Länkar

[…] Utan någon egentlig debatt, utan folkomröstning och med bara några opinionsmätningar som tycks visa att ungefär hälften av väljarna ställer sig bakom ett sådant beslut. Bara några månader efter att frågan var hyggligt liten i debatten.

Kanske är det rätt beslut – men det går fort. För fort. […]

Socialdemokraterna har flaggat för diskussionsmöten över Zoom med partimedlemmar över hela landet vid en rad tillfällen nästa vecka. Är det bara S-medlemmar som ges en chans att diskutera ett eventuellt (eller möjligen sedan länge avgjort) svenskt Natomedlemskap?

Eller ja, frågan är väl om ens S-medlemmarna verkligen får göra det. För samtidigt som S låtsas hålla dörren öppen, har datumen för när en svensk ansökan skulle kunna lämnas in flyttats allt närmare i tid. […]

Datumet har ändrats från ”senare i sommar” till ”runt midsommar” till ”i slutet på maj” till … ja typ i morgon. Läs ledaren

Inte trodde jag att jag skulle instämma politiskt med Nooshi Dagostar. Men, hon och Vänsterpartiet reser ett korrekt krav genom att förespråka en folkomröstning om ett NATO medlemskap. Leif Pagrotsky SAP menar att det inte är bråttom utan vi bör tänka efter kring för- och nackdelar och inte rusa iväg hals över huvud. En korrekt och intellektuellt hederlig inställning. Det socialdemokratiska kvinnoförbundet är uttalat emot ett NATO medlemskap.

Jag befinner mig således i dåligt politiskt sällskap, men med en gemensam korrekt inställning i en konkret geopolitisk fråga .Sverige skall inte gå med i NATO även om Finland gör det. Det finns ingen militär-, försvars- eller säkerhetspolitisk lag eller automatik som säger det. Finland har en helt annan geopolitisk historia (den kan alla historiskt intresserade) som Sverige stött och skall fortsätta att stödja. Det är ett empiriskt faktum. Finlands-argumentet är idag inget annat än politisk taktik för att med så lite diskussion som möjligt styra in Sverige i NATO. Som argument för att Sverige måste gå med nu är argumentet ett svagt argument. Så ser den globalistiska Magdalena Anderssons och partiledningens falska agerande ut. Finland tar sitt beslut utifrån sitt geo-poliska läge. Sverige bör avvakta och helst genomföra en folkröstning med en grundläggande nationell diskussion innan. Läs artikel

[…] Basane på flyplassane Sola, Rygge, Evenes og marinebasen Ramsund ved Narvik skal bli fast militært USA-område med amerikansk personell, amerikanske fly, skip, bomber og utstyr. Norsk lov og rett skal ikkje gjelda på området. USA får rett til å bruka makt mot norske statsborgarar på norsk jord. Dette står i avtalen. Det liknar hersetjing, okkupasjon. Stikk i strid med avtalen påstår talsmenn for regjeringa og Ap at dei skal ha full kontroll med basane. […]

Stortinget kan og må stoppa denne drastiske endringa av norsk utanriks- og forsvarspolitikk. Til det trengst klokare og sterkare folk på Stortinget enn dei som sit i regjeringa. Läs artikel

In 1991, German Chancellor Helmut Kohl wanted to prevent the eastward expansion of NATO and Ukrainian independence, according to newly released files from the archive of the German Foreign Ministry. Was he trying to assuage Moscow? […]

The new volume with papers from 1991 includes memos, minutes and letters containing previously unknown details about NATO’s eastward expansion, the collapse of the Soviet Union and the independence of Ukraine. And already, it seems that the documents may fuel the ongoing debate surrounding Germany’s policies toward the Soviet Union and Russia over the years and up to the present day. […]

Estonia, Latvia and Lithuania had been annexed by Soviet dictator Josef Stalin in 1940, with West Germany later never recognizing the annexation. But now that Kohl found himself faced with the three Baltic republics pushing for independence and seeking to leave the Soviet Union, Kohl felt they were on the ”wrong path,” as he told French President François Mitterrand during a meeting in Paris in early 1991. Kohl, of course, had rapidly moved ahead with Germany’s reunification. But he felt that Latvia, Estonia and Lithuania should be more patient about their freedom – and should wait around another 10 years, the chancellor seemed to think at the time. Läs artikel

[…] Last week, the Russian leader said during an address to lawmakers that any countries that ”create a strategic threat to Russia” in Ukraine can expect ”retaliatory strikes” that would be ”lightning fast.” Even before Russia began its attacks on Ukraine on February 24, Putin made public warnings. Last November, he said his country would respond if NATO crossed ”red lines” by providing Ukraine with certain missile strike systems.

Other prominent Russian officials have recently made similar warnings. On April 13, Russian Deputy Foreign Minister Sergei Ryabkov told government news agency Tass that Russia will consider U.S. and NATO vehicles transporting weapons on Ukrainian territory as ”legitimate military targets.” Russian Foreign Minister Sergey Lavrov also brought up the international alliance during an April 25 interview. ”NATO is essentially going to war with Russia through a proxy and arming that proxy. War means war,” he said. […]

Last Thursday, President Joe Biden addressed the threats of retaliation coming from Russian officials, calling the rhetoric a sign of ”desperation that Russia is feeling about their abject failure.” However, John Kirby, the Defense Department’s press secretary, said the next day that these threats are taken seriously and that Putin should refrain from nuclear ”saber-rattling.” Läs artikel

The North Atlantic Council has approved the nomination of General Christopher G. Cavoli, United States Army, to the post of Supreme Allied Commander Europe.

