Länkar

Det talas om försvarets upprustning och nyanskaffningar. Kollar man i facit så är det svårt att inte bli besviken. Med hela tre rösters övervikt i riksdagen 2009 miste vi vårt värnpliktsförsvar, som skyddat oss under två världskrig och ett kallt krig. Lilla Sverige kunde vid total mobilisering stampa fram cirka 800 000 soldater och sjömän till rikets försvar. Nu talas det om att yrkesförsvaret har 50 000 soldater och sjömän. Att i den summan ingår 22 000 frivilliga i Hemvärnet glömmer makthavarna plötsligt bort! […]

Dagens massförstörelsevapen avfyras genom Iskander-systemet. Iskander är ingen raketdriven robotmissil, utan ett rörligt avskjutningssystem. Stora, kraftiga terränggående fordon som kan transportera, rikta in och avfyra två robotmissiler, laddade med vad som behövs, exempelvis taktiska kärnvapen, laddningar som kan slå ut startklara stridsflygplan, riva upp start- och landningsbanor, slå mot grupperade stridsfordon, örlogsfartyg och truppsammandragningar. Missilerna kan snabbt stiga till så höga marschhöjder att det i dagens läge inte finns något luftvärn som kan skjuta ned dem. Dessutom är missilernas hastighet så hög att moderna luftvärnsrobotar inte hinner med. Räckvidden är idag cirka 50 mil, men inom 10–20 år kan Ryssland sannolikt täcka in hela Sveriges yta. Att utveckla motmedelsystem skulle kosta så mycket att vi inte har råd att försvara oss. Någon diplomatisk skriftväxling via noter och högtidligt skrivna krigsförklaringar ska vi inte räkna med. Det kan bli så att belysningen bara slocknar, och det är krig. En missil, avfyrad från ryska enklaven Kaliningrad når Stockholmsområdet inom femton minuter. Och precisionen är inte att klaga på heller. Efter 50 mils körning på mycket hög höjd kopplas målsökningen in. Träffsäkerheten ligger på plus/minus 5–10 meter! Hur agera, när våra tre till fyra flygflottiljer kan få upp till femtio procents förluster vid attacker med robotmissiler med konventionella stridsladdningar? Alla-ägg-i-en-korg-filosofin gynnar angriparen. Samma förlustnivåer kan drabba en grupperad brigad. Vad vi kommer att mista i inledande skedet är människoliv och dyrbar modern krigsmateriel som inte hinner användas innan angreppet är överstökat. Vi behöver ha mindre och lättrörliga enheter som snabbt kan flyttas om, och vars storlek gör angrepp med robotmissiler olönsamma. Eldöverfall och nålsticksoperationer kan göra allt, från att irritera till att lamslå en numerärt och materiellt överlägsen motståndare. En modern och effektiv version av gerillakrigföring torde vara det lönsammaste Sverige kan ställa upp med. Angriparen blir fullt upptagen av att försöka slå sina jämnstarkare motståndare och kan bli tvingad att skrinlägga sina planer på att inrätta egna baser på svenskt territorium. Sådana behövs, som bekant, för att kunna nå ännu längre in på motståndarens territorium. Läs artikel

Inom ramen för det finsk-svenska samarbetet deltar just Artilleriregementet i övning NAX, Nordic Artillery Exercise, i Finland. Syftet med övningen är att samöva den indirekta bekämpningen dels mellan egna enheter, men framför allt mellan de finska och svenska artilleridelarna.[…]

För eldledarna handlar det om att lokalisera, identifiera och bekämpa fiendens artilleripjäser. Vardag för bland annat Robin Andersson från 91:a artilleribataljon som under lördagsförmiddagen, tillsammans med övriga i eldledningsgruppen, ledde in finskt artilleri mot dess bekämpningsområde. Robin har varit anställd på Artilleriregementet i fyra år och har under denna tid haft nära samarbete med den finska försvarsmakten.
– De svenska metoderna för indirekt bekämpning är väldigt lika de finska, vilket såklart gör det enklare att interagera med varandra. Under övningen förväntar jag mig se de effekter som finns med de olika artillerisystemen. Det ska bli kul att leda in artilleri från ett annat land, mest nyfiken är jag på deras raketartilleri.

