Svensk säkerhetspolitik bör bygga på fortsatt alliansfrihet också på 2010-talet, Robert Björkenwall i Sundsvalls tidning

…Vi bestämmer själva helt och fullt. Men ett Nato-medlemskap för oss – allra minst nu i detta säkerhetspolitiska läge med växande spänningar och osäkerhet i vår omvärld – skulle sannolikt få konsekvenser och knappast göra Ryssland mera vänligt sinnat om man skulle få Nato på en ytterligare så där 135 mils lång direktliggande gränsyta som man hittills inte haft. Vad skulle bli följden av detta? Ökad eller minskad spänningar och hot? Svaret är tämligen givet – en rejäl ökning av konfliktrisken och detta i sin tur skulle rimligen också kräva ökade svenska försvarsanslag och andra insatser. Och samma sak skulle fallet bli för finsk del…  Läs artikel

De nordiska försvarsministrarna överens om stärkt försvarssamarbete, regeringen.se

I samband med mötet i Köpenhamn diskuterades också förbättrad militär tillgång till varandras luftrum, territorialvatten och mark i syfte att stärka det nordiska samarbetet ytterligare samt att öka säkerheten i regionen.

Försvarminister Peter Hultqvist träffade 30-31 mars sina nordiska kolleger inom det nordiska försvarssamarbetet Nordefco i Köpenhamn. – Den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde ökar behovet av ett fördjupat nordiskt samarbete. Ett fördjupat nordiskt samarbete stärker både det svenska försvaret och vår förmåga att genomföra operationer i närområdet och även globalt, säger Peter Hultqvist efter mötet i Köpenhamn.

Under 2016 innehar Danmark ordförandeskapet i det nordiska försvarssamarbetet Nordefco. Inom ramen för Nordefco möts de nordiska försvarsministrarna två gånger per år. I samband med mötet i Köpenhamn diskuterades också förbättrad militär tillgång till varandras luftrum, territorialvatten och mark i syfte att stärka det nordiska samarbetet ytterligare samt att öka säkerheten i regionen. Man diskuterade även ett närmare samarbete mellan de nordiska länderna och Baltikum. Gemensamt uttalande

Det handlar om säkerhet och solidaritet – på riktigt! Björn von Sydow i Aktuellt i politiken

Kärnvapenfrågan är huvudargumentet i Pierre Schoris med flera partivänners krav på att skjuta upp riksdagens beslut om regeringens proposition Samförståndsavtal om värdlandsstöd mellan de stater som är medlemmar i Atlantpakten och de som är med Partnerskap för fred, däribland Sverige. Jag menar att kritikerna på denna punkt inte tar till sig vad som ingår i avtalet mellan den svenska ÖB och Natos Europabefälhavare. Som alltså regeringen föreslår att riksdagen nu kan godkänna.

Där står det att ”detta avtal inte är avsett att strida mot nationell lag eller internationella åtaganden som parterna är bundna av. I händelse av sådan motstridighet gäller nationell lag och/eller internationella åtaganden.”
En gästande stats militär, från till exempel Förenta Staterna, Storbritannien eller Frankrike, är folkrättsligt förpliktigade att följa de villkor som Sverige ställer upp för besök med militär närvaro (prop 2015/16: 152, s 32, 157,174). Sverige har tillträtt Fördraget om ickespridning av kärnvapen.

Men Sverige utesluter heller inte militära samarbeten med till exempel dessa länder, fast de har kärnvapen. Läs artikel

Natoavtalet ökar spänningen i Norden, fem socialdemokrater i Aktuellt i politiken

I förra AiP gav vi uttryck för den stora oro vi själva känner och har mött inför det planerade ”värdlandsavtalet” med Nato.
Oron gäller hur denna nya samarbetsform med en kärnvapenallians, som är i färd med en upptrappning av både övningar och truppnärvaro i Europa, skulle påverka Sveriges militära alliansfrihet. Vi ser också risker med olika tolkningsmöjligheter som rör baseringsområden (artiklarna 1.20, 3.2 och 3.5), befälsfrågor och kärnvapen (1.2, 2.1 och 3.3).

