Länkar

Generalmajoren har en lang karriere fra Forsvaret. Kristoffersen har tidligere vært sjef for Forsvarets Spesialkommando, Heimevernet og Fjernoppklaringseskadronen. […]

Kristoffersen er en høytdekorert mann. For sitt lederskap under kamp i Afghanistan i 2007-2008 ble han, som en av de første etter andre verdenskrig, tildelt Krigskorset med sverd. […]

Den nye forsvarssjefen sier til NRK at dagens trussel mot Norge alltid er en uforutsigbar trussel.

– Vi kan ikke si at vi har en konkret trussel som oppstår her og nå. Vi ser at vi får trusler fra cyber-domenet. Vi har stormaktsrivalisering. Den viktigste jobben Forsvaret gjør er nettopp å forhindre krig, sier han.

– Vi må ha et så troverdig og sterkt norsk forsvar at ingen har lyst til å prøve seg på Norge igjen. […]

 Den nye forsvarssjefen mener Forsvaret må sørge for at pengene som brukes på Forsvaret hvert år går tilå sikre mest mulig kampkraft.

– Vi må sikre oss at vi bruker penger på norske soldater på norsk jord, norske skip i norske farvann og norske fly i norsk luftrom, sier Kristofffersen. Läs artikel

A group of retired Nato generals and defence officials have urged the US to stay in a 1992 treaty with Russia on mutual reconnaissance flights, but also warned European capitals to prepare for a US exit.

The US defence secretary, Mark Esper, and the secretary of state, Mike Pompeo, are said by US sources to be determined to leave the Open Skies Treaty (OST), which European leaders and arms control advocates believe reduces the risk of a war breaking out through miscalculation by adding to mutual transparency.

A joint statement by a group of 16 retired military commanders and defence ministers, coordinated by the European Leadership Network (ELN) released on Tuesday, said the OST was a vital pillar of stability between nuclear powers.

“With 34 states parties, including the United States, Russia and most European countries, the multilateral accord has facilitated 1,517 short-notice and unarmed overflights,” the statement said.  “Throughout its operation, the treaty has increased military transparency and predictability, helped build trust and confidence, and enhanced mutual understanding.” Läs artikel

Kommentar: Forsvarsforum Nord består av norska  politiker från Nord-Norge, ”Forsvarsforum Nord samler forvarskommuner, regionråd og fylkesråd i kjerneområdet for forsvaret av Norge. Vi ligger i et potensielt konfliktområde, tett på Forsvaret – og forventer også å bli hørt.” I skriften anger de sin syn på regeringens nyligen framlagda långtidsplan och jämför med  förslaget från försvarschefens militära råd.

Nedan återges några delar i Forsvarsforum Nords skrift.

Norge er en småstat med begrensede militære ressurser. Vår nasjonale evne til å forsvare oss må styrkes. Det må vi for å bidra til beroligelse – og unngå en for stor, og politisk uheldig, allianseavhengighet. […]

Vi har allierte, men i en internasjonal storkonflikt vil allierte styrker være sterkt etterspurt. Det vil være uvisst hvem og hva som kan forsterke oss, og når. Samtidig kan deler av Forsvaret være opptatt i utlandet. Vår eneste reelle styrkegaranti er et sterkere nasjonalt forsvar. I første omgang må vi uansett selv håndtere en konflikt.[…]

Forsvarets samlede struktur styrkes mer i tråd med anbefalingene til Forsvarssjefens anbefalte alternativ A, men med raskere opptrapping. Dette må inkludere framskyndet oppbygging av landstyrkene og anskaffelse av særlig kritisk materiell. […]

Det bør være en nasjonal ambisjon at Norge kan mønstre minst 100.000 soldater i landstyrkene, inklusive reserver. Dette gjøres også som uttrykk for sterk politisk forsvarsvilje og som samtidig bidrar til bred forankring i folket.  Finnmark utgjør et særlig viktig strategisk område, og forsvaret av – og i – Finnmark må gis høy prioritet, med forsert og forsterket oppbygging av Finnmark landforsvar. Det er maktpåliggende at Norge har nasjonal kontroll lengst nord. […]

