Redaktionen

Protester har förekommit på flera håll av olika skäl under många år i Kazakstan.

Men två saker överraskar i utvecklingen den senaste veckan: att upproret plötsligt sker överallt i det gigantiska landet – och att president Tokajev har vänt sig till Ryssland för militär hjälp mot den egna befolkningen.

– Det går helt emot Kazakstans och Tokajevs egen politik de senaste 30 åren, säger Johan Engvall på FOI. […]

President Tokajevs svar var att vända sig till Ryssland och den ryskledda säkerhetsstyrkan CSTO, ett samarbete mellan sex forna Sovjetstater.

På torsdagen rapporteras fallskärmssoldater från CSTO ha landsatts i Kazakstan.

Att Tokajev vänder sig till Ryssland för militär hjälp mot Kazakstans egen befolkning är inget mindre än häpnadsväckande, eftersom det går helt emot Kazakstans utrikespolitiska linje de senaste 30 åren, enligt Johan Engvall. CSTO är dessutom tänkt att användas mot yttre fiender, inte mot ländernas egna invånare.

– Det visar hur desperat Tokajev är, den egna repressiva kapaciteten räcker inte till. Läs artikel

A Russia-led security bloc has agreed to intervene in Kazakhstan’s spiraling unrest, the first time in the organization’s 30-year history that it has done so.

The Collective Security Treaty Organization (CSTO) acceded to a request by Kazakhstan President Kassym-Jomart Tokayev on January 5 to send military assistance, which he said was needed ”to help Kazakhstan overcome this terrorist threat.”

A few hours later Armenian Prime Minister Nikol Pashinyan – the current chair of the CSTO’s Collective Security Council – announced that the organization had agreed.

“In light of the threats to national security and sovereignty to the Republic of Kazakhstan, including from external interference,” the CSTO agreed to send the organization’s collective peacekeeping forces to Kazakhstan “for a limited period of time with the aim of stabilizing and normalizing the situation,” Pashinyan wrote in a Facebook post.[…]

The CSTO is effectively led by Russia; its other member states are Armenia, Belarus, Kazakhstan, Kyrgyzstan, and Tajikistan. Article 4 of its charter states that: “In the case of aggression (an armed attack threatening safety, stability, territorial integrity and sovereignty) against any Member States, all other Member States at request of this Member State shall immediately provide the latter with the necessary aid, including military.” In his statement, Pashinyan said the CSTO forces were being sent under the provisions of Article 4.

There is no indication that the popular unrest in Kazakhstan has any external origin – it began over fuel prices in the far west of the country before quickly spreading nationwide – but that is the line that Kazakhstan’s beleaguered authorities have been pushing. ”Kazakhstan is facing armed aggression from terrorist groups trained outside of the country,” its Ministry of Foreign Affairs said in a statement early in the morning (local time) January 6. Läs artikel

[…] I motsetning til etter andre verdenskrig ble få nye institusjoner etablert. Konferansen for sikkerhet og samarbeid i Europa (KSSE), senere OSSE (Organisasjonen for sikkerhet og samarbeid i Europa) var unntaket som dessverre ikke lyktes med å løse politiske konflikter med fredelige midler. De eksisterende institusjonene fra avslutningen av andre verdenskrig ble heller ikke reformert. De siste 30 år er ikke preget av gjensidig respekt og involvering.

De er i større grad preget av vestlig alenegang, amerikansk hybris og ikke minst hevngjerrighet etter terrorangrepet 11 september 2001.

Hva så med involverende prosesser? Tross det ambisiøse formålet fremstår heller ikke Nato-Russland rådet som et involverende forum for dialog og felles beslutninger om Europeisk sikkerhet. Tvert om tar Nato avgjørelsene på forhånd, i rådsmøtene kritiserer landene nærmest rituelt Russland, for deretter å prøve og overbevise om at Natos beslutninger er gode og må aksepteres.

Hvilket selvsagt snarere oppleves som en ydmykende kanossagang enn dialog og fellesskap. […]

Avslutningen i Afghanistan bør være enda en påminnelse om at hybris og selvrettferdig harme gjør det enkelt å starte kriger og beslutte intervensjoner, men enda vanskeligere å avslutte dem slik at det gir stabilitet og varig fred.

Det er også i denne sammenhengen på sin plass å minne om Hans Majestet Kongens refleksjon i nyttårstalen 2021; «Lar vi oss berøre, påvirker det måten vi tenker og handler på. Det er avgjørende at vi tar oss tid og bryet med å lytte til andres opplevelser. Med ønske om å forstå. Både i våre nære forhold og i store fellesskap.» Läs artikel

Den europeiska säkerhetsordningen är inte förhandlingsbar. I Sverige är det vi själva som bestämmer över vår utrikes- och säkerhetspolitik och vilka vi väljer att samarbeta med.

Mot bakgrund av utvecklingen i och omkring Ukraina och försämringen av det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde har jag precis talat med Finlands president Niinistö och kommer att föra samtal med Nato:s generalsekreterare Stoltenberg. Regeringen för också dialog med den amerikanska administrationen.

