Redaktionen

Fortsatt fördjupning av det bilaterala försvarssamarbetet och säkerhetsläget i Östersjöregionen stod på agendan när försvarsminister Peter Hultqvist stod värd för ett första officiellt möte med Finlands nye försvarsminister Antti Kaikkonen. […]

Det bilaterala försvarssamarbetet har fördjupats systematiskt under flera år och ska utvecklas ytterligare. Ett mycket långtgående och omfattande övningssamarbete och gemensam operationsplanering är några exempel. En viktig målsättning med försvarssamarbetet är att Sverige och Finland gemensamt ska kunna agera för att möta situationer i olika scenarier och konfliktnivåer, även i kris och krig. Försvarsdepartementet arbetar också med att fram ett lagförslag om snabbare beslutsförfarande med syfte att ge och ta emot operativt militärt stöd inom ramen för det finsk-svenska försvarssamarbetet.

Den finska försvarsministern betonade att det är viktigt att samarbetet fördjupas inom alla de delområden som nämns i det samförståndsavtal om försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige som undertecknades i juli förra året. Syftet med samförståndsavtalet är att skapa kontinuitet, förutsägbarhet och långsiktighet i försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland. Läs pressmeddelande

Den 1 juli fick stridsgruppen på Gotland förstärkt luftvärnsskydd i form av luftvärnssystem 23. Systemet tillför därmed också en ökad regional luftförsvarsförmåga. Beslutet togs av ÖB personligen och är en viktig del i Försvarsmaktens fortsatta tillväxt. […]

Luftvärnssystem 23 är ett markbaserat luftvärnssystem med medellång räckvidd. Sedan tidigare har stridsgruppen på P 18 tilldelats två plutoner med fyra luftvärnskanonvagnar 90 vardera. Det nya systemet ökar räckvidden betydligt i jämförelse med det som förbandet har i dag.

Dagens system är svenskt och konstruerat av Saab och består av en spaningsradar, PS 90, samt en eller flera eldenheter. Den effektiva räckvidden på roboten uppgår till cirka 15-20 kilometer. Systemet kan ha två robotar i luften samtidigt och varje robot kan nå en hastighet på över 3 mach. Läs pressmeddelande

Den svenska delegationen på gränsen mellan Nord- och Sydkorea fick varken se Donald Trump eller Kim Jong-Un under söndagen, men gläds åt mötet.

En intressant dag, säger Lars-Olof Corneliusson, generalmajor på plats vid den demilitariserade zonen.[…]

Under natten och morgontimmarna pågick intensiv aktivitet i området, säger Lars-Olof Corneliusson. Sedan en månad tillbaka är han en del av den svenska styrkan vid den demilitariserade zonen, DMZ, på gränsen mellan Nord- och Sydkorea. Det vi ser är att det skett samtal mellan Nord- och Sydkorea, människor kommer in och ut och man utnyttjar de blå husen här för samtal, säger han till TT över en förvånansvärt stabil telefonlina på söndagsmorgonen svensk tid. […]

Den svenska delegationen befinner sig inte i direkt anslutning till den plats där de två toppledarna möttes på söndagseftermiddagen lokal tid. Men det bekommer inte generalmajor Corneliusson nämnvärt.

-Jag tror inte att jag kommer att få se någon av dem. Men det är inte min roll, säger han.

TT: Blir man inte lite nyfiken ändå?

Det är inte viktigt för mig att se. Det jag tycker är positivt är att man träffas, att man möts och håller dialogen i gång. En intressant dag, i alla fall. […]

Bakgrund: Sverige vid DMZ:

Hvor mye koster kampflyene som Norge kjøper av USA? Forsvaret bruker 10 000 arbeidstimer hvert år på å finne svaret.

Stortingets kontroll- og konstitusjonskomité har spurt forsvarsminister Frank Bakke-Jensen (H) hva totalprisen for kampflykjøpet er, basert på dagens dollarkurs.

«Hele prosessen er tidkrevende (om lag 5 måneder), og involverer både norske og amerikanske aktører. Ressursene for å gjennomføre de årlige usikkerhetsanalysene er anslått til om lag 10 000 arbeidstimer», skriver statsråden i sitt svarbrev. I brevet lover han å gi Stortinget et «oppdatert estimat», men først i statsbudsjettet for neste år.

– Det er jo helt absurd at regjeringen må bruke 10 000 arbeidstimer hvert år bare på å beregne hva kampflykjøpet egentlig koster, sier Fylkesnes, som sitter i kontroll- og konstitusjonskomiteen.

– Det illustrerer hvor lite kontroll de har på kostnadene, legger han til. […]

Overfor Dagbladet tar Rødt-leder og stortingsrepresentant Bjørnar Moxnes til orde for at Riksrevisjonen gransker hele kampflykjøpet.

– Varsellampene har blinka for dette skandalekjøpet helt siden den rødgrønne regjeringa, med borgerlig støtte, gikk inn for det svinedyre bombeflyet F-35, som er langt bedre egnet til en USA-styrt angrepskrig enn forsvar av Norge, hevder Moxnes. Läs artikel

Spänningarna inom både handels- och geopolitiken har ökat ytterligare, konstaterar G20-gruppen i slutdeklarationen från toppmötet i Osaka i Japan.

Deklarationen innehåller som vanligt en rad löften och målsättningar, men det är ont om nya utspel. Formuleringarna är ofta vaga. Till exempel manar deltagarländerna till fria, rättvisa, icke-diskriminerande och öppna marknader. Det är ingen hemlighet att medlemsländerna har skilda syner på vad till exempel rättvis handel betyder.