Inte minst gäller det osäkerhet om hur en borgerlig regering, där alla partier är för Natomedlemskap, svarar en amerikansk president, som med stöd i avtalet begär tillgång för Nato till svenska baser för att försvara Baltikum. Att försvara Baltikum – inte Sverige – är ju ett huvudskäl för Natoanhängarna. Vi minns ju hur den förra regeringen drev igenom sin vilja i en annan viktig säkerhetspolitisk fråga: 2009 avskaffade riksdagen värnplikten med siffrorna 153-150. Läs artikel

SD om den EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik

I sin motion med anledning av skr. 2015/16:115 Verksamheten i Europeiska unionen under 2015 kritiserar partiet inriktningen på den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken:

Sverigedemokraterna ser med oro på att Europeiska rådet vill driva EU till en alltmer sammanvävd militär organisation. När ett alltmer överstatligt EU beslutar om militära insatser där riksdagens inflytande är begränsat innebär det i praktiken att Sverige är med i en militär allians. Sverigedemokraterna anser det vara tveksamt om denna förändring i svensk utrikespolitik är förankrad hos det svenska folket. Därför menar Sverigedemokraterna att regeringen inom EU ska verka för en linje där säkerhets- och försvarspolitik i huvudsak ska ligga på respektive medlemsland, samt motverka en inriktning som går mot en sammanvävd militär organisation.

Om samarbete i stora frågor är nödvändigt ska det ske på mellanstatlig basis. Utöver detta menar vi att det är ett oundgängligt behov för det svenska försvarets framtida utveckling att ha tillgång till en tekniskt välutvecklad försvarsindustri med bred kompetens. En svensk myndighet som upphandlar försvarsmateriel bör använda undantagsregeln i artikel 346 i EUF-fördraget på liknande sätt som andra medlemsländer som har viktig försvarsindustri. Regeringen bör därför hålla en linje som håller fast vid möjligheten att kunna ta sådana hänsyn om ett medlemslands säkerhetsintressen står på spel. Detta är nödvändigt om vi vill att försörjningstryggheten ska genomsyra försvarsmaterielförsörjningen av vår försvarsmakt. Läs motionen

 

Nordiska försvarsministrar stärker försvarssamarbetet, gemensamt pressmeddelande från de nordiska försvarsministrarna

Danske försvarsministern Peter Christensen har, som ordförande för NORDEFCO, varit värd för ett möte med sina ministerkolleger från Sverige, Norge, Island och Finland på Frederiksbergs slott, där de dryftade ett ökat nordiskt försvarssamarbete.

– Med de regionala – och globala – säkerhetsutmaningarna som vi upplever i dag, råder det bland de nordiska länderna enighet om att tiden är mogen att förstärka vårt nordiska försvarssamarbete ytterligare. Vi har de senaste dagarna bland annat diskuterat den förändrade säkerhetspolitiska situationen i vår region mot bakgrunden av Rysslands ökade militära aktivitet i Östersjöområdet, som bekymrar oss alla. Det är därför också något som alla vi här i Norden följer uppmärksamt. Vi bör förhålla oss kritiskt till Rysslands oförutsägbara aktiviteter i Östersjöregionen. Vi har startat olika nya initiativ som stärker det nordiska försvarssamarbetet – bland annat med ett tätare samarbete om luftrumsövervakning, gemensam säker kommunikation mellan de nordiska länderna och gemensamma övningar i området.

De nordiska försvarsministrarna enades om att fullfölja ett danskt förslag om att öppna ländernas territorier så att militära styrkor har tillgång till varandras luftrum, havsterritorier och landområden i fredstid, vilket enligt försvarsminister Peter Christensen är centrala steg mot att förstärka det nordiska samarbetet och skapa större säkerhet i regionen. Vad detta förslag närmare skulle innebära förklaras inte, och förslaget redovisas inte heller i ministrarnas gemensamma uttalande. Läs uttalande

Svensk lösning, Henrik Meinander i Hufvudstadsbladet

Déjà vu. Återigen får vi bevittna en förljugen debattrunda om Sverige och Finland borde ansöka om Nato-medlemskap. Och precis som tidigare präglas även denna av försök att styra folkopinionen i önskad riktning genom att medvetet framhäva endast vissa aspekter av medlemskapets för- och nackdelar.

Något som båda lägren negligerar när de driver sin sak är nuläget, det vill säga en uppriktig lägesbeskrivning av ländernas säkerhetspolitiska relationer till USA, vars militära kapacitet är den enda som har någon relevans inom Nato-lägret….

