Länkar

The Minister for the Middle East (Alistair Burt):

My right hon. Friend asked whether this is a breach of international law. The United Kingdom’s assessment is that, under the UN convention on the law of the sea, states can require any warship not in compliance with the laws and regulations of the coastal state to leave immediately. However, Russia’s actions in ramming, boarding and seizing vessels do not conform with the law of the sea. Russia’s actions were disproportionate, particularly as the ships had left the area and were returning to the Black sea. The 2003 sea of Azov bilateral treaty between Ukraine and Russia provides for the free passage of the military and civilian vessels of both states through the Kerch strait and in the sea of Azov, so my right hon. Friend is right to suggest that this is a breach of international law. I know the Prime Minister has today received a request to speak to the Ukrainian Prime Minister and that, in her busy timetable, she will be giving that urgent consideration.

On sanctions, measures have been taken in the past in relation to previous activity by Russia and sanctions were recently considered in relation to both the Crimea annexation and of course the building of the Kerch bridge. Any further sanctions will be considered in co-operation with European partners and others. It is very important that there is a sense of unity in response to what has taken place. The United Kingdom was active in calling a meeting of EU partners yesterday, and the other meetings that took place also saw a very strong response from the United Kingdom and others.

The House is right to see this as a serious matter, and it is important that it is not escalated further. That is why we have indeed called for the immediate release of the sailors, and we ask that all parties act with restraint but certainly recognise where the act of aggression came from in the first place. Läs debatten

Replik. I SLA 7/12 skriver Beatrice Ask (M) och Sten Bergheden (M): ”Verkligheten är sådan att om en konflikt bryter ut i vårt närområde är det mycket osannolikt att Sverige, på grund av sitt strategiska läge, skulle kunna hålla sig utanför”. M ställer även krav på en fördubbling av försvarsanslagen och anslutning till Nato i motion 2018/19:2946.

Strategen Raimo Jakola, med genuin kunskap i stormaktsstrategi och framförallt tekniskt kunnig, har i några artiklar i tidningen Skärgården beskrivit verkligheten nu och i framtiden. […]

”Verkligheten”, som M åberopar, är i grunden fel. Konflikten står mellan USA/Nato och Ryssland. Sverige kan bidra mot krig för fred och verka krigsavhållande.

USA och Ryssland har och utvecklar robotar, som kan förflyttas i containers på marken, till sjöss och i luften. Norden är och kan än mer bli omringat av den moderna robottekniken. Vårt vidsträckta markterritorium med indirekt defensivt försvar kan ge bidrag mot krig för fred, menar Jakola. Duellstrid med egna eller USA:s stridskrafter får inte tillåtas förekomma på svenskt markterritorium, menar han. Då kan samhällsstrukturer slås sönder helt i onödan och ge ohyggliga förluster.

Ja, duell i det nationella försvaret, som tidigare framförts i SLA är helt orealistiskt! M föreslår i sin motion en modern analys i försvarsfrågan. Mycket bra! Men M:s artikel här bygger på Carl Bildts uppfattningar från 1980-talet som redan då var omoderna. Läs artikel

Publicerat 15 mars 1974.

Whatever the future state of a Europe which sees itself abandoned by the United States and intimidated to the point of helplessness by the Russians, it will not be ”Finlandization.”

No one who has followed with even cas­ual attention the recent trend of discussion in Western circles of the future course of East-West relations and the defense of West­ern Europe can have failed to miss the many invocations of the spectre of a ”Finlandiza­tion” of Western Europe, as something sure to follow on anyone of a number of devel­opments, real or imagined, to which the in­vokers are opposed. Sometimes it is the con­tinued pursuit of Willy Brandt’s Ostpolitik which is seen as leading to the dread condi­tion; on other occasions it is the withdrawal of American forces from Germany, as pro­posed by Senator Mansfield; occasionally it is the predicted betrayal of Western Europe by the United States and the Brandt govern­ment at a European security conference. It is, in short, a spectre which may be invoked, and is, to suggest the consequences of any major departure from the Adenauer-Dulles policies of an earlier epoch — of any effort, in other words, to mitigate the greatest dangers and asperities of the cold war. Läs artikel

Russlands folkerettsstridige anneksjon av Krim-halvøya fra Ukraina 18. mars 2014 kom tilsynelatende overraskende på Vesten, og førte øyeblikkelig til at et allerede anstrengt forhold mellom de to ble ytterligere forverret.

