Redaktionen Den iranska tankern som för en dryg vecka sedan stoppades i Gibraltar får fortsätta sin färd så länge Iran garanterar att de inte har för avsikt att gå emot EU:s sanktioner mot Syrien.
När tankern stoppades ledde det till hätska hot från Iran, som uppgav sig vara redo att lägga beslag på en brittisk oljetanker.
Storbritanniens utrikesminister Jeremy Hunt skrev på lördag på Twitter att han diskuterat frågan konstruktivt med Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif. Läs artikel
The European Union supports an Iraqi proposal to hold a regional conference amid rising tensions between the United States and Iran, the group’s foreign policy chief said Saturday. […]
Foreign Policy Chief Federica Mogherini, on her first visit since 2014, said the EU shared with Iraq the approach to dealing with the difficult situation, adding that the priority is to avoid escalation and any miscalculations that could lead to “dangerous consequences” for Iraq and beyond.
She said the EU is ready to support the regional conference idea “in all ways that could be useful.” She said there is a need to de-escalate and find avenues for dialogue.
Avenues of the “unknown … can be dangerous for everybody,” Mogherini said. Läs artikel
Vi återpublicerar här en artikel för sommarläsning (Utgivarna)
Svensk säkerhetspolitik har under de senaste åren följt den gamla romerska devisen Si vis pacem, para bellum, dvs: Vill Du ha fred, förbered Dig för krig. En klokare säkerhetspolitik vore, som f. utrikesministern Hans Blix har påpekat, att låta de gamla romarna vila i frid och tillämpa den omvända maximen Si vis pacem, para pacem, dvs: Om Du vill ha fred, förbered Dig för fred.
[…] To the grave disappointment of the Iranian people and government, Europe has proved too inept and spineless to mitigate the effect of U.S. withdrawal by honoring its commitments under the JCPOA. […]
The experience of the last three years has been a bitter one for those Iranians who had invested their hopes not only in the nuclear deal but in improving relations with the West and complying with international nuclear nonproliferation regimes.
As a consequence of recent developments, Iranian officials have started to entertain the idea of a gradual withdrawal from the JCPOA. The public has also grown receptive to this option, since the economic benefits of the agreement were abruptly cut short when the Trump administration unilaterally withdrew. More broadly, Iranian officials are calling into question the strategy of “constructive engagement and cooperation” with the West. Policymakers in Iran now see advantage in cultivating alliances with the economic and political powers of the East, such as China and Russia, instead. Public opinion, which for the last century had favored strengthening political and economic ties with Western powers, also now looks favorably on a shift toward the East. […]
For the first time since it became a signatory in 1970, Iran is now seriously considering withdrawing from the NPT. The more transparency Iran has shown, the country’s officials feel, the more economic sanctions it has received. Hence, for Iran, compliance with the NPT yields no economic or political benefit—just pressure and penalties. Läs artikel
Den svenska regeringen avser inte att föreslå att Sverige undertecknar FN-konventionen om kärnvapenförbud, meddelade utrikesminister Margot Wallström på fredagen. Beskedet var väntat. Att det dröjt kan möjligen förvåna. Regeringen har förvisso varit splittrad i frågan – även det största regeringspartiet har varit det – och Wallström själv har av allt att döma förespråkat ett undertecknande och lidit nederlag. Men varför dra ut på pinan?
Wallström skyller nu på att konventionstexten, som Sverige röstade fram i Generalförsamlingen, innehåller alltför många oklarheter. Det förefaller vara ett skenargument. Vilka oklarheterna är klargörs ej. Den rena realpolitiska sanningen är ju att det saknas en riksdagsmajoritet för ett undertecknande, och därför skulle ett regeringsförslag ha varit dödfött. Detta borde ha räckt som motiv för att avstå. Ingen regering i världen skulle ställa kabinettsfråga på en sådan sak.
Under ”det stora fosterländska kriget”, som andra världskriget kallas i rysk och sovjetisk historieskrivning, deltog över en miljon kvinnor på olika sätt. Det är en unik siffra i världshistorien. Även om andra länder började välkomna kvinnor i försvarsmakterna vid den här tiden så var de förbjudna att delta i strid.
