulerar att: ”Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel”

Paragraf 42.7 har aktiverats bara en gång; det var för två år sedan efter terrordådet i Paris. Då hjälpte EU-länderna Frankrike med att bland annat skicka fler trupper till Irak och Syrien så att fransmännen kunde ta hem trupper. Däremot behöver inte medlemsländer enligt artikel 42.7 ge militärt stöd…

Finlands försvarsminister Jussi Niinistö (Blå) tolkar artikeln som att det inte ger någon säkerhetsgaranti eftersom det inte går att säga exakt hur artikeln tillämpas om ett land blir angripet. Utrikesminister Soini är inne på samma linje. Enligt honom finns det inte någon automatik i paragraf 42.7.

– Inte kan man jämföra den med Natos artikel 5 men nog är det ändå betydande att länderna nu förbinder sig till denna paragraf, säger Soini. Läs artikel

Det finns en vinnare inom årets finländska filmkonst, och det är den tredje filmversionen av Okänd soldat, regisserad av Aki Louhimies. Filmen hade premiär 28 oktober och sågs på en dryg vecka av  360 000 personer. 

Filmen handlar förstås om det maskingevärskompani under fortsättningskriget som kanoniserats i Väinö Linnas berömda roman, Okänd soldat. Boken utkom 1954. Den första filmversionen med Edvin Laine som regissör hade premiär redan 1955, Rauni Mollbergs andra version kom 1985 och nu visas Louhimies tredje i teatrarna landet runt…

Louhimies Okänd soldat är en utmärkt krigsfilm. Men kan den ersätta Edvin Laines version i de krigstida och efterkrigstida generationernas hjärtan? Knappast – men det behöver den inte. Louhimies film är en succé, både konstnärligt och publikmässigt. Läs recension

Den 13 november träffades EU:s utrikes- och försvarsministrar vid rådet för utrikes frågor (FAC) i Bryssel. Sverige företräddes vid mötet av utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist.

I anslutning till mötet undertecknade Sverige och de andra EU-länder som avser att delta i EU:s permanenta strukturerade samarbete (Pesco) en gemensam avsiktsförklaring till rådet och EU:s höga representant för utrikes frågor. Regeringen kommer inom kort att överlämna en proposition för att få riksdagens godkännande för att Sverige går med i samarbetet. Samarbetet ska utveckla unionens operativa kapacitet för militära krishanteringsuppgifter, som även kan ställas till förfogande för t ex FN-insatser. Pesco erbjuder ett ramverk för samarbete om utveckling av militära förmågor men även en möjlighet till konkreta säkerhets- och försvarspolitiska projekt.

Det permanenta strukturerade samarbetet är ett led i genomförandet av EU:s globala strategi, som Sverige varit pådrivande för och lägger stor vikt vid. Inom ramen för uppföljningen ska unionens samlade förmåga att förebygga konflikter och hantera externa kriser med olika instrument öka. Läs pressmeddelande

Hybridkrigföring utgör ett nytt inslag i det militära försvarets uppgifter. Begreppet har varit föremål för analys men resultaten har enligt min åsikt mera bestått i abstraktioner och mindre om tydlig innebörd för Försvarsmaktens verksamhet och organisation…

Mycket snabbt uppstår då ett stort behov av bevakning och skydd av infrastruktur, militär såväl som civil. Polisen, som rimligen har huvudansvaret, kom­mer då mycket snabbt att behöva förstärkning. Den resurs som i ett scenario av ovanstående karaktär ligger närmast till hands att utnyttja utgörs av hemvärn…

Förslaget här är att så snabbt det går förstärka det svenska försvaret med en viss volym av hemvärn som rekryteras med hjälp av värnpliktslagen. Troligen kommer de praktiska svårig­heterna att utbilda och organisera personal att bli gränssättande för den tillväxt i antal som kan bli aktuell under en femårig försvarsbeslutsperiod. Här föreslås ökning med ca 25 000 det vill säga en fördubbling av hemvärnets personalstyrka. Detta medför behov att utbilda motsvarande antal personer. Det innebär 5 000 per år vilket med en utbildningstid på ca 4 månader och två om­gångar per år medför att ca 2 500 utbildningsplatser behöver skapas. Läs artikel