Bara en bit ifrån de svenska eldledarna finns en betydligt större grupp än den svenska. Värnpliktiga Jesse Vänttinen är en av de nyligen utbildade eldledarna som därmed gör sin första större övning. Om några månader är det Jesse och hans kamraters tur att utbilda nya rekryter till att bli eldledare, därför är övning NAX ett bra tillfälle för att kunna träna på systemen i en verklig miljö. Till motsats mot Robin Andersson på artilleribataljon har Jesse aldrig tidigare samövat med Sverige:
– Våra svenska motsvarigheter här på övningen har mer erfarenhet än oss. Just därför är det jättebra att vara här och lära oss av deras knep och kunskaper. Svenskarna kan till skillnad från oss leda in artilleri från luften, det är något jag är nyfiken på att höra mer om. Jag hoppas unna lära mycket från dem under de kommande dagarna. Läs pressmeddelande

Det var en gang hvor alle måtte avtjene verneplikten, med visse unntak. Forsvaret trenger nå kun én av seks ungdommer i årskullene hvert år. Er dette en god ting for samfunnet og totalforsvaret av Norge? […]

Forsvaret i dag trenger som sagt få ungdommer. De kan velge fra øverste hylle. De med høyeste karakterer fra skolen kommer mest sannsynligvis inn. Mens de som har vært skoleleie og ikke er så gode i de teoretiske fagene vil falle ut. Men i et forsvar trenger man også mange praktikere. Jeg mener Forsvaret går glipp av mange kreative sjørøvere som som er et must den dagen Norge hadde hatt behov for det.

Jeg skjønner at et høyteknologisk forsvar ikke trenger så mange mennesker. Men man må aldri glemme at støvlene på bakken er de som utfører jobben. Og hvis alle fikk mulighet til å avtjene verneplikten ville vi vært bedre rustet hvis noen prøvde seg på oss. Alle har en forståelse om hvorfor vi har et forsvar. Er vel ingen tvil om at vi lever i en uforutsigbar verden nå.

Kostnadene ved at alle må avtjene verneplikten er helt sikkert stor. Men jeg tror det betaler seg i enden fordi man øker forsvarsevnen, flere får lojalitet til eget land og blir bedre borgere. Ingen blir vel bedre borgere av å se på «Ex on the beach» og «Paradise hote»l? Er det slike personer vi ønsker skal være rolle-modeller for våre ungdommer? Vi borgere blir ikke mindre selvsentrerte av slike programmer. Läs artikel

Regeringen överlämnade den 27 maj en proposition till riksdagen om förstärkt och förbättrat skydd för skyddsvärd verksamhet. Bland annat utökas de möjliga skyddsobjekt som räknas upp i skyddslagen med ytterligare skyddsvärd verksamhet och skyddsvakter ges förtydligade och utökade möjligheter att ingripa mot obemannade farkoster. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. […]

I propositionen föreslår regeringen också att möjligheterna för skyddsvakter att ingripa mot obemannade farkoster som befinner sig inom, i närheten av eller över ett skyddsobjekt ska förtydligas och utökas. Läs pressmeddelande

Den svenska regeringens hållning när det gäller den militära insatsen i Irak är farlig. Det är inte ett svenskt intresse att delta med militär i en region infekterad av öppna och dolda stormaktskonflikter.

Den 6 maj skickade USAett hangarfartyg och kärnbestyckade B-52 bombplan mot Persiska viken. Enligt säkerhetsrådgivaren John Bolton var detta en klar och tydlig varning till Iran för påstådda provokationer och varje attack från Iran skulle utlösa en skoningslös motattack.

Ingen vet idag om upptrappningen leder till en militär konfrontation.

Klart är dock att USA söker koppla ihop situationen i Syrien och Irak med Iran. USA ser Iran som sin huvudmotståndare och har under det senaste året planerat använda sina styrkor i Syrien och Irak för att som president Trump säger stoppa Iran från fortsatt inflytande och försöka få till stånd baser i Syrien och Irak att användas för möjliga framtida insatser mot Iran.

I kongressen har 400 medlemmar skrivit ett brev till president Donald Trump den 20 maj att USA skall stanna i Syrien och alltmer inrikta sig på att bekämpa Iran och Iranstödda miliser där. Läs artikel

I försvarsberedningens senaste rapport föreslår denna att det skapas ett antal territoriella skytteförband. Deras uppgift ska vara att försvara, skydda och bevaka viktiga områden och objekt. De ska organiseras som antingen skytteförband samt som stabs-, understöds- och underhållsförband. Beredningen föreslår att förbanden ska utbildas genom värnplikten som grund och därmed genomgå en likadan utbildningsprocess som övriga förband inom försvaret. Samma slutsats nåddes i perspektivstudien där man föreslog ett antal regionalt knutna skyttebataljoner. Jag benämner dessa för regionalförband.

