Redaktionen

Sverige gör helt om i försvarspolitiken. För första gången på över 40 år ska försvaret växa. Det är samtliga åtta riksdagspartier överens om.

Arméns krigsorganisation kan bli dubbelt så stor: från 15.000 till 30.000 soldater, fler Gripenplan ska behållas och antalet ubåtar ökar. Förslaget som tagits fram av Försvarsberedningen ska läggas fram i maj inför riksdagens nästa stora försvarsbeslut 2020. […]

– Vänsterpartiet vill inte att försvaret ska lägga ner fler förband. Tvärtom ser vi att det kan bli aktuellt med satsningar på förbandsverksamheten för att försvaret ska ha kapacitet att möta relevanta hot, men också för att vår militära alliansfrihet ska vara trovärdig, svarar partiets ledamot i beredningen, Lotta Johnsson Fornarve.

– Nu börjar övriga partier ansluta sig till vår uppfattning att Sverige ska ha ett starkt försvar över tiden, oavsett dagsformen i Ryssland, säger Sverigedemokraternas ledamot Roger Richtoff. Läs artikel

Antalet unga som gör lumpen ska öka – det slås fast i Januariavtalet. Om tre år kan dubbelt så många som i dag rycka in.

– Vi kommer nu att utreda och titta på vad det skulle innebära om vi stegvis skulle gå upp till 8 000, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S). […]

– Det som står i Januariavtalet innebär att vi ska verkställa att det blir fler. Då måste vi ta fram ett förslag som handlar om hur ett utökat antal värnpliktiga ser ut, säger han.

Som grund för arbetet ligger en utredning som på regeringens uppdrag gjordes av Annika Nordgren Christensen. I den föreslogs en stegvis upptrappning av antalet värnpliktiga till 8 000 personer år 2022. Även om Hultqvist inte vill säga en exakt siffra är han tydlig med att antalet värnpliktiga ska öka utöver de 5 000.

– Men vi har inte låst oss i det exakta antalet ännu. Jag bara nämner att utredningen som gjordes, som specificerade att vi bör gå upp till 8 000, kan vara en plattform att utgå ifrån när vi nu analyserar det här.

Om siffran ska upp ännu mer efter 2022 vill han inte spekulera om.

– Jag inskränker mig till att diskutera nivån i utredningen i nuläget. Men det skulle innebära att man på en tioårsperiod utbildar 80 000, det är klart att det ligger till grund för att man kan ha en större organisation. Läs artikel

Det påpekas inte sällan att Storbritanniens förhållande till Europa alltid varit ambivalent. Under i alla fall de senaste 300 åren har man i London fört en debatt om landets primära intressen återfunnits på kontinenten eller på den globala scenen. I tider då det brittiska imperiet, särskilt under 1800-talet, var den dominerande stormakten kunde man ha råd med att följa båda linjerna. Men det fanns alltid en tyngdpunkt i utrikespolitiken. Det gällde att se till att Europa inte dominerades av någon makt som kunde hota England och dess världsomspännande besittningar. Under 1700-talet och de första decennierna av 1800-talet var det Frankrike som var hotet, mot slutet av 1800-talet, efter ett relativt fridsamt sekel, det vilhelminska Tyskland och en bit in på 1900-talet först Hitlers Tyskland och sedan Stalins Sovjet. Läs artikel

– Skulle vi ha behov for støtte fra NATO i en reell krise- eller krigssituasjon har vi per i dag ikke en robust nok militær vertslandsstøtte for å kunne håndtere dette godt nok. Dette skriver sjefen for Forsvarets operative hovedkvarter, generalløytnant Rune Jakobsen i en artikkel i Norges Forsvarsforenings medlemsblad Norges Forsvar.

– Dette er kanskje den aller viktigste lærdommen fra gjennomføringen av fra storøvelsen Triden Juncture. Vi må vurdere hvordan vi kan styrke vårt militære mottaksapparat i form av dedikert vertslandsstøtte, både i ledelse og utførelsesleddet, skriver han.

Under Trident Juncture hadde vi på midlertidig basis styrket flere deler av organisasjonen for å kunne håndtere mottak av såpass mye materiell og personell. Det viktigste nå er å lære av de verdifulle og unike erfaringene vi har gjort oss, sier Jakobsen. Läs artikel

Ledamoten Ulf Henricsson skriver på akademins blogg den 24/1 : ”Flera officerare jag pratat med har stor tilltro till lätta och snabba förband – ingen av dem har på ett trovärdigt sätt förklarat hur man får en tung mekaniserad motståndare gripbar …” Svaret är minor och fältarbeten, menar Henricsson.