Heimevernet styrkes med personell og materiell, og med videreført rekruttskole på GP, med prioritet til de tre nordligste HV-distriktene.[…]

Stormaktsrivaliseringen: Arktis, med Barentshavet og Norskehavet, er igjen et spenningsfelt særlig mellom Russland og USA, men hvor også Kina er blitt en aktør. Russland er avhengig av at Nordflåten får fri adgang til Nord-Atlanteren, og må sikre adkomsten fra Kola-halvøya mellom Finnmark og Svalbard – altså også gjennom norsk territorium. Trusselbildet: Nasjonale norske myndigheter ser ikke på Russland som en fiende, men vi kan likevel komme i krig. Det anses som mer sannsynlig at en eventuell militær konflikt med Russland vil starte med hybride angrep enn en konvensjonell invasjon i Finnmark. Et angrep vil ramme hele Norge; like fullt er usikkerheten særlig stor i Nord-Norge. Läs skriften

Denna översikt av västlig militär övningsverksamhet besvarar följande forskningsfråga:
Vilka mönster går att observera i västlig övningsverksamhet 2014–2019 som är relevanta för västs samlade förmåga att bedriva högintensiv krigföring mot en kvalificerad motståndare? Med hjälp av både kvantitativa och kvalitativa metoder har flera mönster identifierats. […]

Fler stora övningar

Föregående avsnitt 3.1 demonstrerar tydligt att antalet övningar har ökat, samt att en betydande andel av Natos nyckel- och stora övningar är förlagda till Sveriges närområde. Vidare undersökning visar även tydligt att storleken på övningarna har ökat, samt att fler stater sluter upp och deltar aktivt. Övningar som Trident Juncture 2015 och 2018 tillhör Natos största och mest ambitiösa sedan det kalla krigets slut. Den årliga USA-ledda övningen Baltops har växt de senaste åren, liksom den polskledda övningen Anakonda. […]

Trident Juncture

Förbandsövningen under Trje18 (Trident Juncture 2018) följde ett upplägg där en nordsida och en sydsida stred mot varandra. Markförbandsdelen av övningen ägde rum i centrala och östra Norge. Den norra sidan leddes av Natos landkommando (LANDCOM) och inkluderade den norska brigad Nord, brigader från Kanada och Sverige, samt en amfibiestyrka bestående av amerikanska marinkårsförband. Den södra sidan leddes av 1:a tysk-/nederländska kåren och bestod av brigader från Tyskland, Italien och Storbritannien. Striden utspelades i två faser. Från den 31 oktober attackerade nordstyrkan den södra med stöd av amerikanska marinkåren. Från den 4 till den 7 november tog den södra sidan initiativet och inledde en storskalig motattack mot den norra sidan. […]

Läs mer

Den siste tiden har vi sett flere eksempler på den spente militære situasjonen i nord. Amerikanske og britiske styrker har gjennomført flere operasjoner utenfor Norskekysten. Noe russerne har reagert på, både med ord og handling.

Om en måned skal Stortinget vedta en ny langtidsplan for Forsvaret. I den forbindelse har politikere fra Nord-Norge for første gang gått sammen om et felles dokument, der de presenterer sine krav til den militære satsingen i Norge. […]

Politikerne i Nord-Norge mener en økt satsing på Forsvaret har flere fordeler: Det vil gjøre Norge rustet til å kunne ta vare på seg selv. I tillegg mener de et mer solid forsvar vil bidra til økt stabilitet i nordområdene.

