Länkar

I dag, fredagen den 22 januari 2021, träder FN:s fördrag om förbud av kärnvapen i kraft. Det antags under sommaren 2017 med stöd av 122 stater i FN:s generalförsamling i New York. Mer än 80 länder har hittills undertecknat fördraget, däribland också Heliga stolen, men inte av några av kärnvapenmakterna och inte heller av Sverige. Likväl handlar det om en folkrättsligt bindande internationell överenskommelse. De fördragsslutande staterna förbinder sig att inte sätta in, stationerna eller skaffa kärnvapen. Påven Franciskus har personligen vid flera tillfällen ställt sig bakom dessa krav, senast i encyklikan Fratelli tutti, nr 262, där han än en gång kräver ett globalt avskaffande av alla massförstörelsevapen. […]

FN:s icke-spridningsavtal, som trädde i kraft 1970, har råkat i kris. Det skulle begränsa antalet länder som innehar kärnvapen till fem och därigenom minska risken att militära konflikter eskalerar till kärnvapenkrig. 190 av världens länder har anslutit sig till denna konvention, som många utvecklingsländer uppfattar som diskriminerande, och som inte har förhindrat att antalet kärnvapenmakter under tiden har växt till nio (inklusive Israel och Nordkorea). Inom några år kan också Iran och Saudiarabien höra till denna exklusiva klubb.

Heliga stolens uppfattning om fördraget om kärnvapenförbud har inget med verklighetsflykt att göra, tvärtom. Världen söker desperat efter en möjlighet att gå emot utbredningen och den tekniska vidareutvecklingen av kärnvapen. Den moderna krigföringens fasor, som ständigt visar världen självförintelsens hot, är i stort behov av ett rättsligt bindande korrektiv. Fördragets historiska ikraftträdande i dag är därför ett hoppingivande tecken. Desto mer beklagligt är det att den svenska regeringen hitintills har avstått från att underteckna detta fördrag. Läs artikel

Idag träder ett unikt avtal i kraft: FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. Det ses som ett historiskt steg mot avlägsnandet av ytterst dödliga vapen. Men kruxet är att de stora kärnvapenmakterna har vägrat att ratificera avtalet. Inte heller de nordiska länderna har anslutit sig till det.

Avtalet om förbud mot kärnvapen (Treaty to Prohibit Nuclear Weapons, TPNW) förbjuder tillverkning, innehav och bruk av kärnvapen samt hot om användning av kärnvapen. Att kärnvapenförbudet nu träder i kraft i en rad länder kan ses som kulmen på åratals kamp mot kärnvapen. Målet är att det som USA gjorde i Hiroshima och Nagasaki i slutet av andra världskriget inte upprepas. Atombomber ska inte fällas ner över städer. […]

Trots att kärnvapenförbudet nu trätt i kraft i flera länder står alltså strategiska kärnvapenländer utanför det. Också de nordiska länderna har tackat nej till avtalet. Laura Lodenius säger att hon alltid har sett det som självklart att de nordiska länderna ska ansluta sig till förbudsavtalet men att de pressas att inte skriva på ett avtal om förbud mot kärnvapen.

– De ständiga medlemmarna i FN:s säkerhetsråd är stora och mäktiga, och de har påverkningsmöjligheter. Vi vet att USA har sagt att om man vill vara en god vän och få stöd så ska man inte underteckna avtalet. Inom Nato har det i gemensamma ställningstaganden sagts att det här avtalet är dåligt, säger Lodenius. Läs artikel

[…] Stormakterna grälar och har kärnvapen i spetsen på sin politiska makt – märk, de har även taktiska kärnvapen för punktinsatser. Stormaktspolititiken ska vi inte lägga oss i. Vi tvingas dock att följa deras politik och uttalanden med hänsyn till USA:s och Rysslands nära positionering till Sverige. Deras militära styrkor gränsar intill varandra, sprider oro och är ett säkerhetsdilemma. Båda parter vet vad en förebyggande militär attack kan innebära.