Internationell rätt måste respekteras och efterföljas. Detta inkluderar varje stats rätt att självständigt göra egna säkerhetspolitiska vägval. Läs uttalandet

Finland skal kjøpe 64 kampfly fra amerikanske Lockheed Martin og anslår den gjennomsnittlige prisen per fly til 1,3 milliarder kroner.

– Norge burde aldri ha valgt F-35, sier Rødts partileder Bjørnar Moxnes, som sitter i utenriks- og forsvarskomiteen på Stortinget.

– WikiLeaks-dokumenter avslører at USA utsatte Norge for massiv hemmelig påvirkning for å fremtvinge valget av det amerikanske kampflyet F-35, det dyreste skattefinansierte innkjøpet i norsk historie, påpeker Moxnes. […]

F-35-prosjektet har for øvrig vært bra for norsk forsvarsindustri, mener Tybring-Gjedde, som viser til at Kongsberg Gruppen alene har fått kontrakter for milliarder.

– Utviklingen og salg av Joint Strike Missile er en økonomisk og teknologisk suksesshistorie som ikke ville vært mulig uten at Norge tok en tidlig beslutning om å delta som partner i utviklingen av kampflyet, sier han.

Ingrid Fiskaa, som sitter i utenriks- og forsvarskomiteen på Stortinget for SV, er ikke enig.

– Prosjektet er blitt en kostnadsbombe, og løftene om gjenkjøp og massive fordeler for norsk industri er langt fra oppfylt. Stortingsflertallet har gang på gang sett bort fra dette. Det risikerer vi å betale prisen for framover, sier hun.

SV oppfordrer regjeringen til å undersøke om det fortsatt er mulig å få ned prisen for flyene som ennå ikke er levert og vil også ha nye anslag over hvor mye det faktisk koster å holde de nye kampflyene i lufta. Läs artikel

Japan og Australia signerte torsdag en samarbeidsavtale om sikkerhet og forsvar. Avtalen vil bidra til å ivareta stabiliteten i regionen, er budskapet.

Australias statsminister Scott Morrison nevnte ikke Kina direkte i en uttalelse i forkant av signeringen, men avtalen ses på som et steg australierne og japanerne tar for å gi uttrykk for bekymring over Kinas militære opprustning.

Morrison kalte – før torsdagens nettmøte med Japans statsminister Fumio Kishida – avtalen for en milepæl og ”et uttrykk for de to landenes forpliktelse til samarbeid i møte med de felles strategiske sikkerhetsutfordringene vi står overfor”. Videre sa Morrison at de to vil bidra til et ”sikkert og trygt” indopasifisk område.

Japan og Australia har sammen med USA og India alliert seg i møte med Kinas økende innflytelse i hele Asia, inkludert mot sentrale internasjonale sjøruter. Senioranalytiker Ali Wyne ved Eurasia Group sier at avtalen kan gjøre det enklere for Japan og Australia å ta del i militærøvelser i Japan sammen med USA. Läs artikel

Norge får betala betydligt mer för sina stridsflygplan av typen F-35 än Finland. Avslöjandet har väckt ilska bland politiker i stortinget.

Under tre dagar ska utrikesminister Ann Linde ha en rad möten i den amerikanska huvudstaden. Överst på agendan står samtal med vice utrikesminister Wendy Sherman och president Joe Bidens biträdande nationelle säkerhetsrådgivare Jonathan Finer.

Till dem ska utrikesministern framföra Sveriges ståndpunkt inför nästa veckas förhandlingar i Genève mellan Ryssland och USA, Nato och OSSE.

– Det viktigaste med den här resan är samtalen inför alla de dialoger som ska vara nästa vecka, säger Ann Linde till TT strax efter ankomsten till Washington.

– Sverige och Finland är ju oerhört berörda av de förslag som Ryssland har kommit med och därför måste vi vara väldigt tydliga med USA hur vi ser på det som USA och Ryssland ska diskutera nästa vecka, fortsätter hon.

Ryssland listade i december ett antal krav som landet vill att militäralliansen Nato och USA ska gå med på, med anledning av den ökade spänningen och den ryska upptrappningen vid gränsen till Ukraina.

Ann Linde var då tydlig med att Sverige exempelvis fullt ut avvisar kravet att Nato inte ska ta in några nya medlemmar. Läs artikel

Two cargo ships in late December broke their way through the ice of great river Yenisey towards the port town of Dudinka. On board the Turukhan and Tersky Bereg was more than 7,000 tons of cargo including 4,000 tons of pipes.

They are the the first shipments of the kind to Rosneft’s major Arctic project, the Vostok Oil.

“This marks the start of Vostok Oil. It is the beginning of a big job,” says Karen Pashinyan, General Director of TaymyrBurServis, an affiliate company of Rosneft.The two ships will soon be followed by many more. More than 50,000 tons of project goods will be shipped to Dudinka in the course of this winter, the local port administration informs. Most of the ships will sail from Arkhangelsk, through the Kara Sea and up the Yenisey. Läs artikel