Russian President Vladimir Putin said that Russia was moving away from military service by conscription. Although the process is slow due to budget constraints, compulsory military service in Russia will be canceled, Putin said when talking to members of WorldSkills Russia national team, who wondered if it was possible to give the right to alternative military service for a new generation of champions, RIA Novosti reports. Läs artikel

I maj 2015 undertecknade Sverige och Finland en gemensam avsiktsförklaring på politisk nivå kring fördjupat försvarssamarbete länderna emellan. Sedan dess har kontakterna mellan Sverige och Finland intensifierats genom det så kallade FISE-samarbetet. Försvarets forum var med när insatschef JanThörnqvist mötte sin finske motsvarighet generallöjtnant Eero Pyötsiä för att diskutera nuläget och dra upp riktlinjer för framtiden.

Samarbetet utvecklas löpande men innebär inte några ömsesidiga försvarsförpliktelser. Det sker både på strategisk och operativ nivå samt inom samtliga stridskrafter: armén, marinen, flygvapnet och specialförbanden. Samarbetet omfattar här ett flertal funktioner, som exempelvis värdlandsstöd, ledning, logistik och cyber. Några prioriterade områden är utvecklingen av den gemensamma svensk-finska marina stridsgruppen (SFNTG), gemensamma övningar mellan stridskrafterna, ledning och gemensam lägesbild. För att samarbetet ska flyta på ännu smidigare behöver lagar och förordningar ses över och anpassas, ett arbete som redan satts igång på den politiska nivån. Målet är att öka interoperabiliteten mellan Sveriges och Finlands stridskrafter för att bidra till ökad säkerhet i närområdet. Läs artikel

Roger Richtoff (SD):..Kommissionen, som inte är folkvald, har lagt grunden för en starkare europeisk försvarspolitik, vilket vi har talat om alldeles nyss. Men som en del av det övergripande försvarspaketet följer EU:s globala strategi på säkerhets- och försvarsområdet. Det tog kommissionen upp i den europeiska försvarshandlingsplanen. Den innehåller åtgärder för att åstadkomma mer europeisk försvarssamverkan. Man lägger fram ett förslag som mynnar ut i en europeisk försvarsfond, som det heter. Tanken är att den ska hjälpa medlemsstaterna att göra samverkan till en regel. Man tycker att det är brist på samverkan.

Utskottet skriver att ”kommissionen anger att Europeiska försvarsfonden måste bli en central drivkraft för det kommande europeiska försvaret”. Det är de skrivningarna som vi inte tycker är bra. Man borde ändra detta, sätta ned foten och säga nej till detta…

Därför tycker vi att vår motivreservation sätter ned fötterna tydligare. Men man ska inte tolka det som att vi är emot allt samarbete på olika områden såsom forskning och annat. Vi är för det samarbetet på en mellanstatlig nivå.

Håkan Svenneling (V):  Vänsterpartiet motsätter sig den militarisering som just nu pågår i EU. Den är driven av federalister och vapenindustri som vill se ett Europas förenta stater. Vänsterpartiet varnade för denna utveckling redan vid folkomröstningen om EU-medlemskapet 1994. Det var något som svenska folket aldrig fick ta ställning till, om man ville vara med om en ökad militarisering av EU eller inte.

Genom att Sverige till skillnad från Danmark helt saknar undantag tvingas vi in på en EU-väg som vi inte vill gå. Med EU:s gemensamma försvars- och säkerhetspolitik tvingas vi gå med.

I stället för att ständigt bidra till ökad spänning skulle Europa och EU kunna fylla en viktig funktion och roll för avspänning. Vi skulle kunna arbeta för kärnvapennedrustning, skriva under FN:s avtal om kärnvapen och utropa Norden, Europa och Arktis till kärnvapenfria zoner. Vi skulle kunna vara en lugnande brygga mellan de två maktgalna presidenterna Trump och Putin. Läs protokollet