Sverige ska satsa på defensiva arméstridskrafter; inte flyg och patriotluftvärn, utan armén som kan organisera ett krigsavhållande försvar till stöd åt vår säkerhetspolitik. Läs artikel

Malian security forces fired tear gas at dozens of demonstrators in the capital Bamako on Wednesday during an unauthorised rally against France’s military role in the country.  The protesters, who were in a central square in the West African city, fled before the gas canisters fired by a large number police and gendarmes. Police roadblocks also stopped motorbike convoys of protesters making their way towards the square from different parts of the city, according to AFP journalists. […]

But France’s military presence in Mali is frequently criticised on social media and by civic leaders. Activists also stage occasional demonstrations in Bamako against French troops. Their role was placed in the spotlight earlier this month when several residents in the village of Bounti said about 20 people in a wedding party had been killed in a strike by a helicopter. It occurred on January 3, they said, near where French forces said they carried out an airstrike on jihadists using a fighter jet.

The Malian and French governments should promptly and impartially investigate the French airstrike on January 3, 2021, in central Mali that killed 19 people alleged by local residents to be civilians, Human Rights Watch said today. In a January 7 statement, the French armed forces said the attack was carried out at about 3 p.m. by two Mirage 2000 fighter jets that delivered three bombs on “a group of about 40 adult men,” killing about 30 they claim were armed Islamist fighters, north of the village of Bounti. […]

The three Bounti residents who spoke with Human Rights Watch each said independently, however, that there was a wedding and that the men had gathered separately from the women and children due to gender segregation restrictions imposed by armed Islamist groups active in the area.
They said that the wedding had been planned over a month earlier and that people had come from other towns and villages to attend. The marriage, which the family had arranged several years earlier, was between a 16-year-old girl and a 25-year-old distant relative. Child marriage is lawful in Mali and 54 percent of girls in Mali marry before age 18. A sheep had been slaughtered and prepared in the village and women were about to deliver the meal when the attack occurred, the residents said. […]
A statement by Medecins Sans Frontieres (Doctors Without Borders or MSF) an international nongovernmental health organization, said that most of the eight men they treated were elderly. An ambulance with an MSF logo carrying three gravely injured attack survivors was forcibly held for several hours by unidentified armed men on January 5, leading to the death of one of the patients. Läs artikel

President Sauli Niinistö och president Vladimir Putin har i telefon diskuterat fängslandet av Aleksej Navalnyj och vilka effekter det har på relationerna mellan europeiska länder och Ryssland.

Presidenterna talade också om relationerna mellan stormakterna och om vapenkontroll. Finland tog initiativ till samtalet.

Niinistö säger att det var en hård åtgärd att fängsla Navalnyj. De ryska myndigheterna har motiverat åtgärden med att Navalnyj brutit mot reglerna för en tidigare villkorlig dom. […]

Niinistö kommenterade också kort det faktum att det var statsminister Sanna Marin som var först ute med att kräva att Navalnyj ska släppas.

– Vi förde inga förhandsdiskussioner, konstaterade Niinistö om tågordningen.

Enligt grundlagen leder presidenten utrikespolitiken i samråd med regeringen. Läs artikel

Vad innebär Nya Start-avtalet egentligen? Och räcker det i tider av omvärldspolitisk turbulens?
TT ringde upp Jan Hallenberg, forskningsledare och expert på USA:s säkerhetspolitik vid Utrikespolitiska institutet, för att bringa klarhet.

– Då det gamla avtalet löper ut i februari så var det lite nu eller aldrig. Att Biden förnyar avtalet var enligt min mening förväntat. Men det är också glädjande då han förefaller vilja förlänga avtalet en längre period, det gjorde inte Trump utan särskilda villkor som ryssarna inte gick med på.[…]

– En stabil kärnvapensituation är bättre för Sverige, och för hela Europa. Det kan hända att den svenska regeringen hade velat se ytterligare nedrustning och steg mot en kärnvapenfri värld men i nuläget kan detta vara det bästa man kan åstadkomma. Läs artikel

– Det er ingen grunn til å forvente en mindre spent situasjon med Russland under Biden enn ved Trump – snarere tvert i mot, sier oberstløytnant Tormod Heier.

