Länkar

Norges sikkerhet er avhengig av alliert forsterkning. Dette kan komme gjennom NATO eller bilateralt fra USA. NATO har et formål om å avskrekke russisk aggresjon for å sikre fred. Dersom slik aggresjon likevel skulle skje vil det kunne oppstå flere konkurrerende behov for forsterkning innad i alliansen. Selv om reaksjonstiden for disse styrkene er kort, vil det være krevende både å få en beslutning og fremføre disse styrkene til Norge. Spesielt vil russisk anti-access/area denial (A2/AD) kapabilitet by på utfordringer. Allierte forsterkningsstyrker bør ideelt sett komme til Norge før en konflikt eskalerer. Alliert forsterkning krever betydelig vertslandstøtte. Forsvaret må være dimensjonert til å ivareta denne forpliktelsen sammen med det som kreves av nasjonal innsats før, under, og etter allierte operasjoner i Norge.[…]

Alliert forsterkning gjennom NATO og bilaterale avtaler med USA er den viktigste sikkerhetsgarantien Norge har. Det finnes styrker på høy beredskap som kan komme oss til unnsetning. Det er derimot viktig å være klar over at ingen av disse er dedikert til Norge, og vil være gjenstand for politisk prioritet. Styrkene er beskjedne i omfang og kan kun forflytte seg til et operasjonsområde under fredelige forutsetninger. Norge har forpliktet seg til betydelig vertslandsstøtte. Dette stiller store krav til Norge og til Forsvaret.

Japanese Prime Minister Shinzo Abe traveled to Tehran on Wednesday to warn that an “accidental conflict” could be sparked amid heightened tensions between Iran and the U.S., a message that came hours after Yemen’s Iranian-backed Houthi rebels attacked a Saudi airport, wounding 26 people.[…]

Abe called for “more patience” on all sides in the crisis, which he warned could spiral out of control.

“At the moment tension is rising. We should do anything we can to prevent an accidental conflict from happening and Iran should play its constructive role,” Abe said in an address to journalists after talks with Iranian President Hassan Rouhani. “There is possibility of an accidental conflict and a military conflict should be prevented at all costs.” Läs artikel

[…] Kerstin Lundgren (C): Det är självklart att man som Natomedlem har en skyldighet att ställa upp, men det är ett gemensamt beslutsfattande. Det som är viktigt är att vi sitter runt bordet när beslut ska fattas, för det är ett kollegialt beslutsfattande i Nato. Det är skillnad, Björn Söder, mellan att sitta med vid bordet och att vara vid sidan om. Precis som i många andra sammanhang handlar det naturligtvis om förutsättningarna. Om Turkiet och Erdoğan agerar på ett fullkomligt förödande sätt, som de
gör nu, innebär det redan nu att man alltmer ifrågasätter om deras Natomedlemskap kan fullföljas. Det finns rätt många nu som diskuterar i vad mån Turkiet fortsatt kan vara medlem i Nato efter den ryska upphandling som de har gjort. Vi får se var det landar. […]

Björn Söder (SD): Jag tror inte att man både kan äta kakan och ha den kvar eller sitta och plocka russinen ur kakan, och det visar än en gång den bristfälliga analysen. Om man är medlem av Nato och sedan deklarerar att man inte kommer att vara villig att skicka hjälpinsatser enligt artikel 5 i Natofördraget till olika länder, tror Kerstin Lundgren då att man kan hävda försvars- garantin som en grund för ett svenskt medlemskap? Då kommer givetvis andra länder att svara likadant mot Sverige. Vad är det för försvarsgaranti? Alltså har det argumentet fallit platt. Antingen är man med eller inte. Man kan inte bara säga att det är viktigt att sitta med vid bordet under för- handlingarna, men nej, vi kommer inte att delta om det är något annat land som blir angripet, för då kommer vi att välja och vraka. Tycker Kerstin Lundgren att de andra länderna ska agera likadant tror jag inte att vi kan förutsätta att vi får hjälp. Om det är så att vi går med i Nato, de baltiska länderna blir attackerade och vi sänder väpnade trupper dit, då har vi givetvis deklarerat krig mot en angripande part. Då undrar jag vad Kerstin Lundgren gör för analys av den svenska förmågan att bedriva krig när vi inte har ett försvar att tala om.[…]

