13 nordisk-ryska projekt får stöd av ministerrådet, norden.org

Totalt 13 projekt får stöd av Nordiska ministerrådet inom ramen för det nya samarbetsprogrammet mellan Norden och nordvästra Ryssland. Över 70 ansökningar kom in till det så kallade Open Call Programme, som lanserades hösten 2016.

De utvalda projekten omfattar samarbete inom en rad skilda områden, såsom miljö, medier, god förvaltningssed, mänskliga rättigheter, sociala frågor, stärkande av NGO:er samt samarbete mellan ursprungsfolk.

– Jag är mycket nöjd med att det har kommit så många goda projektansökningar till det här nya programmet. Den stora diversiteten på ansökningarna vittnar om ett starkt intresse för samarbete mellan Norden och nordvästra Ryssland på många områden, säger Nordiska ministerrådets generalsekreterare Dagfinn Høybråten. Läs artikel

Ordfører-opprør mot HV-kutt, aldrimer.no

25 av 30 ordførere i Agder krever at Stortinget øyeblikkelig stopper kuttene i Heimevernet. I et opprop sier de at kuttene er uforsvarlige. De åpner også for at Stortinget kan ha blitt feilinformert.

Heimevernet, som for få år siden var satt opp med 90.000 soldater, er i dag halvert, til 45.000 mann. Men 2017-budsjettet og Forsvarets langtidsplan legger opp til ytterligere kutt, ned til 35.000. HV-08, Agder og Rogaland heimevernsdistrikt, må ta de største kuttene. Det har fått ordførerne til å bli sinte.

– Sånn som det ligger an nå, vil Agderfylkene være nærmest totalt ribbet for beredskap. Det er noe ordførerne er sterkt bekymret for. Vi kan ikke sitte stille og se på dette, sier ordfører i Iveland kommune, Gro-Anita Mykjåland (Sp), til Aldrimer.no…

Kravene i oppropet er følgende:

  1. Alle pågående nedskjæringsprosesser må settes på vent.
  2. Det må garanteres for at HV skal ha tilstedeværelse over hele landet.
  3. Heimevernets størrelse på 45.000 soldater må opprettholdes. Läs artikel

Veckans citat

Det finns två skäl till detta vilka har att göra med att det första steget i säkerhetens dynamik är så mycket viktigare. För det första så saknas belägg för att ett mer aggressivt ryskt uppträdande (ex Ukraina) också skulle innefatta oss.

För det andra så är ett säkerhetspolitiskt isolerat Ryssland en betydligt farligare motståndare. Naturligtvis är Sverige inte ensamt på det globala schackbrädet men bör se sitt läge som en del av ett större pussel. Låt oss inte upprepa västs misstag från 90-talet och hjälpa Putin i konstruktionen av ett nationalistiskt martyrskap, som verkar för en mer auktoritär utveckling. Att dra åt snöret kring den ryska nationen med en utvidgning av Nato eller en militär hets tillbaka stärker en spänning som alltmer, sett ur historisk synvinkel, liknar den som var 1914.

Axel Lundell historikerprogrammet vid Uppsala Universitet Åbo Akademi i Corren.se

Att kritisera Nato gör oss inte till ryssvänner, Agnes Hellstöm och Pierre Schori, Aftonbladet

I en artikel i Journal of Strategic Studies påstods att vi har spridit desinformation i debatten om värdlandsstödsavtalet med Nato våren 2016. Artikeln, ”Russia’s strategy for influence through public diplomacy and active measures: the Swedish case”, är skriven av Martin Kragh och Sebastian Åsberg, forskare respektive tidigare praktikant på Utrikespolitiska institutet.

 Författarna korrigerade nyligen artikeln efter omfattande kritik. Det är mycket välkommet men problemet med ett debattklimat där kritik avfärdas som desinformation är tyvärr större än denna artikel…
De som är kritiska till Natomedlemskap eller värdlandsavtalet med denna kärnvapenallians är alltså antagonister, som inte hör hemma i Sverige. Ska vi i Sverige bara tillåtas ha en syn på säkerhetspolitik, det vill säga Peter Hultqvists och Natoanhängarnas? Läs artikel
Läs också David Isakssons analys av Kragh och Åsbergs artikel.