Det intressanta är vilka förmågor en region ska ha och hur dessa ska uppnås. Jag ställer mig positiv till skyttebataljoner som är underställda militärregionerna. Fördelen med att ha regionalt anknutna förband är att de operativa förbanden som de mekaniserade brigaderna kan  avlastas samtidigt som militärregionen kan genomföra exempelvis försvarsstrid med sina  skytteförband.

I Finland har man lokalförsvarsförband, regionalförsvarsförband och manöverförband vilka bildar lokalförsvars-, regional- och operativa/manöverförband. Lokalförsvarsförband påminner en del om vårt hemvärn där frivilligt deltagande utgör grunden och där huvudsyftet är att skydda, bevaka och vid behov försvara. Läs artikel

Brutet kärnenergiavtal, omfattande sanktioner och uppskruvad krigsretorik. En del av motivet bakom USA:s ökande press mot Iran är att hindra att landet blir en ekonomisk stormakt i Mellanöstern.

Det säger Hans Blix, tidigare generalsekreterare för FN:s atomenergiorgan IAEA.[…]

Hans Blix, tidigare generalsekreterare för FN:s atomenergiorgan IAEA, är kritisk till USA:s beslut att lämna kärnenergiavtalet, som han anser fungerade väl.

– Det är en våldsam kränkning av FN-stadgan som USA har begått. Man talar allmänt om att USA har dragit sig ur kärnenergiavtalet, men det var en diplomatisk uppgörelse som lades fram inför och godkändes enhälligt av säkerhetsrådet. Det var bindande för alla medlemmar i FN, säger Blix och tillägger:

– Man drar sig inte ur ett beslut i säkerhetsrådet, man bryter mot det. Och inte nog med det, USA uppmanar – med påtryckningar mot alla andra stater – att följa i detta brott mot säkerhetsrådets beslut. […]

Hans Blix tror inte att USA – och framförallt inte Donald Trump – är ute efter en väpnad konflikt med Iran. Men han varnar för att situationen av misstag kan utlösa en sådan.

– Man blåser upp ett väldigt hot och hoppas att detta ska ge en del av den avkastning man vill ha, utan att behöva verkställa hotet. Den stora risken är att det slår gnistor, säger han.

Avkastningen är att USA:s allierade i regionen blir av med konkurrensen från ärkefienden Iran, enligt Blix.

– Jag har en tanke om att det egentligen handlar om att USA ekonomiskt vill försvaga Iran och hindra landets ekonomiska utveckling. För det är ett stort, starkt, mycket aktivt land med en välutbildad befolkning. Det ser USA som ett hot mot sina närmsta vänner i regionen, nämligen Saudiarabien och Israel.

Blix konstaterar att den israeliska militären inte längre bedömer att Iran utgör ett militärt hot. Inte heller har Iran i dagsläget några planer på att skaffa kärnvapen, tror Blix.

– Iran har hävdat att de aldrig haft som avsikt att utveckla kärnvapen. Det kanske man inte behöver tro på. Men man har större anledning att tro på USA:s underrättelsetjänst CIA, som sagt att Iran lade de planerna på hyllan 2003. Det är rätt länge sedan. Läs artikel

Internationella havsrättsdomstolen kräver att Ryssland släpper tillfångatagna ukrainare omedelbart. 24 sjömän har suttit i ryskt fängelse sen november i fjol.

De ukrainska sjömän som greps av ryska flottan under en incident nära Kertjsundet i november i fjol ska omedelbart släppas. Det anser FN:s internationella havsrättsdomstol i tyska Hamburg, som avgör fall under FN:s havsrättskonvention.

– Ryska federationen bör omedelbart släppa de ukrainska soldaterna och tillåta dem att återvända till Ukraina, sade huvuddomaren Jin-Hyuan Paik.

De 24 ukrainarna greps under en konfrontation mellan ryska och ukrainska fartyg utanför sundet då de var på väg till Azovska sjön. Deras fartyg rammades, besköts och bordades. Besättningen greps och har suttit i fängelse i väntan på rättegång sedan dess. Läs artikel

Incidenten i Kertjsundet har tidigare kommenterats på den här sajten.

Russiske myndigheter mener Globus II-radaren i Vardø vil bli en del av USAs missilforsvar og lover gjengjeldelse om moderniseringen blir fullført.