Håkan Svenneling (V): Sverige har en lång historia av alliansfrihet. Vänsterpartiet menar att alliansfriheten har tjänat Sverige väl och ska värnas. Militär alliansfrihet är den bästa grunden för en självständig utrikespolitik och för fred och nedrustning. Därför motsätter vi oss alla steg för att närma oss Nato.
Den 27 mars beslutade riksdagsstyrelsen att säga ja till att låta Natos parlamentariska församling ha sin vårsession i denna kammare 2021. I riksdagens kammare får endast ledamöter och statsråd tala, om inte särskilt beslut har fattats. Vid två tidigare tillfällen har detta skett: när FN:s generalsekreterare Boutros Boutros-Ghali talade här år 1995 och när FN:s generalsekreterare Kofi Annan höll ett anförande här år 1999. FN är världens största fredsorganisation, och att Sveriges riksdag gav generalsekreterarna möjlighet att tala här var rätt och två mycket kloka beslut, fru talman. […]
När man beviljar Natos parlamentariska församling tillträde till denna kammare låter man alltså världens största krigsorganisation använda sig av Sveriges viktigaste parlamentariska rum för sina syften. Man gör det med motiveringen att profilera den svenska försvarsindustrin.
Vänsterpartiet är mycket kritiskt till att Sveriges riksdag upplåter plats till Nato. I motiveringen sägs att arrangemanget ska öka Natos folkliga förankring, ge möjlighet att lyfta fram utmaningarna i Östersjöregionen och profilera den svenska försvarsindustrin. Vi menar att det inte är riksdagens uppgift att öka Natos folkliga förankring i Sverige eller att marknadsföra svenskt krigsmateriel. Kostnaden på 5,8 miljoner är också värd att nämna i sammanhanget. Läs protokollet

När stormakterna vapenskramlar måste länder utan kärnvapen verka för nedrustning. Det anser företrädare för 16 länder som på utrikesminister Margot Wallströms initiativ skrivit under en gemensam deklaration i Stockholm.

Vi lever i en tid där det inte längre rustas ned, utan på vissa håll rustas upp. Det kan vi inte acceptera, säger Tysklands utrikesminister Heiko Maas. […]

Tysklands utrikesminister Heiko Maas välkomnar Wallströms initiativ och betygar att den tyska regeringen har ett stort intresse av att fortsätta samarbetet om kärnvapennedrustning.

Frågan är ju knappt på den politiska dagordningen längre, men den hör hemma där. Vi behöver internationellt samarbete, och därför har jag själv erbjudit mig att stå värd för ett möte i början av nästa år i Berlin, säger han i anslutning till mötet.

Dan Smith, chef för fredsforskningsinstitutet Sipri, anser att den internationella diskussionen om nedrustning allt mer kännetecknas av hopplöshet.

Samtidigt poängterar han att ickespridningsavtalet är en uppgörelse som handlar om att ge och ta, och att det bland många länder utan kärnvapen finns en frustration över att kärnvapenmakterna inte uppfyller sin del av överenskommelsen.

Tanken med avtalet är att icke-kärnvapenstaterna fortsätter att avstå från att utveckla kärnvapen, medan kärnvapenstaterna tar steg i riktning mot nedrustning. Sedan en tid tillbaka sprider sig en otålighet bland icke-kärnvapenstaterna, eftersom den här uppgörelsen inte längre efterlevs. Det som har hänt det senaste året, vad gäller vapenkontroll mellan USA och Ryssland, ökar otåligheten ytterligare, säger han. Läs artikel

NATO’s top official in Iceland on Tuesday downplayed worries about a potential rift with the small Arctic Council nation, whose leader has expressed interest in quitting the alliance.

“In democracies, there are different views and different positions on many things,” NATO Secretary-General Jens Stoltenberg told reporters. “What I know is there are different views in Iceland when it comes to NATO.”

Stoltenberg, who arrived for talks on security in the High North, was speaking alongside Iceland Prime Minister Katrin Jakobsdottir, a socialist who has said her country should withdrawal from NATO. For the U.S.-led alliance, Iceland is a key strategic ally even though it doesn’t have a military of its own. Allies routinely conduct maritime surveillance from an Icelandic base, where NATO tracks Russian military movements in the north Atlantic and Arctic.[…]

My personal position is that we should leave NATO, so I am critical towards any increased militarization of the North Atlantic, but our government will stick to the security policy that we have agreed upon and a part of that policy is our membership of NATO,” Jakobsdottir said in November, as quoted by Arctic Today. On Tuesday, she did not address the issue of NATO membership, but said security in the Arctic is in everyone’s interest. “Firstly, we talked about the Arctic, and I think we share concerns,” Jakobsdottir said. “The Arctic should stay a low-tension zone.” Läs artikel

The migration deal imposed on Mexico this week by U.S. President Donald Trump under the threat of punitive tariffs was a victory for “hostage-taking” over international rules, a former head of the World Trade Organization (WTO) said on Saturday. […]

“My reaction is it seems that hostage-taking works. That’s my reaction,” Pascal Lamy, a former director-general of the WTO, told Reuters in a telephone interview, saying that Trump’s actions went against the spirit of international diplomacy.