Siden den gang har spenningen mellom partene fortsatt å øke. EU og USA har innført økonomiske og politiske sanksjoner, NATO har reagert med å utplassere flere styrker i Russlands nære utland i Europa. Russland, som er NATO militært underlegen, truer med atomvåpen.[…]

NATO bør forsøkeå komme tilbake til situasjonen i de første årene etter den kalde krigen, i forvissning om at det ikke finnes noen vei til permanent europeisk sikkerhet og stabilitet uten at Russland er en del av den. Problemet er at dette ikke er på USAs agenda. Washington betrakter enhver russisk suksess i dets europapolitikk som et nederlag for USA, økt russisk innflytelse i Europa som tilsvarende svekkelse av amerikansk innflytelse, og det er uakseptabelt. Det er ikke bare i Kreml at man ligger under for nullsumstenkning.

Som medlem av NATO har Norge en plass ved bordet sammen med USA og de europeiske stormaktene Frankrike, Storbritannia og Tyskland.

I stedet for å løpe etter USA bør regjeringen bruke sin innflytelse i alliansen til å bevege NATO og USA i en annen retning enn den konfrontasjonslinjen som nå råder. Bidra til at NATO forskyver sin politikk i retning av større vekt på dialog og beroligelse, mindre vekt på konfrontasjon og avskrekking, i visshet om at NATO tross alt er den sterkeste part. Läs artikel

Läs mer

Det norska stortinget är på väg att göra fredspriset till sin egendom, med fri tolkningsrätt. Ledamöterna tycks inte ha förstått sin roll: när det gäller fredspriset ska man inte agera som parlament utan som ett underordnat organ till en svensk privat stiftelse. För att värna Nobels arv måste Nobelstiftelsen nu hitta en annan lösning. […]

Den successiva förändringen av detta pris hänger samman med två beslut i stortinget i slutet på 1940-talet: det norska medlemskapet i militäralliansen Nato och att platserna i prisutdelande kommittén skall fördelas proportionellt mellan partierna.

Det norska Natomedlemskapet har starkt stöd i Stortinget, och röster som talar för avspänning och ifrågasätter Natos roll i världens olika konflikter får allt svårare att göra sig hörda i vårt västra grannland. Norge försöker att ta en roll som ”bäst i klassen”, man deltar i alla Natos ”out of area”-operationer, köper amerikanska stridsflygplan, arrangerar provocerande militär­övningar likt höstens Trident Juncture, och är på väg att infria det amerikanska önskemålet att Natoländerna ska ge två procent av sin BNP till det militära. Läs artikel

Sveriges arméchef, generalmajor Karl Engelbrektson besökte armén i norra Finland 8–9.12.2018. […]

Samarbetet mellan den finska och svenska armén har blivit intensivare under de senaste åren. Som ett resultat av utvecklingen fungerar de finska trupperna som en naturlig del av en svensk trupp och tvärtom. De övningar mellan truppförbanden som ordnas över gränsen utgör en del av arméns normala övningsverksamhet. – Det finns inga politiska hinder för vårt försvarssamarbete. Vår målsättning är att fördjupa det så mycket som möjligt. Vi utvidgar vårt samarbete hela tiden – steg för steg, sammanfattar kommendören för armén, generallöjtnant Petri Hulkko. Ett exempel på det allt mera omfattande samarbetet är den pågående övningen Arctic Shield 18, i vilken cirka 200 svenska soldater deltar. – Situationen är omvänd i mars nästa år, då cirka 1　500 finska soldater deltar i övningen Northern Wind 19 som ordnas av den svenska armén i norra Sverige, säger Hulkko. Läs artikel