I Sovjetunionen tjänstgjorde omkring 120 000 kvinnor som regelrätta soldater: infanterister och fältsjukvårdare, stridvagnsförare och prickskyttar, frontingenjörer och stridspiloter.
En av de mest kända var prickskytten Ludmila Pavlitjenko, född 1916 i Ukraina. Läs artikel
…Why did I vote against the Atlantic Pact? I wanted to vote for it-at least I wanted to vote to let Russia know that if she attacked western Europe, the United States would be in the war. I believe that would be a deterrent to war… We issued just this warning in the Monroe Doctrine, and though we were a much less powerful nation, it prevented aggression against Central and South America. That was only a President’s message to Congress, and there were no treaty obligations, and no arms for other nations. But it was one of the most effective peace measures in the history of the world. I would favor a Monroe Doctrine for western Europe.
But the Atlantic Pact goes much further. It obligates us to go to war if at any time during the next 20 years anyone makes an armed attack on any of the 12 nations. Under the Monroe Doctrine we could change our policy at any time. We could judge whether perhaps one of the countries had given cause for the attack. Only Congress could declare a war in pursuance of the doctrine. Under the new pact the President can take us into war without Congress. But, above all the treaty is a part of a much larger program by which we arm all these nations against Russia… A joint military program has already been made… It thus becomes an offensive and defensive military alliance against Russia. I believe our foreign policy should be aimed primarily at security and peace, and I believe such an alliance is more likely to produce war than peace. […]
There is another consideration. If we undertake to arm all the nations around Russia from Norway on the north to Turkey on the south, and Russia sees itself ringed about gradually by so-called defensive arms from Norway and. Denmark to Turkey and Greece, it may form a different opinion. It may decide that the arming of western Europe, regardless of its present purpose, looks to an attack upon Russia. Its view may be unreasonable, and I think it is. But from the Russian standpoint it may not seem unreasonable. They may well decide that if war is the certain result, that war might better occur now rather than after the arming of Europe is completed…
How would we feel if Russia undertook to arm a country on our border; Mexico, for instance? Läs artikel
Hotet från kärnvapen är större än på flera decennier. Flera länder moderniserar sina arsenaler och bristen på tillit mellan länder är ett akut problem. För regeringens säkerhets- och utrikespolitik är kärnvapennedrustning därför en central prioritering.
Regeringen konstaterar att FN:s förbudskonvention (TPNW) i sin nuvarande form inte är redo för undertecknande. Regeringen avstår i nuläget från att underteckna eller ratificera kärnvapenförbudskonventionen. Arbetet för kärnvapennedrustning fortsätter dock genom en rad olika satsningar. Läs pressmeddelande
Utrikesminister Margot Wallström (S), svar på skriftlig fråga.
Hans Wallmark har frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att ändra Sveriges förhållande till Ryssland efter den illegala annekteringen av Krim 2014 genom att medverka till avveckling av sanktionspolitik, så som nu skett då landet åter har släppts in i Europarådets arbete, trots att inga förbättringar har skett eller resolutionsrekommendationer har efterlevts. […]
Det är Europarådets parlamentariska församling som röstade för att återställa Rysslands rösträtt i församlingen och att möjliggöra för en rysk delegation att medverka vid bland annat valet den 26 juni av ny generalsekreterare i Europarådet. Det är församlingens eget beslut och prerogativ. Det har också varit Sveriges uppfattning att frågan om rösträtt för de ryska parlamentarikerna måste avgöras av den parlamentariska församlingen. Europarådet är en del av den europeiska säkerhetsordningen, baserad på internationell rätt och principen om respekt för varje lands suveränitet och territoriella integritet inom internationellt erkända gränser. Den starka kritiken inom Europarådet mot Rysslands illegala annektering av Krim och aggression i östra Ukraina kvarstår. Den parlamentariska församlingens beslut påverkar inte detta. Läs dokumentet
Regeringen har i dag fattat beslut om att 20 bevakningsansvariga myndigheter får i uppdrag att inkomma med underlag för den fortsatta inriktningen av det civila försvaret. I fokus för uppdraget står energiförsörjning, transporter, livsmedelsförsörjning, dricksvattenförsörjning, ordning och säkerhet, finansiell beredskap samt elektroniska kommunikationer och post.
