Norsk strategi i en osäker tid med frågetecken: kommer USA att vara tillstädes?

Utgivarna
Norges statsminister Jonas Gahr Støre presenterade på frigörelsedagen den 8 maj en nationell säkerhetsstrategi för Norge. Sverige gör anspråk på att ha en egen sådan strategi, men den är ett hopkok av spretiga idéer som inte ger mycket till vägledning och knappast kommer att få någon nämnvärd betydelse. Är den norska bättre? Vad säger den om till exempel förhållandet till USA, som ju traditionellt stått Norge mycket nära säkerhetspolitiskt?
Strategin nämner att förhållandet till USA är förändrat med stor framtida osäkerhet som följd. Nato ska dock enligt den norska regeringen även i fortsättningen utgöra den centrala ramen för det kollektiva försvaret av Europa, men mycket har likväl ändrat sig på den västliga sidan:
”Ukonvensjonell og konfronterende politikk fra USA, inkludert dramatiske endringer i handelspolitikken, har skapt stor usikkerhet i det transatlantiske forholdet” och ”Fortsatt omfattende amerikansk militær tilstedeværelse i Europa er ikke gitt”, konstaterar regeringen.
I en intervju samma dag (VG.no) kommenterar statsministern strategin:
”USA er og vil fremdeles være vår viktigste allierte, og Nato er verdens sterkeste forsvarsallianse. Den kollektive beskyttelsen og sikkerhetsgarantien består.” Efter sitt möte nyligen med president Donald Trump i Vita huset är Støre alltjämt full av tillit då han menar sig ha fått bekräftat att försvarssamarbetet mellan Norge och USA er högt värdesatt.
Enligt Støre måste Europa ta mer av kostnaderna för stabiliteten på den egna kontinenten, eftersom USA rör sig mot Stillahavsregionen och Natostaterna i Europa blir viktigare för norsk säkerhet. Han ser framför sig ett tätare försvarssamarbete i Norden och mellan Norden och de baltiske staterna, men även med Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Polen.
Enligt strategin kvarstår emellertid att ett trovärdigt norskt försvar är avhängigt stöd och förstärkningar från USA: ”Sikkerhetssamarbeidet mellom våre land skal utvikles med utgangspunkt i varige amerikanske og norske interesser”, skriver regeringen. Konkret handlar det om att USA måste ha kontroll på de ryska atomvapenstyrkorna och atomubåtarna i Norges omedelbara närhet, och regeringen kommer därför att fortsätta att erbjuda USA tillträde till norska områden och ”investere i kapasiteter som gjør oss relevante for USA”. Det ska även ske genom att Norge underlättar gemensamma investeringar med utgångspunkt från tilläggsavtalet till det norska DCA-avtalet (som utvidgade antalet baser).
Støre menar i en annan intervju samma dag (Forsvaretsforum.no) att det icke finns något behov av en plan B:
”Jeg vil ha en bred plan A, som handler om at vi gjør vårt for å gjøre Nato fortsatt relevant og sterk”, sier statsministern till Forsvarets forum.” Vad en plan B närmare besett skulle gå ut på framgår inte tydligt. Men det bör handla om att bygga upp ett eget, självständigt försvar som kan stå på egna ben, något som uppenbarligen inte är aktuellt enligt den nationella strategin.

Därför är Nato ett dåligt alternativ

Björn Söder (sd)

Idag har vi en försvarsmakt som i huvudsak enbart är övad, uppfylld och utrustad på pappret. Det krävs minst tio år att återställa den svenska försvarsförmågan till acceptabla nivåer, vilket förutsätter att vi snarast tillskjuter de resurser som krävs. Försvaret äskade därför 16 miljarder extra under fyra år för att åtminstone uppnå ett minimum av försvarsförmåga – det ökända en-veckas-försvaret. De ingående partierna i försvarsuppgörelsen (Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna) gav Försvarsmakten knappt hälften.

Sverigedemokraterna vill tillskjuta 50 procent mer än Försvarsmakten önskade, totalt 18 miljarder mer på fyra år än försvarsuppgörelsens förslag. Det gör vi för att lägga grunden för att försvaret på tio års sikt kan upprusta till en nivå som innebär att hela landet kan försvaras. Det kommer dock krävas fortsatta stegvisa satsningar under hela tioårsperioden.

Den enda säkra garantin för att ingen stormakt ska anse det vara värt att genomföra ett angrepp mot oss är en egen stark försvarsförmåga och genuin folklig vilja att försvara landet. Allianser är av sekundär betydelse. Sverigedemokraterna eftersträvar visserligen ett defensivt försvarsförbund med Finland, men det är enbart ett komplement till en egen stark försvarsförmåga. Däremot är Nato ett dåligt alternativ. Främst skulle ett svenskt medlemskap öka upptrappningen i närområdet. Dessutom, vad händer om det auktoritära Natolandet Turkiet dras in i ett storkrig i sin region?

