Länkar

I en samtale med USAs ambassadør i Oslo sa en stortingsrepresentant fra Arbeiderpartiet i 1960: «We desperately want American leadership; we do not want to be told what to do, but we want the United States to follow policies we can support» (Foreign Relations of the United States, 1958-60, bd. 7: 693). Samtalen må ha skjedd før 1. mai. Da ble representantens ønskedrøm bokstavelig talt «skutt ned». En alvorlig krise i Norges forhold til Sovjetunionen oppsto da et amerikansk spionfly ble skutt ned over sovjetisk territorium, og det viste seg at flyet var på vei til Bodø flyplass. Norske myndigheter kjente ikke til ordningen med slike mellomlandinger, med unntak av en engere krets som hadde holdt selv statsministeren utenfor.

60 år senere sier Arbeiderpartiets leder Jonas Gahr Støre: «Kravene om kloke veivalg i utenriks- og sikkerhetspolitikken skjerpes» (kronikk i Aftenposten 1. mai). Hans refleksjoner rundt hvordan kriser generelt og koronakrisen nå spesielt forsterker allerede pågående utviklingstrekk er riktige og kanskje en innvarsling av skritt for å komme ut av et nasjonalt sikkerhetspolitisk dilemma. Støre peker på den tiltagende rivaliseringen mellom stormaktene som koronapandemien har forsterket. Pandemiens utbrudd og utbredelse viser at USA, som tidligere gjerne tok en lederrolle når miljøkatastrofer og pandemier rammet, nå trekker seg tilbake fra internasjonal solidaritet og samarbeid. Läs artikel

[…] I desember 2019 publiserte Forsvarets Forum over 13 sider en svært grundig og godt dokumentert artikkel om kaptein Øivind Moldestads spesielle opplevelser under FN-tjeneste i 1995, i tjeneste som stabsoffiser ved Bosnia-Herzegovina Command/UNPROFOR.

Artikkelen har et særlig fokus på hvordan Moldestad ufrivillig ble trukket inn i et internasjonalt mediafokus når han var tilbake i Norge, og de smertefulle konsekvensene som fulgte av dette. Avslutningsvis i artikkelen anmoder Moldestad om et tilsvar og beklagelse på den totalt fraværende støtte da problemene tårna seg opp. Anmodningen har blitt møtt med taushet fra både militær- og politisk ledelse. […]

Bakteppet for artikkelen er at Moldestad under sin tjeneste i FNs kommandokjede i Sarajevo ble beordret av sin engelske sjef til å skrive en rapport om sine observasjoner av ulovlig flyvirksomhet over Tuzla, relatert til kommunikasjonen med Nato, og FNs forespørsel om flystøtte. Nato var gitt ansvaret for å overvåke flyforbudet og våpenembargoen. Rapporten, som avdekket flere løgner, maktmisbruk, og skjult agenda fra Nato sin side, ble videresendt av den militære FN sjefen til FN hovedkvarteret i New York. […]

Rapporten som Moldestad skrev gjorde at han etter hjemkomsten høsten 1995 fikk store personlige problemer. Situasjonen utviklet seg til å bli en massiv personforfølgelse, gjennom telefonoppringninger og besøk av pågående media på døra hjemme i Stavanger, som ville ha kommentarer til innholdet i rapporten. Moldestad ble i internasjonal media ofte kalt «Ivan» Moldestad, og gitt flere andre nedlatende karakteristikker. Läs artikel

Läs också tidigare artikel på den här sajten om fallet.

Nya försvarsnotor på cirka 15 miljarder kronor gör det svårt för politikerna att enas inför höstens riksdagsbeslut. Om försvaret inte får ytterligare pengar riskerar det att gå ut på över armén där flera föreslagna satsningar kan gå upp i rök. […]

En stor del är fördyringar av materielprojekt. Det gäller bland annat tillskott till Saab Kockums som bygger två nya ubåtar av typen A 26 för Sverige, men som ännu inte fått några exportorder. Därutöver finns satsningar på underrättelseverksamhet som myndigheterna bedömer som nödvändiga samt inbetalningar till EU:s försvarsfond.