Javisst, minor är bra! Och utmärkt att ”flera officerare har stor tilltro till lätta och snabba förband”, som kan ge ett krigsavhållande försvar. Jag fäster mig vid Henricssons göra ”motståndaren gripbar”. Att möta en stormakt i duellstrid är inte realistiskt. Stormakten bekämpar och väljer snabbt områden.

Raimo Jakola har under decennier följt hur USA/Nato och Ryssland har utvecklat medel för preventiv krigföring och ta för dem vitala områden. Sverige kan vara ett sådant område.

Jakola har visat med inlägg på akademins blogg att oavsett angripare kan denne i krigsöppningen med robotar av olika slag slå ut brigader, avancerat robotluftvärn m m. Återigen, Sverige kan omöjligt föra duellstrid mot en stormakt. Jakola menar att strid över ytan ska föras med mindre jägarförband. […]

Sverige bör organisera små lättrörliga pansrade spaningsenheter, med lättrörligt robotluftvärn, drönare m m, spridda över ytan för att tillsammans med jägarförbanden göra ”angriparen gripbar”. Små enheter bedöms inte vara kostnadseffektiva att bekämpa. I gynnsamma fall kan små enheter även samlas och slå mot motståndarens mjukare enheter.

Vår militära styrka med beredskap ska finnas i folket över hela vårt markterritorium mot krig för fred. Angriparen ska redan vid planeringsbordet veta att han i Sverige kan förlora tid, tvingas binda stridskrafter för skydd och kan få förluster över tiden. Läs artikel

Ulf Henricssons artikel Den egentliga krigsverksamheten finns att läsa här

Utrikesminister Margot Wallström:

[…] Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Den förutsätter en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med fördjupade försvarssamarbeten, särskilt med Finland, och en trovärdig nationell försvarsförmåga.

Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik bygger på sammanhållning i EU och ökat samarbete på bred front: i Norden och Östersjöområdet, inom FN och OSSE, och genom partnerskapet med Nato.

Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller ett nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Vi ska därför kunna ge och ta emot stöd, såväl civilt som militärt.

Vår säkerhet är beroende av att den europeiska säkerhetsordningen respekteras, och vi ska verka genom EU samt i OSSE och Europarådet för att upprätthålla den.

Den transatlantiska länken är av avgörande betydelse för Europa. Vi ska värna den bilaterala relationen till USA, och samarbeta baserat på värderingar och intressen. Vi beklagar att USA har valt att frånträda ett antal internationella avtal. […]

Vi är pådrivande för att EU:s sanktioner mot Ryssland ska bibehållas så länge skälen till att de infördes består. Vi stödjer reformansträngningarna i Ukraina.

Samtidigt har vi, liksom EU, kontakter och dialog med Ryssland och det ryska samhället. Vi behöver samarbeta där vi har gemensamma intressen. Vi stödjer det ryska civilsamhället och strävar efter stärkta mellanfolkliga kontakter. Östersjöstaternas råd, Barentsrådet och Arktiska rådet är format där vi har konkreta samarbeten. Läs deklarationen

Det blåser en sur vind over Nord-Norge. Russland ruster opp, og USA stasjonerer marinesoldater i Troms.

– Stormaktsrivaliseringen er for alvor i ferd med å sige inn over våre umiddelbare nærområder i nord, sa etterretningssjef Morten Haga Lunde i en tale mandag kveld.

Samtidig snakker norske utenriksmyndigheter nå åpent om problemene med Nato. Norge må klare seg mer alene i en krise, og det er ikke lenger sikkert at USA vil stille opp for sine Nato-allierte i ­Europa.[…]

– Under den første Stoltenberg-regjeringen trodde man at Norge kunne drive en utenrikspolitikk som gikk på tvers med amerikanske interesser. Prisen for alenegang er mye høyere nå, sier han. Toje tror det norske forsvaret må forberede seg på å delta i flere amerikanske kriger langt borte fra Europa.