– Regeringen har beslutat att ge tjugo bevakningsansvariga myndigheter i uppdrag att inkomma med underlag för den fortsatta inriktningen av det civila försvaret Vi måste säkerställa att befolkningen skyddas, att viktiga samhällsfunktioner fungerar och att Försvarsmakten får stöd så att de kan möta ett väpnat angrepp, säger inrikesminister Mikael Damberg. Läs pressmeddelande
Is America using the Nord Stream-2 Gas Pipeline as a target for its hostility toward Russia? […]
An article from late June in the Russian language business-oriented newspaper Kommersant reviewed the current bidding, noting that the Congress could be close to passing a law entitled “Protecting Europe’s Energy Security Act of 2019.” According to this article, “In fact, the legislation is aimed against ‘Nord Stream-2’ and ‘Turkish Stream’ [Фактически законопроект направлен против проектов ‘Северный поток-2’ и ‘Турецкий поток’].” With some evident relief, the article notes that the “law is not likely to directly influence the building of the gas pipeline” under the Baltic, and that line is expected in this analysis to be completed in November 2019. Likewise, the “Turkish Stream” pipe is already laid across the Black Sea, so its completion will not be blocked by U.S. legislation, according to this report.
The fate of the Baltic route apparently depends to a high degree on the Swiss firm Allseas. The Kommersant article observes that the Swiss company does not have major projects in the United States. Another analysis in the newspaper Nezavisimaya Gazetaagrees, contending that Allseas is a “family business” and, furthermore, that its “orders with Gazprom are very important to the business [заказы ‘Газпрома’ для нее очень важны].”
The second analysis explains that the pipe is now being laid in Finnish waters, and that such underwater work is 60 percent complete. […]
Instead of Americans trying every form of stunt to decouple Russia from Europe, they should alternatively strive for enhanced interdependence and an inclusive European security architecture that offers Moscow a seat at the table. It is not all that far-fetched as the recent news regarding Russia’s reinstated voting rights at the Council of Europe suggest. Positive movement on the delicate issue of Ukraine can help along the process of reconciliation, moreover. Russia’s early 2019 agreement to enable German and French experts to monitor the Kerch Strait is certainly a move in the right direction. Läs artikel
Irans brudd på grensa for uran-anrikning er ikke et brudd på atomavtalen, men et signal om at avtalens øvrige parter må handle, sier toppforsker til Klassekampen.[…]
– Iran er faktisk det eneste landet som lever opp til avtalen akkurat nå, sier Tarja Cronberg til Klassekampen.
Hun er æresstipendiat og forskningsprofessor på det svenske fredsforskningsinstituttet Sipri og tidligere finsk arbeidsminister for partiet De Grønne. I 2013 ledet hun som medlem av Europaparlamentets utenrikskomité EUs første delegasjon til Iran på seks år, som en del av atomforhandlingene.
– Uten mulighet for å gi Iran økonomiske fordeler av avtalen, forhindrer USAs sanksjoner de øvrige landene i å leve opp til sine forpliktelser. Samtidig får ikke iranerne eksportert tungtvann og anriket uran, slik avtalen krever, forteller hun.[…]
– Det står i en fotnote at dersom et land bryter avtalen, så har Iran rett til å øke beredskapslageret. Så dette er innenfor avtalens grenser. I stedet skal Irans handlinger tolkes som en trussel mot avtalens øvrige partnere om å leve opp til sine forpliktelser, mener hun. […]
Cronberg mener situasjonens alvor krever at atomavtalens resterende partnere, de tre EU-landene, Russland og Kina, nå må danne en felles front mot USAs handlinger.
– EU frykter USAs sanksjoner, Kina har sin egen handelskrig med landet, og Russlands forhold til Trump-administrasjonen er komplisert. Men det er bruk for en samlet politisk uttalelse fra samtlige av avtalens parter, sier hun. Läs artikel