Läs hela artikeln.

Doorstep statement by NATO Secretary General Jens Stoltenberg at the start of the meetings of NATO Defence Ministers

Nato.int

Over the next two days, we will pave the way for Summit decisions.

We will agree on the deployment by rotation of four robust multinational battalions to Estonia, Latvia, Lithuania, and Poland.

We will take decisions on a tailored presence for the south-east region, with a land element built around a multinational framework brigade in Romania.

We will also adopt a framework for NATO’s further adaptation to the challenges from the South.

We will look at ways to further improve the freedom of movement for NATO forces across Europe.

Läs mer: http://www.nato.int/cps/en/natohq/opinions_132351.htm

Eurovision och Nato går hand i hand

Anton Berg Niemelä, Libertas

Så var det klart. Sveriges riksdag har röstat för värdlandsavtalet med NATO. Som ett plåster på såren till oss NATO-motståndare skickade våra kamrater i riksdagen, Björn von Sydow och Alexandra Völker, en försäkran om att avtalet inte är ett steg mot ett framtida medlemskap.

Tekniskt sett handlade omröstningen om lagändringar som ska undanröja administrativa hinder i värdlandsarbetet, vilket är en grundförutsättning för en solidarisk säkerhetspolitik i Europa enligt von Sydow och Völker. På så sätt ska det bli enklare för Sverige att delta i försvarsövningar tillsammans med våra europeiska grannar, där 22 av 28 länder är med i NATO. “Vi socialdemokrater är tydliga, vi vill inte gå med i Nato”, men närmre relationer med NATO viktigt i en “allt oroligare omvärld”, understryker de på Dagens Arena.

Värdlandsavtalet ger en tydlig lektion om vart Europa är på väg. Idag driver vi en politik som ska undanröja gränser mellan EU:s länder. Det finns redan avtal som gör det möjligt för att pengar och människor enkelt ska kunna röra sig inom EU-zonen. Nu lägger vi till ett kompletterande ramverk för att vapen och soldater lika enkelt ska kunna flyttas inom unionen. Det ska vara enkelt att skicka svenska soldater i strid, därför tas krånglig byråkrati som står i vägen bort. Harmoniseringen av Europas ekonomier kompletteras alltså med en harmonisering av dess militärer. I någon mening är värdlandsavtalet ett slags realpolitikens Eurovision Song Contest. “Come together” för ett starkt Europa. Solidaritet med Europa, för Europa.

Läs hela artikeln.

Natofrågan är inte svartvit

En utmaning är att det som ska utkristalliseras som ett svartvitt JA eller NEJ i själva verket handlar om ett antal skiftningar i grått.

År 2025, i en obestämd framtid eller aldrig?

En fråga där riksdagen har mandat att besluta­ ­eller något som måste underkastas en folk­omröstning?

Natomedlemskapet har diskuterats flitigt under veckoslutets partidagar.

Centern var på sin kongress först ut att nominera en presidentkandidat då man enhälligt utsåg partiets tidigare ordförande och statsministern åren 2003–2010, Matti Vanhanen.

Vanhanen var också presidentkandidat 2006 då han kom trea med drygt 560 000 röster.

Då utmanade han den sittande presidenten ­Halonen. Halonen satt kvar, och den starkaste ut­manaren, Samlingspartiets Sauli Niinistö, blev president först sex år senare.

Nu är det mycket sannolikt att Vanhanen igen utmanar en sittande president. Om Niinistö ställer upp för omval ska det mycket till om en utmanare ska slå honom.

Oavsett vilka som är med på upploppet väntas ­Nato bli en av de centrala frågorna i debatten.

Läs mer: http://online.osterbottenstidning.fi/Artikel/Visa/105494

Den svenska armén återvänder till Gotland

Svenska Yle

Den svenska regeringen ska föreslå att ett kompani permanent placeras på Gotland, säger Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist till Dagens Nyheter. Sverige minskade på arméns storlek år 2005 och sedan dess har Gotland varit demilitariserat. Regeringens förslag skulle innebära att kompaniet på Gotland skulle bestå av ungefär 130 soldater.

Läs mer: http://svenska.yle.fi/artikel/2015/03/12/den-svenska-armen-atervander-till-gotland

Nato placerar fyra bataljoner i Baltikum och Polen

Atlantpakten Nato väntas på tisdag fatta beslut om att stationera fyra nya internationella bataljoner i de tre baltiska länderna samt Polen. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg bekräftar att Polen och de tre baltiska länderna kommer att få varsin multinationell bataljon som skall rotera sina manskap. Natos försvarsministrar väntas godkänna beslutet på tisdag då de möts i Bryssel.

– Det här kommer att sända en klar signal att Nato är redo att försvara alla allierade, konstaterade Stoltenberg i Bryssel.

