Länkar

Ambassador Seminar on 22 August 2017

[…] It is easy to understand the objectives of those who pushed for international negotiations on a treaty to ban nuclear weapons. The goal is a good one, but it is unclear whether this will pave the way to real nuclear disarmament. Nuclear-weapon states did not participate in the negotiations and they do not support the outcome. Finland, like most other EU states, did not participate in the negotiations. We are concerned that the process may actually do more to hinder than promote nuclear non-proliferation. In order to make progress in reducing nuclear weapons, we need the commitment and participation of nuclear-weapon states. The upcoming UN General Assembly is the next opportunity to find a path that would support both nuclear disarmament and nuclear non-proliferation. Finland will be an active participant in that discussion. Läs talet

Sverige sände upp Gripen-plan i lördags när tre ryska militära plan kränkte svenskt luftrum söder om Blekinge. Det var ett ryskt signalspaningsplan som eskorterades av två stridsflygplan som kom in på svenskt område söder om Karlshamn. […]

Normalt flyger ryska signalspaningsplan ensamma i södra Östersjön. Den här gången eskorterades spaningsplanet av två stridsflygplan av typen Sukhoi 27 Flanker. Det är avancerade jaktflygplan med två motorer och kraftig beväpning.

Jämfört med SU-27 är de svenska Gripenplanen i underläge. De ryska jaktplanen är beväpnade med avancerade jaktrobotar som kan sättas in på avstånd. De svenska Gripenplanen är under incidentuppdrag i fred endast beväpnade med sin inbyggda automatkanon. Även Natos incidentberedskap i Östersjöområdet har alltid jaktrobotar under vingarna.  Läs artikel

Et svekket forsvar i nord vil etterlate et vakuum. Det vil «uten tvil bli fylt av andre», sier forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen.

Dersom Norge svekker Sjøforsvaret i Nordområdene, vil ikke de store havområdene forbli tomme. Det var forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssens budskap i talen han holdt til Oslo Militære Samfund mandag denne uka.

«Vakuumet vi etterlater, vil uten tvil bli fylt av andre», sa han.

I dette intervjuet med Klassekampen utdyper Forsvarssjefen hva han tror vil skje dersom Norge skjærer ned Marinen i nord, slik regjeringen har planlagt:

– Vi kan jo håpe at det er allierte land som fyller tomrommet, som for eksempel USA eller Storbritannia, men det kan også være andre nasjoner. Det er klart at Russland har interesser i området og kunne tenke seg å fylle et vakuum som vi etterlater oss, sier han. […]

Det er en stabilitet som kan svekkes av at Norges allierte i Nato tar over for det norske forsvaret.

– Vårt nærvær og russisk nærvær er legitimt og akseptert av hverandre der oppe. Da unngår vi å skape økt spenning eller konfrontasjoner, sier han. Läs atikel

Forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen vil gjerne unngå at Norge må heve restriksjonene mot allierte luftoperasjoner øst for 24. lengdegrad i nord. Men han slår samtidig fast at et svekket norsk forsvar i nordområdene vil etterlate et vakuum som uten tvil blir fylt av andre. Enten NATO eller Russland.

I sin årlige tale i Oslo Militære Samfund (OMS) mandag denne uken, advarte admiralen mot at et svakt norsk forsvar vil kunne bidra til å skape et vakuum i nordområdene.

– Vi kan jo håpe at det er allierte som fyller tomrommet, som for eksempel USA eller Storbritannia, men det kan også være andre nasjoner. Det er klart at Russland har interesser i området og kunne tenke seg å fylle et vakuum som vi etterlater, sier Bruun-Hanssen i et intervju med Klassekampen.

[…]  Vil unngå endring Øst for Hammerfest, ved den 24. lengdegrad, er det i dag en hovedregel at det bare er norske overvåkingsfly som flyr. Og øst for Tana har Norge satt ned et absolutt forbud mot militære fly fra andre NATO-land. – Er det slik at allierte kan komme til å overta overvåkingen også øst for 24. lengdegrad? – Det er jo det jeg håper at ikke skal skje, men at vi har kapasitet nasjonalt til å ivareta dette slik vi har gjort de siste årene, svarer forsvars­sjefen på Klassekampens spørsmål. Läs artikel

I tiår etter tiår var forsvaret et bakrom i politikken. Det var et område for de innvidde og betrodde, og den offentlige debatten var som regel beskjeden, ofte uønsket. Nå trenger forsvars- og sikkerhetspolitikken seg oppover på dagsorden. Det er særlig to grunner til det: Den sikkerhetspolitiske situasjonen er langt mer utrygg og kompleks enn før, og kostnadene til et moderne forsvar stiger sterkt. Politikerne blir tvunget til vanskelige valg og prioriteringer. […]