– Vi søker et bedre forhold til våre naboer i øst. Vi mener det vil styrke stabiliteten og forutsigbarheten dersom vi styrker vårt eget forsvar, og slipper å lene oss for mye på våre allierte, sier Aina Borch i Porsanger kommune. Läs artikel

Tre FN-soldater som färdades i en konvoj dödades av en vägbomb tidigt på söndagen i Aguelhok i Kidalregionen inordöstra Mali. Ytterligare fyra skadades allvarligt, enligt ett uttalande från FN:s fredsbevarande uppdrag i Mali, Minusma.

I uttalandet från Minusma nämns inget om vilken nationalitet det är på de döda och skadade, men enligt nyhetsbyrån AFP rör sig om en fredsstyrka med tchadier som befann sig i området på ett rutinuppdrag.

Minusma omfattar 13 000 man. Sverige bidrar med ett underrättelseförband och officerare som tjänstgör i olika staber. Minusma finns på plats för att motverka våldet som orsakas av väpnade grupper i landets norra och centrala delar, bland dem grupper med kopplingar till IS och al-Qaida.

Försvarsmakten i Sverige hade på söndagskvällen inga uppgifter om att några svenskar skulle ha dödats eller skadats i attacken. Läs artikel

Sahel-regionen präglas av långvarig osäkerhet, men den rådande humanitära katastrofen var inte oväntad, den var snarare förutbestämd. Bakomliggande orsaker som interkulturella motsättningar och osäkerhet kring matförsörjning till följd av klimatförändringar har länge bidragit till flera mångfacetterade konflikter. Sahel utgör ett tragiskt exempel på hur brist på agerande på tidiga varningssignaler leder till eskalerande konflikter och humanitära katastrofer. […]

Torka till följd av klimatkriser har förstärkt konflikter om knappa resurser. Området har till följd av detta länge präglats av matbrist och instabil livsmedelssäkerhet. Dessa bakomliggande orsaker till de kontinuerliga konflikterna i Sahelregionen intensifieras nu. Sedan torkan år 2012 som ledde till en utbredd hungersnöd i regionen beräknas fortfarande mer än 33 miljoner människor i Sahel sakna en pålitlig matförsörjning. FN uppskattar att cirka 80% av Sahels jordbruksmark är förstörd. Nederbörden i regionen är oberäknelig, och temperaturen i regionen stiger ca 1,5 gånger snabbare än det globala genomsnittet, vilket vidare undergräver livsmedelsproduktionen. Bristen på mat förvärras ytterligare av en kontinuerlig befolkningstillväxt. Regionens våldsamma konflikter har blivit gränsöverskridande eftersom de nationella gränserna är porösa och i stort sett obevakade. Detta gynnar vapen- och droghandeln och utnyttjas av väpnade grupper och kriminella närverk. Dessutom har de olika väpnande grupperna som etablerat fotfästen i västra Sahel blomstrat till följd av svaga statliga myndigheter. Komplexa och överlappande kriser gör det svårt för regionala regeringar och internationella aktörer att reagera effektivt mot våldet. Trots vissa framsteg till följd av internationella och regionala insatser i Sahel växer det väpnande våldet stadigt. Läs artikel

SVs leder Audun Lysbakken frykter at Norge bidrar til å øke spenningen mellom USA og Russland.

Arbeidet har vært et tosidig samarbeid mellom det amerikanske og norske forsvarsdepartementet, som har pågått i all hemmelighet i fem år.

På norsk side har våpenprodusenten Nammo og Forsvarets Forskningstinstitutt deltatt. Den amerikanske parten har vært Naval Air Warfare Center Division i China Lake. Målet har vært å utvikle et våpen kalt THOR-ER med en topphastighet seks ganger lydens hastighet. Nammo er i følge selskapet et av få i Nato-land som er i stand til å utvikle, teste og produsere avanserte rakettmotorer for militære formål.

– Spesielt innen ramjetmotorer av denne typen er vi blant de ledende i den vestlige verden, sier konsernsjef Morten Brandtzæg. […]

Professor Tormod Heier, som er oberstløytnant og forsker ved Forsvarets høgskole, mener at samarbeidet bidrar til å senke terskelen for bruk av konvensjonelle og kjernefysiske våpen.