“If there’s a rule of law, it’s because people believe it’s better than the law of the jungle. And many people don’t like the law of the jungle because some are strong, some are weak, and they don’t want the strong to always step on the weak.”[…]

Turning to Trump’s clashes with the WTO, Lamy said it was still not clear whether the U.S. president was more interested in reforming the organization, or neutralizing it. Lamy said Trump had complaints worth heeding, noting that some WTO rules currently made it hard to constrain Chinese trade practices that have caused frictions.

But he said the rest of the world needed a fallback plan if the United States decided not to abide by international rules.

“The others have to find a way to stabilize the multilateral rules-based system,” he said, “even if the U.S. want to kill it.” Läs artikel

Iran said on Sunday Europe was in no position to criticize Tehran for its military capabilities and it called on European leaders to normalize trade ties with the Islamic Republic despite U.S. sanctions, or face consequences.[…]

“The Europeans and other signatories of the JCPOA should normalize economic ties with Iran…We will halt our commitments or will take action in accordance with their measures.” […]

Iranian Parliament Speaker Ali Larijani on Sunday criticised French President Emmanuel Macron for saying last week in a meeting with Trump that they shared the same objectives on Iran.

Macron said France wanted to make sure Tehran will not get nuclear weapons: “We had an accord until 2025 and we want to go further and have full certainty in the long run… (Then) reduce ballistic activity and contain Iran regionally.”

Larijani was quoted as saying by state media: “The recent remarks by the French president in a meeting with Trump were shameful and inept…Macron’s comments did not match what he has been telling our president…in their meetings and on the phone.”

Iran insists its nuclear activities are entirely peaceful, and has repeatedly refused to discuss its missile program. Läs artikel

[…] Spørsmålet som diskuteres, er hvorvidt det gir mening å innrette Hæren med tanke på å kunne forsvare Finnmark med bakkestyrker mot en eventuell russisk aggresjon. Diesen mener nei, og begrunner det med at Hæren ikke vil nå frem forbi Lyngen-defileet mot Finnmark, uten større stående hærstyrker i Finnmark. Dette mener han er økonomisk urealistisk og sikkerhetspolitisk krevende overfor Russland. Derfor fremstiller han Hæren som utdatert og ubrukelig til en krig i Norge.

Der tar vår tidligere sjef grundig feil.

Dagens svenska säkerhetspolitik utgår från att ryssen kommer, snarare förr än senare. Enligt Försvarsberedningen har det säkerhetspolitiska läget försämrats i Sveriges närområde och i Europa. Som huvudorsak framhålls Rysslands agerande. Beredningens slutsats är att ett (ryskt) väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas.

Det svenska territorialförsvaret rustas upp, vilket är välbehövligt. Sveriges militära samarbete med Nato och USA har kraftigt stärkts, inte minst i form av krigsövningar. I höstas deltog Sverige i den stora Natoövningen Trident Juncture i Nordnorge, som utgick från att ett krig utbrutit med Ryssland på Nordkalotten.

Det är sant att det säkerhetspolitiska klimatet i Nordeuropa har försämrats, och vi har inte någon idyllisk syn på ett autokratiskt och oligarkiskt Ryssland som med cyberverksamhet söker störa västerländska demokratier.[…]

Praktiska åtgärder för att minska risken för incidenter i Östersjöområdet.

Vi bör tillsammans med Finland och andra länder arbeta för en överenskommelse om användning av transpondrar på militärflygplan för att minska risken för kollisioner. Vi borde även verka för ett sjöräddningsavtal som omfattar alla Östersjöstater. Bilateralt bör vi förhandla en överenskommelse med Ryssland om att våra militära flygplan och fartyg skall hålla bestämda minimiavstånd till varandra för att undvika incidenter; sådana har inträffat. […]

Vi borde tillsammans med bland annat Finland ta initiativ till att se över OSSE:s så kallade militära förtroendeskapande åtgärder. Det gäller övervakningsflygningar över andra länders territorium, Open Skies; föranmälan och inbjudan till observation av militära övningar av olika storlekar; inspektion med kort varsel av militära anläggningar; restriktioner för territoriell utplacering av vissa vapensystem enligt öst–väst-avtalet om konventionella styrkor i Europa, CFE.[…]