Läs mer: http://svenska.yle.fi/artikel/2016/06/13/nato-placerar-fyra-bataljoner-i-baltikum-och-polen

”Utlandsspioneri” i repris

Ingemar Folke

I slutet av 2012 föreslog en statlig expertutredning (SOU 2012:95) bl.a. bland annat att det skulle införas en ny paragraf i brottsbalkens (BrB) kapitel 19, som handlar om brott mot rikets säkerhet. Den föreslagna bestämmelsen rubriceras ”utlandsspioneri”. Den utgår från den gällande lydelsen av spioneri (BrB 19:5) men skiljer sig från denna på två punkter:

1. Skyddsobjektet är inte ”rikets säkerhet”, som i 19:5, utan i stället ”en internationell militär insats som Sverige deltar i”.

2. I gällande lag är ”främmande makt” den enda förbjudna mottagaren av uppgifter och den enda som utpekas som gynnad av det beskrivna brottet. Men i förslaget har man lagt till ordet ”sammanslutning”. Tillägget motiveras med att man vill kunna straffa också den som går exempelvis ”talibaner” eller ”rebeller”, det vill sägavs. sådana enheter som inte utgör stater i folkrättens mening, tillhanda med sin brottslighet.

Läs mer

Vår säkerhetspolitiska linje ligger fast

Björn Söder, Kristianstadsbladet

Säkerhetspolitiskt är inte heller ett Nato-medlemskap svaret. Ett svenskt medlemskap skulle förmodligen leda till ett finskt medlemskap vilket i sin tur skulle göra Östersjön till ett innanhav av Nato-länder. Detta skulle givetvis rubba den geopolitiska balansen i området och leda till ökade spänningar. Sådana signaler har redan uttalats.

Svaret på att behålla balansen och säkerheten är i stället att ingå ett försvarsförbund med Finland, vilket skulle höja båda länders tröskeleffekt mot en angripare. Detta har Nato-företrädare bejakat och Ryssland har heller inte gett uttryck för en motsatt uppfattning. För ett seriöst parti i ett litet land är det viktigt att ta olika hänsyn och inte spela hasard med Sveriges säkerhet. Den senaste tidens händelseutveckling har gjort att vår övertygelse, baserad på risk- och sårbarhetsanalys, förstärkts och vår säkerhetspolitiska linje ligger fast. Därför säger vi nej till ett svenskt Nato-medlemskap.

Läs mer: http://www.kristianstadsbladet.se/debatt/var-sakerhetspolitiska-linje-ligger-fast/

Entusiastisk Matti Vanhanen, Centerns presidentkandidat

Svenska Yle

Utan stora åthävor, högtidliga ceremonier och inför en morgonsömnig centerstämma valdes Matti Vanhanen för andra gången till partiets presidentkandidat.

I ett historiskt svep från Paasikivi till Kekkonen underströk Vanhanen att utrikespolitikens kärna alltid har varit att bevara rörelseutrymmet, och inte låta sig förblindas av eller snubbla på konjunkturerna.

Därför betonade Vanhanen vikten av också bilaterala relationer med Ryssland. Ömsesidigt förtroende är det högsta ting som kan finnas mellan stater

Läs mer: http://svenska.yle.fi/artikel/2016/06/12/entusiastisk-matti-vanhanen-centerns-presidentkandidat

Centern motar Nato i grind

Hufvudstadsbladet, 10 juni 2016

Centern ska slå fast att Finland inte är på väg att ansöka om Natomedlemskap. Det säger Matti Vanhanen som ska utses till partiets presidentkandidat under partidagen i Seinäjoki.
Statsministerpartiet Centerns partikongress ska ta fram ett utrikes- och säkerhetspolitiskt ställningstagande under veckoslutet. Enligt riksdagsgruppens ordförande Matti Vanhanen (C) kommer det knappast att skilja sig från Finlands nuvarande linje.

– Partidagen bör slå fast att vi inte är i färd att ansöka om Natomedlemskap. Att Finland och Sverige står utanför Nato hör till de bästa sätten att bevara stabiliteten och tryggheten, säger han.
Regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse väntas säga ungefär samma sak. Vanhanen säger att han inte känner till den exakta ordalydelsen, men framhåller att det bara är semantik.

Läs mer

Sverige och Storbritannien undertecknar samarbetsprogram på försvarsområdet

Syftet med samarbetsprogrammet är att bygga vidare på pågående samarbete; identifiera nya initiativ och tillsammans utveckla försvarsförmåga samt förbättra interoperabilitet och förmågan att agera tillsammans för att därigenom öka effekten och effektiviteten hos våra respektive länders försvar.

Läs mer: http://www.regeringen.se/artiklar/2016/06/sverige-och-storbritannien-undertecknar-samarbetsprogram-pa-forsvarsomradet/