Överbefälhavaren (ÖB) Micael Bydén sade i november att endast 50 procent av beredningens förslag kan genomföras till 2025. Inte ens till 2030 skulle man nå ända fram, utan endast 75 procent. Utan mer pengar så försenade ÖB armébrigaden i Revinge i Skåne till efter 2030. Två nya arméregementen i Norrland ströks. […]

Tunga materielprojekt inom flyget och marinen ska betalas vilket innebär att beställningar i armén nu riskerar att prutas på eller försenas. I farozonen är renoveringen av samtliga Stridsfordon 90, arméns nya divisionsartilleri och beställningar av persedlar och handeldvapen till soldaterna. Läs artikel

Nyligen genomfördes rotationer av insatsstyrkorna i både Afghanistan och i Mali. I den afghanska staden Mazar-e-Sharif gör sig FS 39 redo att ta över. I Afrika ha Mali 12 fått ansvaret för den nya inriktningen av insatsen i staden Gao.

Mali 12 sätts upp av Trängregementet i Skövde och har en annorlunda uppgift än tidigare insatser i Mali. Mali 12 ska etablera en ny camp och ett nytt styrkebidrag i staden Gao i östra Mali. Det nya bidraget består också av ett skyttekompani från Södra skånska regementet (P 7) som ska genomföra säkerhetsoperationer till stöd för Minusma. Dessutom ingår det ett logistikkompani för uppbyggnad av den nya svenska campen och stöd under operationer. I Mali 12 ingår även en nationell stödenhet för logistik (NSE) med placering i huvudstaden Bamako. Läs pressmeddelande

Disse svarene har professor Tormod Heier på hvorfor amerikanske krigsskip er i Barentshavet for første gang siden midten av 1980-tallet.

 Hva er det vi ser som skjer nå, og hvorfor skjer det?

Det vi ser nå er en del av USAs maritime strategi for å beskytte Europa og det amerikanske fastlandet i tilfelle det skulle oppstå en øst-vest konflikt med Russland i Nord-Atlanteren. Ved å fremføre egne fly og fartøyer opp til Barentshavet så får amerikanske luft- og sjøstyrker mer trening og erfaring i å demme opp for den russiske Nordflåten. USA vil helst ikke at de russiske styrkene på Kolahalvøya skal komme ut i Norskehavet, eller lenger vestover mot Island, Grønland og Storbritannia. […]

Norge har, i likhet med flere av de andre landene rundt Nordsjøen, som Storbritannia, Tyskland, Danmark og Nederland, ikke prioritert eget forsvar. Dette betyr at mindre europeiske land vil ha store problemer med å hevde egen suverenitet uten utstrakt hjelp fra verdens desidert største sjøstyrke – den amerikanske. […]

I realiteten er det en maktkamp mellom USA og Russland utenfor vår egen stuedør vi nå er vitne til. Ingen taper mer på dette enn Norge, og det er langt på vei selvforskyldt siden vi ikke velger å bruke mer penger på forsvar, men må outsource oppgavene til USA. […]

At Solberg-regjeringen valgte å ikke bli med i det amerikanske rakettskjoldet er derfor bare en indikasjon på en ting: Norge har selv en egeninteresse av å gi Russland lang strategisk varslingstid fordi dette virker beroligende på den militære og politiske situasjonen i våre nærområder.

Men dette sier selvfølgelig ikke norske myndigheter utad, fordi det vil irritere Norges nærmeste allierte i Washington DC. Men dermed underkommuniseres også en av de viktigste faktorene for sikkerheten til den norske befolkningen, nemlig at det er i norsk interesse å holde USA på en armlengdes avstand.