– Libya var akkurat det. Da gikk Norge ut i front for å vise lojalitet og offervilje. Operasjonen fungerte godt som alliansepolitikk, sier han. Läs artikel

Utredningen om Sverige bör underteckna och ratificera konventionen om kärnvapenförbud innehåller många oklarheter. Bäst för Sverige är att säga ja till konventionen, och sedan verka för dess förbättring. Det vore ytterst egendomligt om nära 60 års insatser av svensk diplomati mot massförstörelsevapen inte skulle fullföljas. […]

Utredaren skriver att konsekvenserna av ett svenskt tillträde skulle bli ”mycket negativa” vad gäller svenska försvarspolitiska samarbeten med Nato, Natoländer och Finland. Men till stöd för den ståndpunkten åberopas endast ”signaler” från USA, vissa andra kärnvapenstater och några Natomedlemmar.

Här hade en egen grundlig analys varit i högsta grad påkallad. En sådan skulle möjligen kunnat förklara det paradoxala förhållandet att Natoländer, särskilt USA, i skarpa ordalag avrått Sverige från tillträde till konventionen, samtidigt som man lika eftertryckligt hävdat att denna saknar all realpolitisk betydelse. Både Sverige och Nato har betonat den ömsesidiga nyttan av samarbete. Det är osannolikt att alliansen eller dess medlemmar skulle äventyra denna samverkan om Sverige tillträder konventionen. Övningar och annan samverkan ska ju inte innefatta kärnvapen. […]

Utredningen bidrar inte till den större klarhet som efterfrågades i oktober 2017 då den tillsattes. Vi menar också i likhet med utredningen att det finns svagheter i konventionstexten och den bör stärkas på flera punkter. Men det finns goda möjligheter att påverka konventionen i positiv riktning. Den lösning som vi finner bäst för vårt land är att underteckna och ratificera konventionen, och sedan som statspart energiskt verka för dess förbättring och för att andra länder gradvis ska ansluta sig. Det vore ytterst egendomligt om nära 60 år av svensk diplomatis stoltaste insatser mot massförstörelsevapen inte skulle fullföljas. Läs artikel

Syrien:

[…] Regeringen ser fortsatt med stor oro på situationen i Syrien. Regeringen kommer att vara pådrivande för en sammanhållen EU-linje gällande icke-normalisering av relationer med den syriska regimen, samt att EU ska agera förebyggande för att undvika en militär upptrappning i nordöstra Syrien. Regeringen kommer även att betona vikten av att den förestående humanitära givarkonferensen i Bryssel på ett integrerat sätt lyfter fram kvinnors deltagande i den FN-ledda politiska processen och ansvarsutkrävande för brott som begåtts under konflikten i Syrien.

Venezuela:

[…] EU har den 22 maj förra året uttalat att vi inte godtar valresultatet från i maj som förde Maduro till makten då vi inte anser att valen var fria och rättvisa. I linje med vårt uttalande den 26 januari menar vi nu att det är hög tid att venezolanerna får fritt och fredligt bestämma om sin framtid och har därmed uppmanat regeringen att utropa nyval. Uttalandet är vår gemensamma plattform.

Regeringen välkomnar att EU meddelat att det finns beredskap att införa ytterligare sanktioner om inte steg i rätt riktning tas, samt att den humanitära hjälpen till det venezolanska folket ska ökas. Det centrala för regeringen är att EU agerar gemensamt för en fredlig lösning på krisen i Venezuela.

Regeringen stödjer Juan Guaidó som nationalförsamlingens ordförande, liksom hans strävanden att utöva rollen som ad interimspresident, som enligt den venezolanska konstitutionen nu har till uppgift att utlysa nyval. Hela dagordningen finns på: kommenterad-dagordning-fac-18-februari-2019 (1)

Vi finländare är bara ungefär 5,5 miljoner till antalet. Det utgör cirka 0,07 % av världens befolkning. Det finns över 50 städer i världen där det finns flera människor än vi är i hela Finland. Eftersom vi inte hör till någon militärallians är vi beredda att försvara vårt territorium självständigt. Vi försvarar vårt land från Hangö till Utsjoki och från Ilomants till Vasa. År 2015 sände vi ett s.k. reservistbrev till våra cirka 970　000 reservister. Det är inte många länder som kan göra det. Det är inte heller många länder som kan tiofaldiga sin fredstida styrka till krigstida styrka på några dagar. Det kan vi. Trots vår ringa folkmängd och vårt omfattande territorium har vi lyckats upprätthålla och säkerställa lugna förhållanden i vårt land.

Värnplikten har väckt känslor, både för och emot, redan då den blev det självständiga Finlands försvarslösning 8.2.1919. Värnplikten har således utgjort grunden för vårt försvar redan i 100 års tid. Kärnan består och är fortfarande aktuell. Förhoppningsvis bevarar denna fungerande grund sin karaktär även i framtiden. Läs artikel