Efter valet 2022 lämnar Liberalernas Allan Widman riksdagen efter 20 år. Ett skäl han uppger är det ökade hemlighetsmakeriet kring förvarets satsningar.
Allan Widman har under hela sin tid i politiken varit en ihärdig förespråkare för ett svenskt Nato-medlemskap. Därav följer dock inte att han ensidigt ställt sig bakom uppbyggnaden av ett insatsförsvar, avsett främst för internationella operationer.
Han är tvärtom en av de mest profilerade förespråkarna i riksdagen för ett territorialförsvar av hela landet, och därav kommer mycket av hans kritik av den sneda satsningen på ett dyrt tröskelförsvar. I motioner och i den försvarspolitiska debatten har Widman pekat på behovet av fler armébrigader, och han ångrade i efterhand beslutet 2009 om att avskaffa värnplikten.
Han har vid flera tillfällen pekat på att den massiva satsningen på nya egenutvecklade försvarssystem som JAS och ubåtar stjäl resurser från uppbyggnaden av marktrupper. Därmed är han ganska ensam inom det borgerliga blocket om att uppmärksamma något som liknar ett militär-industriellt komplex där försvarsindustrin är intimt sammankopplad med politiska beslutsfattare.
Till Svenska Dagbladet (14/6) säger Widman: ”Vi har också en väldigt stark försvarsindustri i vårt land med starka kopplingar till den politiska makten.”