När källorna blir till agenter, Håkan Bostöm, Göteborgs-Posten

Det ryska hotet är på riktigt. Men det får samtidigt inte bli till en konspirationsteori, där all kritik mot etablerade medier och partier betraktas som Putins verk…

Här gäller det att hålla två saker i huvudet samtidigt. Det är ingen hemlighet att Ryssland ägnar sig åt avlyssning och påverkansarbete. Det är man inte ensamma om att göra. Minns att USA avslöjades med att ha avlyssnat Angela Merkels mobiltelefon så sent som år 2013. USA har också länge finansierat medier som Radio Free Europe, för att sprida sin världsbild. Ryssland gör idag detsamma med kanaler som Russia Today och Sputnik News…

Det kan mycket väl hända att ryska hackare lägger sig i det svenska valet 2018. För tidningarna gäller dock samma princip som tidigare. Att publicera det som är sant och relevant. Det står på intet sätt i strid med att vi måste stärka vår säkerhetspolitik och bekämpa IT-brottslighet.

Det ryska hotet är på riktigt. Men det får samtidigt inte bli till en konspirationsteori, där all kritik mot etablerade medier och partier betraktas som Putins verk. Anklagelser om påverkanskampanjer måste beläggas och konkretiseras. Säkerhetstjänsten bli mer transparent. Riktiga läckor skiljas från desinformation. Svepande utsagor om dolda utländska intressen riskerar bara att skapa mer misstro mot offentligheten – så som fallet är i Ryssland självt. Då har Kreml uppnått sitt mål utan att behöva göra särskilt mycket alls. Läs artikel

Russland reagerer skarpt, Klassekampen

Den russiske ambassaden i Oslo reagerer skarpt på nyheten om mulig norsk deltakelse i Natos rakettskjold. Ambassaden setter saken i sammenheng med økt spenning i Arktis.

Dersom Norge blir med i Natos rakettskjold, blir Russland nødt til å svare. Det skriver den russiske utenrikstjenesten som svar på nyheten om at Norge kan bli en del av rakettskjoldet.

«I tilfelle rakettforsvarssystemer blir utplassert på norsk territorium, blir vi nødt til reagere for å forsvare vår sikkerhet», heter det i en uttalelse sendt til Klassekampen fra Maxim Gurov, presseattaché ved den russiske ambassaden i Oslo.

Uttalelsen presiserer ikke hva slags type reaksjon russiske myndigheter ser for seg. Läs artikel

Finlands sak är – vår, Österbottens Tidning

Just nu säger den svenska regeringen nej till Nato, medan den finländska ståndpunkten är ett ”definitivt kanske”…

Då president Niinistö i somras höll sin numera­ klassiska sommarträff på Gullranda fick Finland en del pikar om våra nära relationer till Ryssland, medan svenska politiker pläderade från större återhållsamhet i förbindelserna. Nu talade stats­minister Stefan Löfven om behovet av ökad svensk dialog med Ryssland, vilket kan ses som en smärre kursjustering.

Den justeringen är förnuftig, vi kan aldrig ha för lite dialog.

Den finländska regeringen ska inom några månader­ avge sin försvarspolitiska redogörelse.­ Försvarsutskottes ordförande Ilkka Kanerva (Saml) säger i Suomen Kuvalehti 2/17 att det skulle vara vettigt att Finland och Sverige söker om Natomedlemskap samtidigt.

Just nu säger den svenska regeringen nej till ­Nato, medan den finländska ståndpunkten är ett ”definitivt kanske”.Läs artikel

 

Härifrån ska kommunen ledas i krig, nwt.se

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har beordrat alla kommuner att förbereda sig för att klara av ett eventuellt krig. FT fick ett unikt besök i Filipstads kommuns skyddade ledningscentral som är byggd för att klara krigets krav…

Michael Björklund, säkerhetssamordnare på Filipstads kommun, är nöjd med att kommunen behållit den skyddade ledningscentralen.

– Den har vi behållit och Civilförsvarsförbundet lånar den av oss för att ha utbildningar och möten. Vi ser nu att vi har gjort rätt, säger Björklund.

Någonstans i kommunen – under förstärkt berg – kan ledningsarbetet skötas i skydd från bomber. Det finns bland annat flera sovplatser, ett pentry, toalett och ledningsrum. Anläggningen har egen elproduktion.

– Ledningscentralen ska klara en direktträff av en tung bomb, berättar Leif Johannesson, medlem i Civilförsvarsförbundet. Läs artikel

Vi tar försvarspolitiken på allvar, fösvarsminister Peter Hultqvist och Erik Ezelius (S), riksdagsledamot, Skaraborgsbygden

…Redan nu har vi sett effekt av försvarsbeslutet. Vi ser mer och mer komplexa övningar, en förändrad krigsorganisation och slutleverans av JAS Gripen C/D. Dessutom har Försvarsmakten återinfört kustrobot, tidigarelagt etableringen stridsgruppen på Gotland. Inom kort beslutar regeringen om att komplettera den frivilliga rekryteringen med ökat inslag av värnplikt. Försvarsbeslutet ska genomföras fullt ut.