Inom EU bör vi söka bidra till en mer sammanhållen och avspänningsinriktad europeisk politik gentemot Ryssland. I fokus står givetvis Ukraina. Det är uppenbart att annekteringen av Krim varken kommer att hävas eller erkännas. Det är lika uppenbart att avspänning förutsätter att Ryssland drar sig ur östra Ukraina och välkomnar och samarbetar med landet som politiskt och ekonomiskt fritt – men fritt också från militär integration med väst. Läs artikel

Men ländernas försvar tränar också tillsammans och i början av sommaren deltar 3 000 man och 20 fartyg i i en gemensam marinövning i vattnen från Danmark till Baltikum, Sverige bidrar bland annat med två Visbykorvetter. En stor del av styrkan är brittisk och det är viktigt, inte minst ur brexitperspektiv menar Peter Hultqvist.

– Det är ju en kvittens på att de vill vara aktiva i Östersjö- och Nordenområdet vilket vi ser positivt på, säger Peter Hultqvist. Parallellt pågår i sommar Natos marinövning Baltops och i ett läge kommer 5 000 marinsoldater från Storbritannien, USA och Spanien landsättas från luften och sjön i östra Skåne. Andra landstigningsövningar görs i Danmark och Baltikum.

Peter Hultqvist tycker att det är en viktigt säkerhetspolitisk signal.

– Dels ingår det i en samlad säkerhetspolitisk markering. Men det är också en övningsverksamhet där vi blir bättre på att samverka i olika lägen och den här övningens scenario handlar om att öva interoperabilitet, motverka det man kallar för regional aggression och markera stöd för partners, säger Peter Hultqvist. Läs artikel

I mitten av juni är det åter dags för den årligen återkommande militärövningen Baltops. Med över 12 000 soldater från 18 olika länder är årets övning den största i sitt slag. […]

– Från Sveriges håll medverkar vi i år med två Visbykorvetter och en ubåt. Huvudsakligen kommer vi träna tillsammans med ett brittiska snabbförband som vi ingår i sedan 2017, säger Jimmy Adamsson. .

Snabbinsatsstyrkans syfte är att bidra till säkerhet i vår del av Europa och samtidigt medverka till fred och stabilitet genom internationell krishantering i insatser ledda av till exempel FN, EU och Nato. Läs artikel

Under första halvan av juni samlas 12 000 soldater utanför Sydsveriges kuster. I Skåne landsätts 500 man. Baltops 2019 är den största övningen i området på flera decennier – och på andra sidan Östersjön håller ryssarna koll.

– De kommer aktivera sig, sen är frågan om de vill uppträda aggressivt eller om de vill vara mer tillbakadragna, säger överstelöjtnant Jan Forsberg.

Mellan den 9 och 21 juni hålls jätteövningen Baltops 2019. 12 000 soldater, 44 örlogsfartyg och över 40 stridsflyg och helikoptrar kommer befinna sig i södra Östersjön. Sexton Natoländer plus Sverige och Finland kommer genomföra flera amfibieoperationer och träna luftförsvar, minröjning och ubåtsjakt.

– Nato vill ha en symboleffekt mot framför allt ryssarna, säger överstelöjtnant Jan Forsberg som är före detta lärare i militär teknik vid Försvarshögskolan. […]

Övningen kommer ledas av viceamiral Andrew Lewis som är chef för USA:s andra flotta. Från flaggskeppet USS Mount Whitney kommer han att styra övningarna.

Enligt Sydsvenskan välkomnar Sveriges ÖB Micael Bydén den amerikanska närvaron i Östersjön.

– Den är bra såtillvida att vi vet att vi inte är själva i det här området. Vi bygger vår säkerhet med andra. Vi måste kunna ge och ta emot militärt stöd. Vi behöver våra partners. Och våra partners måste tro på oss och tycka att vi är relevanta, sa han till Sydsvenskan i samband med en övning på Ravlunda skjutfält i april. […]

500 soldater från USA, Storbritannien och Spanien ska landstiga vid Ravlunda under övningen. Både från sjöss och från luften.  Men överstelöjtnant Jan Forsberg tror inte att svenska sommarfirare kommer påverkas av övningen.

– Det kommer dåna lite i luften, men annars kommer det inte märkas så mycket. Vi har landat fallskärmsjägare på Gotland tidigare och haft B52:or i Hanöbukten så det är inte första gången vi gör något sånt här, säger han.  Läs artikel