Fra 13 brigader samt 42 selvstendige feltbataljoner, 165 000 personell rulleført og jevnlig øvet, til dagens Hær bestående av ca 11000 personell i styrkestrukturen, fordelt på 1 brigade samt 2 feltbataljoner og til reserven. Hærens hovedkampvåpen LEO 2A4, er på overskredet levetid, men forventes å skulle være operativt i ytterliggere 10 år. Dedikert helikopterstøtte til Hæren er i ferd med å avvikles etter mer enn 50 års samvirke med Hæren. Hæren har i 15 år vært uten dedikert luftvern. Feltartilleriet operer ennå sine selvdrevne skyts anskaffet på 60 tallet. Styrkestrukturen er på et kritisk lavt volum. Regjeringen legger opp til å møllposelagre en av de tre kampbataljonene i Brigaden samt støtteavdelinger til denne kampbataljonen. Hæren mister sin dedikerte helikopterstøtte som har vart uavbrutt siden 1964 innenlands og utenlands. […]

NOF oppfordrer Stortinget til å styrke Hæren. Nye stridsvogner må settes i bestilling for levering i 2020. Brigaden som system må bevares og styrkes. Beslutningen om å legge en av Brigadens kampbataljoner på mobiliseringsstatus må omgjøres. Bell 412-miljøet må tilføres i størrelsesorden 50 millioner ekstra driftsmidler pr. år slik at antall flygende besetninger kan økes, derigjennom beholde en minimum fordeling av helikoptre 9+9 mellom Hæren og spesialstyrkene. Landmakten må bygges opp til å bli en langt mer moderne krigsforebyggende terskel i forsvaret av Norge. Läs artikel

Anmärkning: NOF står  för Norges Offisersforbund

Tidigare i veckan genomförde chefen för Tredje sjöstridsflottiljen en beredskapsövning. Syftet med övningen var att under yttre hot och tidspress gå till sjöss med delar av förbandet och lösa uppgifter. Dessutom kontrollerades logistikkedjan för olika typer av komplettering av vapen med hjälp av personal ur Försvarsmaktens logistik (FMLOG). Läs pressmeddelande

USAs kystvaktsjef Karl L. Schultz viser til økt tilstedeværelse fra Russland og Kina i Arktis og mener styrket amerikansk nærvær er nødvendig. US Coast Guard har planer for seks nye isbrytere, og med det første skipet operativt fra 2023.

Kina og Russland er USAs viktigste rivaler som globale stormakter. Tendensen gjør seg gjeldende også i det høye nord. Av flere grunner er Arktis blitt en stadig viktigere region rent sikkerhetspolitisk. […]

Oppstartsbevilgningen er vedtatt, slik at alt er på plass for at byggingen av det første skipet kan starte i henhold til planene. Programmet medfører bygging av tre nye tunge isbrytere beregnet for operasjoner i polare strøk, og et trinn to der ytterligere tre isbrytere av medium størrelse vil bli bygget.

Kystvakten tar sikte på at byggingen av den første tunge isbryteren i dette programmet skal starte allerede inneværende budsjettår, slik at den nye isbryteren skal kunne være i operativ drift i løpet av budsjettåret 2023. Läs artikel

Självständighetsdagens riksparad ordnas i år i S:t Michel den 6.12.2018.

Dagen börjar med kransnedläggning vid Mannerheimstatyn på torget i S:t Michel, där också paradmönstringen ordnas. Förbimarschen sker längs Maaherrankatu och man kan bekanta sig med försvarsmaktens materiel på Raatihuoneenkatu.

Temat för paraden är Försvarsmakten – 100 år av beredskap. Trupper från alla försvarsgrenar, Försvarshögskolan, Gränsbevakningsväsendet, samt veteran- och försvarsorganisationerna deltar i paraden.

Paraden tas emot av kommendören för armén generallöjtnant Petri Hulkkooch paradtrupperna kommenderas av stabschefen för armén, generalmajor Markku Myllykangas. Fältandakten hålls av arméns fältprost Vesa Aurén. Läs  artikel