Men som sagt, det klarer vi ikke når myndighetene ikke vil betale for hva det koster å holde orden i eget hus. Läs artikel

Hadde forsvarspolitikerne lyttet mer også til Norges offisers- og spesialistforbund, så hadde vi hatt et sterkere nasjonalt forsvar: Et troverdig forsvar med sterk landmakt, med utstrakt tilstedeværelse i nord – som en balansert beroligende og avskrekkende, krigsforebyggende terskel. […]

Et nasjonalt hærprogram er ett av forslagene NOF fremmer i sitt nye notat «Styrket nasjonal landmakt». Her legger vi vekt på at Norge må styrke sin selvstendige evne til å forsvare seg. Vi må fortsatt bygge sikkerhetspolitikken vår på NATO-medlemskapet, men vi kan ikke belage oss på at allierte styrker skal løse oppgavene vi selv, naturlig og nødvendig, først må ta tak i. Og da må vi, mest av alt, styrke vår landmilitære evne, vår nasjonale landstridsevne. Läs artikel

Finland förbereder sig för att delta i den Tysklandsledda EU-stridsgruppens (European Union Battle Group, EUBG) beredskapsperiod 1.7–31.12.202020. I stridsgruppen deltar förutom Tyskland och Finland även Irland, Kroatien, Lettland, Nederländerna, Sverige, Tjeckien och Österrike […]

Beslutet att placera ut styrkor som är i beredskap i EU-insatser är alltid nationellt. I Finland fattas beslut om att sända ut finländska soldater på en insats som en del av en EU-stridsgrupp i enlighet med lagen om militär krishantering. […]

Beslut av rådet om stridsgruppsinsatser ska godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer. Finlands ståndpunkt i fråga om inrättandet och inledandet av en EU-insats bereds i enlighet med etablerade förfaranden. Utgångspunkten är att verksamheten ska ske med bemyndigande av FN:s säkerhetsråd, även om ett FN-mandat inte är en ovillkorlig förutsättning för att inleda en operation. Rådets beslut om att sätta in EU:s stridsgrupper fattas i flera steg. Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (COPS), som består av representanter för medlemsländerna, beslutar att EU-åtgärder ska anses nödvändiga och att unionen ska förbereda sig för en stridsgruppsinsats. I praktiken hörs redan därförinnan de länder som är i beredskapstur. Följande skede är att rådet godkänner krishanteringskonceptet. Efter att krishanteringskonceptet har godkänts beslutar rådet om att inleda insatsen. Läs statsrådets redogörelse till riksdagen.

Før Stortinget tar sommerferie skal neste langtidsplan for Forsvaret behandles. Regjeringen har i sitt framlegg lagt seg på det laveste nivå i Forsvarssjefens fagmilitære råd fra oktober i fjor om innretning, struktur og dimensjonering for landets militære forsvar i årene framover. Det er grunn til å søke etter en forklaring ut over den som statsministeren og forsvarsministeren har valgt å gi. Hadde enda det lave ambisjonsnivå blitt framstilt som et «hvileskjær», begrunnet med de tøffe prioriteringer som en svekket økonomi for landet vil kreve de nærmeste årene som følge av korona-pandemien, men det avviste statsministeren da hun fikk et spørsmål om det fra en journalist i NRK/Dagsrevyen

Det er vanskelig å tro at en Høyre-ledet regjering gambler med landets sikkerhet. Nå kan man si at det ikke er noen aktuell militær trussel mot Norge, men den situasjonen kan fort endre seg med en selvhevdende stormakt i øst og en supermakt ledet av en impulsiv president i vest. Forklaringen er nok like enkel som den er politisk vanskelig å innrømme; vi lener oss rett og slett kraftig på amerikansk avskrekking. Det norske forsvar ser mer og mer ut som en framskutt modul i USAs strategiske konsept i Nordområdet. Og så lenge USAs interesser er reelt knyttet til en slik avskrekking er vi trygge bak supermaktens ”skjold”. Overvåking og informasjonsinnhenting tett opp mot Russlands strategisk viktige baser på Kolahalvøya skjer fra radarsystemer på land (Globus II-systemet ved Vardø) og til havs (E-fartøyene ”Marjata” og ”Eger” i Barentshavet). Det etterretningsbilde dette gir, hver dag hele året, har stor verdi for amerikanerne, og 700 US Marines på norsk jord (på rotasjonsbasis) understreker dette. Men er det holdbart inn i framtiden? Läs artikel