Dette innebærer at Norge må foreta et grunnleggende veivalg. Hvis vi skal ha et forsvar med størst mulig nasjonal kontroll og kapasitet, må vi akseptere at prislappen kommer til å øke merkbart. Alternativet er å overlate enda mer av beredskapen til allierte, først og fremst USA. Hvis USA vil. President Trump har skapt så mye tvil om alliansens framtid at det ikke er noen selvfølge. Alliansefrihet er ikke noe realpolitisk alternativ for Norge i en stadig mer urolig verden. Samtidig må vi ta større ansvar for vår egen sikkerhet og selvstendighet. Det betyr at utgiftene til forsvaret må økes til et høyere nivå. Läs artikel

Den finländska värnplikten producerar prestationsdugliga trupper och en omfattande reserv. Tack vare dem skapar
vi en trovärdig och förebyggande tröskel mot ett eventuellt bruk av maktmedel och kan vid behov försvara hela Finland.
Enligt grundlagen är varje finländare skyldig att försvara landet. Männen är värnpliktiga från ingången av det år när de fyller 18 år till utgången av det år när de fyller 60 år. Man kan fullgöra värnplikten i vapentjänst eller på grund av personlig övertygelse i vapenfri tjänst eller civiltjänst. Kvinnor i åldern 18–29 år kan göra frivillig militärtjänst.
I Finland har vi en hög utbildningsnivå. De finländska ungdomarna följer med sin tid och lär sig snabbt. Militärteknologin och utbildningsmetoderna utvecklas ständigt. De värnpliktigas utbildning förnyas för att svara mot framtidens krav genom programmet Utbildning 2020. […]

Ca 900 000 finländare hör till reserven. Försvarsmaktens krigstida styrka på 280 000 soldater kompletteras vid behov med andra reservister. Reservisternas kunskaper upprätthålls genom repetitionsövningar samt frivilliga övningar och utbildningar. Reservisterna är, beroende på vilken beväringsutbildning de har fått, skyldiga att delta i repetitionsövningarna i 80, 150 eller 200 dagars tid. Läs artikel

Den 19 januari genomför ett ryskt flygplan av typen IL-20 en flygning i Östersjön, eskorterad av två stridsflygplan av typen SU-27 Flanker. Söder om Karlshamn i Blekinge flyger de ryska planen en kort stund in på svenskt territorium utan tillstånd.

Försvarsmakten betraktar det som en överträdelse av tillträdesförordningen och har rapporterat händelsen till regeringskansliet. Läs pressmeddelande

Sveriges statsminister Stefan Löfven besöker Finland och träffar statsminister Juha Sipilä i Helsingfors tisdagen den 29 januari.

Statsministrarna kommer att diskutera bland annat aktuella EU-ärenden, såsom brexit, migration och unionens fleråriga budgetram, samt klimatfrågor och försvars- och hybridhot.

Måndagen den 28 januari träffar statsminister Löfven republikens president Sauli Niinistö på Talludden. Läs pressmeddelande

[…] Europarådet befinner sig för närvarande i oroväckande politiska svårigheter. Vi löper en akut risk för att förlora en medlem. Låt mig vara tydlig: det finns inga tvivel om ursprunget till denna situation. Finland var bland de första länderna som offentligt fördömde annekteringen av Krim. Trots det skulle Rysslands utträde ur Europarådet vara en förlust för alla parter. Och i slutändan skulle det innebära ännu ett slag mot hela den regelbaserade internationella ordningen.

Jag litar på att Europarådet kommer att lösa den nuvarande krisen, såsom den har löst alla tidigare. Finland kommer tillsammans med de övriga medlemsstaterna och andra intressenter att aktivt stödja insatser för att hitta en väg framåt. Problemet kan inte lösas utan den parlamentariska församlingen. Därför uppmanar jag till ett nära samarbete mellan institutionerna – ministerkommittén och den parlamentariska församlingen – för att arbeta för en gemensam och hållbar lösning. Läs talet

– Forsvaret er nå så lite at vi over tid ikke kan klare våre forpliktelser nasjonalt og internasjonalt, advarer forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen.[…]

– Forsvaret er for lite til at vi over tid kan klare våre forpliktelser nasjonalt og internasjonalt. Vi må ha større kraft og høyere tempo i arbeidet med å styrke forsvarsevnene vår, sier forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen.

Admiralen legger særlig vekt på utholdenheten og kapasiteten på enkelte områder.

– Vi må ha fokus på områdene der utholdenheten og evnen til tilstedeværelse ikke er god nok. Dette gjelder i dag først og fremst våre landstyrker og den maritime kapasiteten.[…]

NATO gjør i disse dager organisatoriske endringer med betydning for Norge. Tilpasningene i NATOs kommandostruktur omfatter etableringen av en maritim felleskommando i USA, samt en logistikkkommando i Tyskland. Den moderniserte kommandostrukturen medfører en personellmessig økning på ca 1280 hoder, hvor Norge regner med å fylle rundt 44 av dem.
NATOs Joint Force Command, Norfolk samlokaliseres og integreres med US 2nd Fleet og de blir sentrale i å sikre den transatlantiske linken og forsterkninger til våre nærområder. 2nd Fleet vil bli viktig for daglige maritime operasjoner i våre nære havområder. Forsvaret søker derfor å få innplassert dyktige offiserer og befal både i NATO kommandoen og i 2nd Fleet. Läs talet