Professor Tormod Heier fra Forsvarets høgskole mener også det er grunn til å tro at det kan bli flere amerikanske soldater på norsk jord under Biden.

– Men dette skyldes ikke nødvendigvis at det har kommet en ny administrasjon til makten. Snarere er det fordi den nye «kalde krigen» med Russland vil fortsette i nord, og at USA vil gjøre mer bruk av norske områder for å holde Nordflåten ute fra Atlanteren. Her vil det bli vanskelig for norske myndigheter å si nei, sier Heier.

Han sier at det delvis kommer som følge av at Solberg-regjeringen har et nært verdifellesskap med Biden-administrasjonen. Heier mener også at Solberg-regjeringen ikke ønsker å bruke mer penger på Forsvaret enn at grunnleggende nasjonale forsvarsoppgaver opprettholdes.

– Da må noe «outsources» til USA, i hvert fall så lenge den militære aktiviteten på russisk og amerikansk side er høy, sier Heier.

Heier påpeker at USA fortsatt ser på Russland som sin fremste fiende og trussel. Dette er fordi det bare er Russland som har en kjernefysisk «andreslagsevne» som kan true USA. Det innebærer at Russland er i stand til å svare med et ødeleggende angrep selv om de blir rammet først. Läs artikel

Pilotstyrda jaktplan har redan i dagens värld allt svårare att värja sig för missilangrepp och redan inom en snar framtid kommer den tekniska utvecklingen att leda till att bemannade jaktplan är chanslösa i luftstrid mot obemannade, datorstyrda plan.

När Margot Wallström avgick som utrikesminister i september 2019, markerade det slutet på en process som pågått en längre tid.

Tidigare hade Utrikesdepartementet, med minister och tjänstemän, en hög status och var tongivande i regeringen. Margot Wallström förklarade vid en tidigare Folk och Försvarskonferens att det var ”osannolikt” att Sverige skulle kunna bli ett militärt förstahandsmål från Rysslands sida.

Numera styr Försvarsdepartementet, med minister och tjänstemän, Nato-lobbyister och svensk krigsindustri både utrikes- och försvarspolitiken.

Kalla kriget har trollats fram igen och Ryssland är det stora hotet. USA med en förskräckande lista av undergrävande verksamhet i andra länder, statskupper, militära interventioner och blodiga krig, ses som den trygga hamnen. Läs artikel

Med Joe Biden installerad i Vita huset får USA inte bara en mindre omedgörlig och nyckfull president – utan också en mindre fantasieggande sådan. Förhoppningsvis slipper svenska mediekonsumenter därmed höra om USA varje dag framöver (ja, ni slipper inte undan helt i den här krönikan).

Den svenska fixeringen vid USA är lite apart. Trots att vårt land faktiskt ligger i norra Europa och är en del av den europeiska – inte den amerikanska – unionen slås det på stort vid varje amerikanskt primärval. Enskilda senatorers göranden och låtanden i den amerikanska kongressen rapporteras i detalj. […]

Hur ska man annars förstå att en del svenska debattörer på fullt allvar hävdar att en moderat-ledd regering med stöd av SD skulle leda till scener liknande dem vid Kapitolium tidigare i januari? På något underfundigt sätt lyckas de glömma bort att alla våra nordiska grannländer redan haft sådana regeringar utan nämnvärd dramatik.

Att Sverige i sådan ovanligt hög grad identifierar sig med USA – trots stora kulturella skillnader mellan länderna – beror nog i hög grad på att vi klippt av bandet med vår egen historia. Vi anser oss, precis som många amerikaner, bo i världens modernaste land. Inte minst är det en stark föreställning i tongivande kretsar. Med Annie Lööfs ord ska vi ”framåt”. Då blir Norden och Europa lätt lite för tråkigt och stelt – ja helt enkelt för realistiskt. Läs artikel