Since the fall of the Libyan regime in 2011, multiple and multifaceted crises in the Sahel region have greatly destabilized the local states and weakened already vulnerable populations. Located at the crossroads of three crises axes (Libya–Mali axis, Liptako–Gourma region, Lake Chad basin), Niger is particularly affected by regional instability. The country, particularly the Agadez region, has long served as a major transit hub for sub-Saharan migrants (between 80 000 and 150 000 people per year up until 2015). Niger also hosts the largest number of Malian refugees (58 051 according to the December 2019 United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR) data), especially from the northern Malian regions of Gao and Timbuktu. This flow of refugees is easily explained by the geographical proximity with Niger and long-standing family, ethnic and economic ties between local communities on both sides of the border. Three main refugee camps were created between March and May 2012 in the country: Tabarey-Barey, Mangaizé and Ayorou in the border region of Tillabéri in northwest Niger. […]

Secondly, for the government of Mali and its international partners, the presence of Malian refugees indicates that long-term stabilization remains strongly dependent on regional solutions. Although they are directly and indirectly victims of the armed conflicts in the Sahel, Malian refugees appear marginalized from the main stabilization strategies and programmes, apart from (urgent) immediate humanitarian assistance. The delays in implementing the 2015 inter-Malian peace agreement and the expansion of the conflict to new areas, for example in Central Mali or the Liptako–Gourma region, are now making their safe return even more problematic. Läs artikel

Enligt flera partier har inte mycket hänt i förhandlingarna med regeringen hittills i vår. Men Hultqvist har inte gett upp om att nå en överenskommelse före sommaren.

– Målet är att arbetet ska vara klart den 15 maj, säger han.

Därför ökas nu tempot. Försvarsberedningen, där förhandlingarna sker, har inplanerade möten tisdag, onsdag och torsdag denna vecka. […]

En eventuell uppgörelse fredagen den 15 maj måste därför innehålla hårda prioriteringar bland alla föreslagna försvarssatsningar. Hultqvist uppgav i februari att bara omkring 50 procent av försvarsberedningens förslag kan genomföras till 2025. Och han har hittills inte gett några signaler om att regeringen kan tänka sig skjuta till mer pengar. Det är något som Moderaterna kräver.[…]

En annan svår fråga för en eventuell uppgörelse är hur satsningarna ska fördelas mellan armén, flyget och marinen. Försvarsmakten vill lägga mer tyngd på flyget och marinen än vad politikerna velat hittills. Läs artikel

Det amerikanske og det britiske sjøforsvaret øver i storskala langs norskekysten, uten at Norge er involvert. Øvelsen signaliserer militær fleksibilitet, mener forsker.[…]

– Slike operasjoner handler ofte om å vise at det aktuelle området er internasjonalt farvann, og for å vise tilstedeværelse, sier Karsten Friis, seniorforsker ved Norsk utenrikspolitisk institutt (NUPI). […]

Nå sier Forsvarsministeren følgende i en e-post til NRK;

– Vi ønsker at norske styrker skal delta i denne typen aktivitet når den foregår utenfor Norge og det for øvrig er hensiktsmessig. Denne gangen ble det ikke prioritert.

– Den maritime aktiviteten som pågår er et uttrykk for stormaktsrivalisering, og amerikanerne og britene har kommunisert åpent med russerne om at seilasen er en understreking av «freedom of navigation», som også gjelder i nord, sier forsvarsministeren. Läs artikel