– Når hastigheten og rekkevidde av de hypersoniske missilene øker, blant annet ved hjelp av norsk teknologi, så reduseres samtidig den strategiske varslingstiden for så vel Russland som for USA. Dermed senkes også terskelen for å gjennomføre forkjøpsangrep eller andre forebyggende tiltak på begge sider, sier Heier. Läs artikel

[…] Norske myndigheter har innen rammen av EØS, WTO samt andre institusjoner og mekanismer, i mange år operert etter «just in time»-prinsippet. Det innebærer at det nasjonalt ses som unødig økonomisk belastende å sitte med lagre. Vi handler det vi trenger, når vi trenger det. At næringslivet opererer etter dette prinsippet er ikke overraskende, og i en verden som ikke utsettes for større kriser eller konflikter fungerer dette godt. Verre er det at prinsippet, sammen med innføringen av markedsmekanismer i styringen av det offentlige (intern fakturering, anbudsrutiner og New Public Management), systematisk har bygget ned beredskapen, i tillegg til å gi ønsket omstilling.

Når en større krise treffer oss, vender nasjoner seg innad for å sikre sin egen befolkning – velgerne. EU havner på sidelinjen, med liten handlekraft, mens NATO som normalt leter etter en rolle. Uavhengig av politisk ståsted kan vi nok raskt enes om at hverken FN, EU, NATO eller WTO utviser inspirerende og nytenkende lederskap.[…]

Disse forholdene argumenterer overbevisende for at nasjonal beredskap burde ha høy politisk prioritet og kontinuerlig oppmerksomhet. Svært mange utredninger og anbefalinger har pekt på nødvendigheten av å styrke beredskapen. Vi konstaterer at ikke mye er gjort, selv om det er godt kjent at det kommer flere kriser, og at noen vil bli større. Manglende vilje til å prioritere og svak evne til å samordne gjør altså at vi ikke er godt nok forberedt.

I en grundig tverrfaglig evaluering må vi vurdere behovet for en nasjonal sikkerhetsstrategi og hvorvidt beredskaps- og krisehåndterings-prinsippene ansvar, likhet, nærhet og samvirke er modne for revisjon. Läs artikel

The Head of the Hellenic National Defence General Staff (HNDS), General Konstantinos Floros, warned of the consequences of the continuous Turkish provocation in the Aegean Sea and its violation of the arms embargo on Libya.

In an online conference with NATO officials, Floros noted that the recent escalation of the migrant crisis in the Mediterranean sea was due to Ankara attempting to pressure Europe. He claimed that continued violations of Greek airspace risked a military reaction from Greece.

Floros called on NATO to deter further Turkish breaches in Greece, as well as bringing an end to the supply of foreign fighters and violations of the UN arms embargo on Libya. Läs artikel

The Iraqi government has granted Nato permission to stay in the country and continue its training mission, said the alliance’s Secretary General, Jens Stoltenberg.

Mr Stoltenberg confirmed the organisation’s continued roll in Iraq as member nations’ defence ministers met in Brussels.

“The government of Iraq has confirmed to us their desire for a continuation of the Nato training, advising and capacity-building activities for the Iraqi armed forces,” he said. “We will only stay in Iraq as long as we are welcome.”

The permission is a reversal by the Iraqi government, which had demanded all foreign troops be removed from its territory after the killing of Iranian general Qassem Suleimani near Baghdad in January.[…]

Under the initiative, those training Iraqi troops as part of the global coalition against ISIS will effectively come under the Nato banner. The alliance has not provided details about how many of its troops might be added to the advisory mission. But Mr Stoltenberg is expected to make further announcements after the Nato ministerial meeting on Friday if the mission is approved. Officials have said that “a couple of hundred” troops would change roles.

The first step would be to expand the training to three more bases in central Iraq. Läs artikel