Gruppen är annars också splittrad. USA och Kina utkämpar ett handelskrig och amerikanerna är på kollisionskurs med Europa om bland annat klimat och handel.

Rysslands president Vladimir Putin inledde sitt toppmöte med att säga att liberalismen är en föråldrad modell vilket väckte en förväntat hätsk motreaktion från EU. […]

Splittringen i klimatfrågan kommer inte att försvinna från geopolitiken. Under de närmaste åren kan tvisterna bli ännu mer svårlösta då USA är ordförande för G7-toppmötet och oljelandet Saudiarabien är värd för nästa G20-möte.

Även om mötet till slut kunde enas om en slutdeklaration så var det de många bilaterala samtalen, speciellt mötet mellan Trump och Xi, som dominerade nyhetsutbudet från Osaka. Det väcker frågor om hela G20-formatets framtid.

‒ G20 skapades för att vara ett samarbetsforum och nu kan man mycket väl ställa frågan om vi nu nått en punkt där G20 inte längre kan uppfylla sin uppgift, säger Thomas Bernes vid Center for International Governance Innovation. Läs artikel

A meeting of the Joint Commission of the Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA) took place in Vienna on 28 June 2019 to take stock and discuss the latest developments under both sanctions-lifting and implementation of nuclear-related commitments. Under the terms of the JCPOA, the Joint Commission is responsible for overseeing the implementation of the agreement.

The Joint Commission was chaired, on behalf of the EU High Representative Federica Mogherini, by EEAS Secretary General Helga Schmid and was attended by the E3+2 (China, France, Germany, Russia, United Kingdom) and Iran at the level of Political Directors/ Deputy Foreign Ministers.

JCPOA remains a key element of the global nuclear non-proliferation architecture, endorsed unanimously by UN Security Council Resolution 2231. Furthermore, in light of the recent tensions, its preservation continues to be essential for the regional stability and security.

In view of recent concerning statements and developments, participants recalled the key importance of continued full and effective implementation of the agreement by all sides. At the same time, participants recalled that the lifting of sanctions is an essential part of the agreement and reviewed their respective commitments in this regard. They also took stock of respective efforts aimed at mitigating the negative impact of US withdrawal and re-imposed US sanctions, actions for which they have repeatedly expressed deep regret. Läs uttalandet

Tidligere forsvarssjef Sverre Diesen mener at store deler av Nord-Norge ikke kan forsvares i det hele tatt. Tull og tøys, svarer forsvarsminister Frank Bakke-Jensen  i sitt  stadige mantra om at «aldri har det vært satset så sterkt på forsvaret i nord» – tiljublet av  valgte og betalte talsmenn i Høyre.

For et overveldende flertall  av  oss andre, inkludert  de fremste forsvarseksperter,  er dette nesten  «grov uforstand i tjenesten». Det er illevarslende at det ikke finnes en kritisk balanse til dagens politiske forsvarsledelse.  AP har sine svin på skogen. Dagens forsvar er langt på vei APs verk, med forsvarsminister Espen Barth-Eide i Stoltenbergs regjering (2005 – 2013) , som hovedarkitekt. Derfor holder AP-ledelsen kjeft,  og lar Erna Solberg & Co steke i sitt eget fett. […]

Det er nesten kun i Kreml at de med gapskratt følger den norske forsvarsdebatten, fordi våre presumtivt viktigste allierte særlig i  NATO vet bedre. De er for lengst klar over  at Russland under Vladimir Putin  allerede har vunnet  «slaget om Arktis».  Dette er konklusjonene i en serie med anerkjente analyser om Arktis, inkludert den amerikanske forsvarsledelsen i Pentagon. Der strever de med en troverdig oppdemnings-strategi for NATOs nordflanke. […]

Vesten – med Norge – er lammet. Ikke kan sanksjonene mot Russland heves, og vår påvirkning av en alarmerende klima-rasering i Arktis er null, tross at Nord-Norge først av alle må betale prisen for  klimaforverringen like  utenfor vår stuedør.

Det er en av tidens største skandaler at det ikke er utført noen norske analyser eller fremmet strategier for å møte de nye utfordringer. Hverken regjeringen eller ledende opposisjons-politikere synes å innse at de tviholder på en strategi som har rasert det vi hadde av forsvar i nord og gjort Nord-Norge mer utsatt enn noen gang i etterkrigstid.

Eller som det også sies: Det land som ikke kan forsvare seg, er dømt til å miste sin frihet. Läs artikel

S-400 is one of most advanced air defence systems in the world capable of tracking over 100 flying objects and striking hostile targets up to 400 km in range.

Foreign Minister S Jaishankar told his US counterpart Mike Pompeo on June 26 that India will go by its national interest on the S-400 missile defence deal with Russia.

The two sides, however, agreed to work their way through the contentious pact among other prickly issues, including trade, to take bilateral ties to new levels.

The development comes at a time when the US is pressurising India to drop the S-400 Triumf deal with Russia. The S-400 competes with US’ Patriot and Terminal High Altitude Area Defence (THAAD) missile systems.Läs artikel

Forsvarsdepartementet bekrefter at Norge har mottatt en forespørsel fra USA om bidrag til en innsats for å styrke sikkerheten for skipsfarten i Hormuzstredet.

– Vi stiller oss positive til USAs initiativ, men det er behov for mer informasjon før vi gjør en vurdering av eventuelle norske bidrag. Det er altså ikke konkretisert hva mekanismen vil innebære. Det er derfor for tidlig å si noe om eventuelle norske bidrag, men dette vil vi diskutere nærmere med USA og andre allierte når det er mer klarhet i rammene for et mulig samarbeid, sier forsvarsminister Frank Bakke-Jensen (H) i en skriftlig uttalelse om saken. Läs artikel