För att förbereda nästa försvarsbeslut tillsätts nu en ny försvarsberedning under ledning av Björn von Sydow. Beredningen ska genomföra en övergripande genomlysning av säkerhets- och försvarspolitiken och dessutom särskilt belysa sex områden:

  1. Totalförsvarets framtida roll och uppbyggnad.
  2. Fortsatt utveckling av försvaret på Gotland.
  3. Krigsorganisationens förmåga och dimensionering.
  4. Utvecklingen av den svenska försvarsunderrättelseförmågan.
  5. Hur plattformen för svensk cyberförmåga kan utvecklas.
  6. Internationella militära samarbeten och särskilt en fördjupning av samarbetet med Finland. Läs artikel

Banta aldrig försvaret – oavsett omvärldsläge, Hallands-Posten

Att alla politiska partier måste sätta rikets säkerhet framför att göra utspel är ett återkommande mantra från försvarsministern. Inför och under Folk och försvar, den årliga konferensen om försvars- och säkerhetspolitik som pågår i Sälen, har både Peter Hultqvist och statsminister Stefan Löfven irriterat påpekat att den S-ledda regeringen ärvde en slimmad organisation från alliansregeringen.

Och det är ju sant. Fredrik Reinfeldt och Anders Borg grävde gladeligen i försvarsbudgeten för att kunna finansiera sina jobbskatteavdrag. Men Socialdemokraterna ska inte kasta sten i glashus – försvarsbantningen satte igång redan efter murens fall i början på 1990-talet…

Trots den uppenbara resursbristen har försvarsministern en poäng. Försvarsmakten lider av ekonomiska underskott, men det betyder inte att mer pengar kommer att lösa alla problem. Politiker som vill detaljstyra myndighetens verksamhet är också ett gissel. Och ekonomiska resurser inte det enda som saknas. Alltsedan värnplikten lades vilande har Försvarsmakten dragits med brist på personal. Rekryteringen har inte på långa vägar motsvarat behovet. Hur man smidigt ska kunna återinföra värnplikten utan att orsaka ytterligare en omorganiseringssjuka borde alla politiker fundera på. Läs artikel

David Isaksson: Svensk kremlologi, Helsingborgs Dagblad

2014 skrev Egor Putilov, senare känd som ”SD-desinformatören”, en artikel för Arbetaren. I den påstod han att det oppositionella ryska politiska partiet Vänsterfronten i själva verket skapats av Kreml. Artikeln klandrades senare av Pressens opinionsnämnd.

Nyligen publicerade Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet, och Sebastian Åsberg, i våras praktikant vid UI:s Rysslandsprogram, en artikel i Journal of Strategic Studies. Ämnet var rysk propaganda och fejknyheter i Sverige.
I artikeln för de två skribenterna samma resonemang om Vänsterfronten som Putilov. En chef på UI går nu alltså ut och ger SD-desinformatören rätt.
Att Putilov och Kragh argumenterar på samma sätt, betyder det att Kragh är en Putinvänlig sverigedemokrat?
Många anser förmodligen att det inte påverkar Kraghs sanningsanspråk att han har samma uppfattning som Putilov.
Men i Journal of Strategic Studies argumenterar Kragh precis så. Den som har en åsikt som liknar Kremls, för i själva verket vidare rysk propaganda. Exempel på sådana åsikter är, enligt artikeln, Natomotstånd och att Irakkriget var olagligt Läs  artikel

Födde berget en mus igen? Gunilla Herolf, kkrva.se

Många gånger efter det att EU bildades har stora planer lanserats för en gemensam försvarspolitik och ett gemensamt försvar. Varje gång har dock dessa planer runnit ut i sanden eller givit resultat som varit obetydliga jämfört med vad upphovsmännen hoppats på. Uppenbart är att EU:s medlemsländer inte varit beredda att ge upp sin suveränitet inom ett område så centralt som detta. För de flesta av dem har också länken till Nato, den organisation som de ser som central för sin säkerhet, varit viktig att skydda. De steg som EU tagit har i stället i regel gällt aktiviteter i områden utanför organisationens territorium.

Efter ett antal år av föga aktivitet inom säkerhets- och försvarsområdet har alltsedan Europeiska rådets möte i december 2013 denna typ av frågor legat högt på EU:s dagordning. I mars 2015 lanserade kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, ett förslag om en gemensam armé. Hans motivering var att européerna därmed skulle visa ryssarna att de stod för sina värderingar. En gemensam armé skulle också öka trovärdigheten, hävdade han, när det gällde att kunna möta hot mot EU och närliggande länder. Junckers initiativ avfärdades först men togs senare upp i flera varianter. De flesta av dessa såg visserligen fortfarande den gemensamma armén som orealistisk men de var eniga i att se behovet av närmare samarbete inom ett antal försvarsområden. Läs artikel