Maria Zakharova, talsperson i det russiske utenriksdepartementet, kom med advarselen under en presseorientering onsdag, melder det statlige russiske mediet RT.com.

– Det er all grunn til å tro at radaren vil overvåke Russlands territorium og bli en del av USAs globale missilforsvarsnettverk, sa Zakharova.

Hun varsler at Russland ikke kommer til å la «militære forberedelser» like ved landets grenser forbli ubesvart og at landet vil sette i verk tiltak for å gjengjelde dette – uten å gå i detalj om hva dette dreier seg om.

Installasjon av radaren begynte høsten 2018. Ifølge Forsvaret har radarsystemet aldri vært en del av det amerikanske, eller noe annet lands, missilforsvarssystem.

– Globus er ikke koblet til, eller formidler data i sanntid til, amerikanske, eller noe annet lands, missilforsvarssystem – noe som er nødvendig for at et missilforsvarssystem skal kunne fungere, sier etterretningssjef Morten Haga Lunde på Forsvarets nettsider.

Ifølge Etterretningstjenesten dreies den russiske militærmaktens aktivitet i Arktis mot at Russland mer aktivt signaliserer misnøye. Etterretningssjefen mener at den russiske utviklingen i Arktis stiller nye og økte krav til Norges forsvarsevne.

I 2017 simulerte russiske angrepsfly og avskjæringsjagere angrep mot Vardø-radaren.

– Bombeflyene med eskorte gjennomførte offensive profiler før de returnerte til baser på Kola. Totalt deltok ni fly i operasjonen, sa etterretningssjefen i Oslo Militære Samfund i mars 2018. Läs artikel

För första gången på 30 år ska totalförsvaret övas. Nyligen var 200 personer från över 60 organisationer, näringsliv och myndigheter samlade för att planera övningen som nu börjar ta form.

Totalförsvaret består av det civila och militära försvaret tillsammans. Regeringen har beslutat att totalförsvaret ska stärkas och som ett led i det planeras nu Totalförsvarsövning 2020.

– Det känns bra efter de här planeringsdagarna, säger Anna Karphammar som är MSB:s projektledare för övningen. Det är viktigt att ha dialog annars går det inte att planera en sådan här stor övning. Det ger också energi att som här arbeta och utveckla de olika delarna tillsammans, inte bara stämma av och ge varandra information.

Totalförsvarsövningen består av fyra olika aktiviteter som genomförs under 2020. Det som ska övas är bland annat samverkan och ledning mellan centrala, regionala och lokala aktörer. I övningen ingår också att prioritera och fördela resurser, kommunicera samordnad information till allmänheten och att konkret pröva försörjningskedjor mellan de olika aktörerna. Läs artikel

Recep Tayyip Erdogan sier Tyrkia og Russland skal samarbeide om produksjon av rakettsystemet S-500. Tyrkia har også kjøpt luftforsvarssystemet S-400.

Tyrkias kontroversielle avgjørelse om innkjøp av S-400 fra Russland høstet krass kritikk fra landets allierte i NATO og har ytterligere kjølnet et allerede anstrengt forhold til USA. Tyrkias president Recep Tayyip Erdogan gjorde det klart lørdag at han ikke har tenkt å endre den avgjørelsen, tvert om.

– Det er absolutt ikke snakk om at Tyrkia skal trekke seg fra innkjøpet av S-400. Det vil bli en felles produksjon av S-500 etter S-400, sa Erdogan i Istanbul. Läs artikel

The United Nations general assembly has overwhelmingly backed a motion condemning Britain’s occupation of the remote Chagos Islands in the Indian Ocean.

The 116-6 vote left the UK diplomatically isolated and was also a measure of severely diminished US clout on the world stage. Washington had campaigned vigorously at the UN and directly in talks with national capitals around the world in defence of the UK’s continued control of the archipelago, where there is a US military base at Diego Garcia.

The vote was in support of a motion setting a six-month deadline for Britain to withdraw from the Chagos island chain and for the islands to be reunified with neighbouring Mauritius. It endorsed an advisory opinion issued by the International Court of Justice (ICJ) in February, calling on the UK to relinquish its hold on the territory in order to complete the process of decolonisation.

The US, Hungary, Israel, Australia and the Maldives backed the UK in the vote and 56 countries abstained, including France, Germany, the Netherlands, Portugal, Poland and Romania. Other European allies including Austria, Greece, Ireland, Spain, Sweden and Switzerland voted for the UK to relinquish sovereignty. Läs artikel