Upon completion of national confirmation processes, he will take up his appointment as the successor to General Tod D. Wolters, United States Air Force, at a change of command ceremony at the Supreme Headquarters Allied Powers Europe in Mons, Belgium, expected in the summer of 2022. Läs pressmeddelande

[…] I torsdags kom avgörandet. Medan själve kansler Olaf Scholz var på regeringssamtal i Japan, signalerade den tyska förbundsdagen efter en parlamentarisk debatt ett slut på den veckolånga tvisten.

Motionen som ger grönt ljus för nya och tunga vapenleveranser är ytterligare ett paradigmskifte i den tyska politiken. Den stöddes av både trafikljuskoalitionens partier och CDU/CSU-oppositionen.

Motröster noteras från det högerpopulistiska AfD samt vänsterpartiet Die Linke.

Till beslutets praktiska konsekvenser hör främst två aspekter. För det första kompenseras östeuropeiska leveranser av f d sovjetiska stridsvagnar med det tyska tekniskt mera komplicerade pansaret ”Marder” (mård).

För det andra kommer förbundsrepubliken att utrusta den ukrainska armén med flygvärnsstridsvagnen ”Gepard”. Dess besättningar ska dessutom få en avancerad utbildning för detta vapensystem på tysk mark. Läs artikel

I de punkter om Natomedlemskap som statsminister Magdalena Andersson (S) tog upp i sitt förstamajtal i söndags fanns både oklarheter och direkta felaktigheter. […]

Hon sade också i sitt tal: ”Man har ju säkerhetsgarantier, om Sverige blir attackerat då har vi bättre möjligheter att få stöd från andra länder, men man ger också säkerhetsgarantier.” Men artikel 5 i Natos stadga, som åberopas då det gäller militärt stöd, ger inte några garantier. Det är Natostaterna som själva avgör vilket stöd man vill ge, och i slutändan är det USA som bestämmer. Det står inte heller att stödet måste vara militärt.

Hon kom med en oroande passus om att Sverige vid ett medlem­skap förväntas ta ett större militärt ansvar i vårt närområde: ”För Sveriges del, om vi går med i Nato, handlar det om att vi har ett särskilt ansvar för Östersjön skulle jag tro.”

Här antyder Magdalena Andersson det som flera militärstrateger i Sverige och utomlands har tagit upp, nämligen betydelsen av att Nato kan använda främst svenskt flyg, svenska ubåtar och andra örlogsfartyg för att sättas in till de baltiska ländernas försvar. Även här har svenska folket rätt att få klara besked från regeringen. Vad kommer det svenska försvaret att användas till vid ett Natomedlemskap? Läs artikel

En svensk ansökan om medlemskap i Nato innebär att sätta punkt för mer än 200 år av militär allians­frihet, som gett oss en unikt lång fredsperiod. En fråga av denna dignitet bör rimligen bli föremål för folk­omröstning alternativt ventileras inför ett riksdagsval. Rysslands folkrätts­vidriga angrepp på Ukraina och dess ohyggliga konsekvenser får inte driva oss att agera i panik. Vi ser därför med stor oro på den forcerade process som nu pågår. […]

Vad motiverar detta uppskruvade tempo? Ingen sakkunnig bedömare hävdar att Sverige skulle stå inför ett akut ryskt invasionshot. Den ryska krigsmakten lider stora förluster i Ukraina och har därmed rimligen mindre kapacitet än tidigare att agera offensivt på andra håll. Och när effekterna av de omfattande sanktionerna blir kännbara kommer Rysslands ekonomi inte att medge upprustning av samma omfång som flera västländer nu tagit beslut om. […]

Ett fördjupat militärt samarbete mellan europeiska demokratier som ger Europa strategisk autonomi – för att tala med den franske presidenten – skulle kunna vara ett alternativ till en kärnvapen­allians där Erdogans Turkiet ingår och vars mäktigaste medlem kanske snart på nytt styrs av en oberäknelig höger­populist. Läs artikel

Vi är på väg att åter bli det bäst rustade neutrala landet i Europa. Det talar för att behålla neutraliteten, även om Finland med sin långa gräns mot Ryssland kommer att ansluta sig till Nato. Finlands sak är inte nödvändigtvis vår, skriver Folke Schimanski.

Det är plötsligt väldigt brått att gå med i Nato. Och den följsamma opinionen hänger med, nu också inom socialdemokratin.

Hur ser det då ut i de andra neutrala staterna i Europa?  […]

I Österrike och Schweiz betonas att neutralitet i rättslig mening ingalunda betyder neutralitet i moralisk. I frågan om Ukraina har de tagit tydlig ställning mot den ryska aggressionen och tar del i sanktionerna gentemot Ryssland. Nehammer har rest till Moskva som medlare i Ukrainakriget men kritiserade samtidigt Putins krig. […]

Visst ligger vi närmare den ryska stormakten geografiskt sett än övriga neutrala länder. Det talar inte för att Natointräde utan tvärtom. Efter ett eventuellt Natointräde av Finland och Sverige kommer Ryssland att sätta extra fokus på Östersjöområdet. Sålunda kan vi  vänta oss en klart ökad spänning just hos oss. […]

Den utredning som ligger till grund för den finska regeringens eventuella inträde i Nato tar endast upp fördelarna men inte riskerna. Den torgför bara en sanning, fastslår public service-radiobolaget Svenska YLE:s politiske kommentator Magnus Swanljung. Vi kan ju vänta oss att vi understundom utsätts för påtryckningar av en annan stormakt utöver den ryska. Så varför binda oss vid någon av de nuvarande tre världsmakterna? Läs artikel