…Men pusslar man ihop den information som nu är tillgänglig så kan man ändå skönja en handlingsplan som verkar riktigt vettig. Den går ut på att båda länderna fortsättningsvis fördjupar sitt militära samarbete med USA men tillsvidare undviker en anslutning till Nato, eftersom militäralliansens övriga medlemsstater är fripassagerare och därför i realiteten en säkerhetspolitisk börda. Läs artikel

Anmärkning: Henrik Meinander, är professor i historia vid Helsingfors universitet

 

F.d. diplomat från Dalarna: Ryssland inget direkt hot mot Sverige, Sveriges Radio

Den 23 maj förra året återgav Sveriges radio ett uttalande från Ulla Gudmudsson. Inget torde ha förändrats då det gäller hotbilden under de 10 månader som gått sedan dess.
Per Ols Ulla Gudmundsson från Vikarbyn som tidigare har jobbat med säkerhetspolitik som diplomat på Utrikesdepartementet under 30 år menar att det inte finns något direkt hot mot Sverige.Den senaste tiden har det rapporterats mycket om att ryska flygplan kört in i svenskt luftrum och om misstänkta u-båtar i skärgården. Samtidigt var det inte länge sen som Ryssland erövrade Krim i Ukraina.– Men jag tror inte att det finns någon som tror att Ryssland skulle angripa Sverige. Risken för Sverige har alltid varit och är fortfarande att vi skulle kunna dras in i en större konflikt som berör vårt närområde, alltså området kring Östersjön, säger Per Ols Ulla Gudmundsson.

Försvarsmaktsövningen Aurora 17, Försvarsmakten

Försvarsmakten kommer under september 2017 att genomföra den stora försvarsmaktsövningen Aurora 17. Syftet anges vara att höja, pröva och signalera landets militära förmåga. Över 16 000 personer, varav en fjärdedel från Hemvärnet, kommer att övas mot ett scenario där Sverige utsätts för ett överraskande strategiskt anfall.

Enligt Försvarsmakten kommer värdlandsstöd att övas under Aurora 17. Det innebär alltså ett internationellt deltagande i övningen. Vilket militärt stöd som ska ges, vilka som ska ge det och vad det ska avse redovisas inte på Försvarsmaktens hemsida. Är det fråga om stöd från Nato enligt värdlandsavtalet? Läs mer

 

Is Trump Right About NATO? Patrick Buchanan

I am “not isolationist, but I am ‘America First,’” Donald Trump told The New York times last weekend. “I like the expression.”

Of NATO, where the U.S. underwrites three-fourths of the cost of defending Europe, Trump calls this arrangement “unfair, economically, to us,” and adds, “We will not be ripped off anymore.” Beltway media may be transfixed with Twitter wars over wives and alleged infidelities. But the ideas Trump aired should ignite a national debate over U.S. overseas commitments — especially NATO.

For the Donald’s ideas are not lacking for authoritative support.

The first NATO supreme commander, Gen. Eisenhower, said in February 1951 of the alliance: “If in 10 years, all American troops stationed in Europe for national defense purposes have not been returned to the United States, then this whole project will have failed.” Läs artikel

Fortfarande fattas soldater till Gotland, svt.se

Än så länge har bara hälften av de 150 tjänsterna vid det nya pansarskyttekompaniet på Gotland fyllts.

De första soldaterna rycker in 25 juli men rekryteringen påbörjades redan i november – en ovanligt utdragen tid i försvarssammanhang.

– Tidigare har vi bara haft ett par månader, säger rekryteringskoordinatorn Linda Tengdahl. Därför tycker hon det är svårt att veta hur hon ska vara nöjd med intresset eller inte. Många kanske väntar med att lämna in sin ansökan. – Det vi vet är att på våren söks det mer. Läs artikel

Motion med anledning av proposition 2015/16:122 Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands. Motion från (V)

Stig Henriksson m.fl. (V)

1 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i stället för att sända svenska soldater i EU:s och Natos stridsgrupper bör bidra till att öka FN:s möjlighet att agera fredsbevarande och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen avslår regeringens proposition 2015/16:122 Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands.

2 Inledning

Regeringen har lagt fram propositionen 2015/16:122 Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands. Där föreslås att lagen om utbildning för fredsfrämjande verksamhet ska ändras så att regeringen ges möjlighet att sända väpnad styrka utomlands för all typ av utbildning inom ramen för internationellt militärt samarbete. I dag krävs att en sådan utbildning syftar till fredsfrämjande arbete. Den föreslagna förändringen skulle innebära att den nuvarande begränsningen tas bort. Läs motionen