Jan Eliasson och Afghanistankriget

Utgivarna

Ett utdrag ur ambassadör Jan Eliassons bok  ”Ord och handling. Ett liv i diplomatins tjänst”, utgiven på Albert Bonniers förlag 2022 återges i  Svenska Dagbladet den 15 juli. Där behandlar han bland  annat 11-septemberattentaten och  de därpå följande krigen som gick under den av president Bush myntade parollen War against terror”.

Eliasson var på plats i New York den 5 september som nytillträdd svensk USA-ambassadör.

Beskrivningen av reaktionerna på attentaten är delvis missvisande. Eliasson ger intrycket att det fanns en folkrättslig grund för USA att starta bombkriget mot Afghanistan:

”På det utrikespolitiska planet skedde en solidaritetsaktion i FN:s säkerhetsråd till stöd för USA:s militära operation i Afghanistan.”

Något mandat från säkerhetsrådet att militärt intervenera fanns aldrig och USAs hävdande av självförsvar enligt FN-stadgan saknade stöd bland majoriteten av FNs medlemsstater.

Dagen efter  attentaten den 12 september antog säkerhetsrådet resolution 1368 som fördömer terroristattacken och betecknar den som ett hot mot internationell fred och säkerhet. Medlen som säkerhetsrådet anger för att svara på attentaten var inte militära utan juridiska och polisiära att  ställa terroristerna inför rätta och att med olika medel som samarbete mellan staterna, passkontroller,  och annat  bekämpa terroristerna.

Läs mer

Diplomacy Watch: Veteran diplomats question Blinken’s ‘do not engage’ strategy, responsiblestatecraft.org

Ben Armbruster, managing editor of Responsible Statecraft

At the Group of 20 meetings in Bali last Friday, Retno Marsudi, the host nation’s foreign minister, urged the world’s leading economic powers to work towards ending the war in Ukraine, noting that “the ripple effects are being felt globally on food, on energy and physical space.”

“It is our responsibility to end the war sooner rather than later and settle our differences at the negotiating table, not at the battlefield,” she said.

But stark divisions between factions led by the United States and Europe on one side, and Russia and to some extent China on the other, meant that the proceedings concluded with no consensus on the matter. The G20 foreign ministers took no group photo as is customary and they issued no joint communique. Instead, the AP pointed out, “acrimony appeared pervasive, especially between Russia and Western participants.” Läs artikel

Turkiet – Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer: situationen per den 15 maj 2021, regeringen.se

Turkiet har övergått från att vara en parlamentarisk republik till en exekutiv presidentrepublik. Regelbundna allmänna val hålls. Respekten för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens
principer urholkas fortlöpande. Situationen präglas av det tvååriga undantagstillstånd som infördes efter kuppförsöket 2016 och påföljande nlagändringar, vilka har försvagat viktiga demokratiska kontrollmekanismer och stärkt presidentämbetet ytterligare. Inte minst rättsväsendets oberoende och rättssäkerheten har undergrävts.
Europadomstolens domar verkställs inte konsekvent. Korruption fortsätter att vara ett utbrett problem.
Lagar mot terrorism och brott mot staten, liksom anklagelser om förtal av presidenten, används för att tysta oliktänkande och regimkritiker. Detta gäller även oppositionspolitiker, särskilt från det prokurdiska Folkets demokratiska parti (HDP). Läs rapporten

Taking the fight to the enemy? – införandet av svenska kryssningsrobotar, militardebatt.com

Marcus Blomberg, fänrik 4.Sjöstridsflottiljen

[…] I Försvarsbeslut 2020 står det klart att Försvarsmakten bör införskaffa vapensystem med förmåga att på långa avstånd med precision verka mot mål på marken (Regeringen 2021:20/31). Vilka specifika vapensystem som är tänkta att utgöra Försvarsmaktens framtida förmåga till långräckviddig bekämpning framgår dock inte av aktuellt försvarsbeslut. Vilka alternativ som finns är mer eller mindre begränsat till spekulationer, varför denna artikel inte avser att fördjupa sig ytterligare i just den diskussionen. Det som dock står klart är att Saab i mars 2017 mottog en order från FMV att förse Marinen och Flygvapnet med nästa generation av Robotsystem 15 (RBS 15). […]

Men om syftet med införandet av dessa vapensystem är att kunna precisionsbekämpa markmål upp till 30 mil bort, så uppstår också osökt frågan: vad utgör prioriterade mål och i vilken kontext? Kryssningsrobotar innebär för Sveriges del inte bara att ett nytt vapensystem tillförs; här uppstår även nya operativa och strategiska handlingsalternativ, nämligen möjligheten att angripa motståndaren på dennes egna territorium. Avståndet från Gotlands södra udde till Kaliningrad är drygt 250 km, alltså väl inom porté för den kommande versionen av RBS 15. Efter det att krigstillstånd förklarats finns, rent juridiskt, inga hinder för att genomföra insatser mot motståndarens eget territorium. Denna fråga genererar också en följdfråga; om Olle skall motas i grind, och motståndaren skall angripas på sin egen mark, vilket handlingsutrymme och vilka styrningar återfinns i våra styrande reglementen och doktriner beträffande denna typ av vapeninsats? Läs artikel

Se också kommentar tidigare på den här sajten till beslut att anskaffa kryssningsrobotar.

Driven by hubris and moral certitude, West harms itself, triggers economic crisis and hands Putin a ’win’, firstpost.com

Sreemoy Talukdar, Senior Editor @firstpost.

Russian economy is more resilient than was perceived and Putin, instead of being paralysed by Western sanctions, is inflicting pain on the West in return.

Speaking at the European Parliament, European Union’s climate chief Frans Timmermans recently admitted that “the risk of a full gas disruption is now more real than ever before”, adding that “all this is part of Russia’s strategy to undermine our unity.”

Well, who would’ve thought that Russia would retaliate?

Europe’s economic powerhouse, Germany, is beside itself with worry. Vladimir Putin’s move to cut gas supplies to Europe has hit Germany — that had grown reliant on cheap Russian energy — the hardest. Germans across the board, from industrialists to politicians, are panicking that factories will be shuttered, industries will collapse, and the country’s growth engines will come to an abrupt halt. Europe is staring at a recession. Winter is coming. There is now a very real fear that it would be among the harshest in recent memory. […]

During the first two months of the war, according to research by Center for Research on Energy and Clean Air (CREA) released in April, Russia nearly doubled its revenue by selling fossil fuels worth 58 billion euros, 70% of which was shipped via pipelines to the EU. If we stretch the period to first 100 days, CREA report released in June says fossil fuels are continuing to fund Putin’s war chest with Russia earning 93 billion euros in revenue from exports in February 24 to June 3. The largest importers were China, Germany, Italy, Netherlands, Turkey, Poland, France and India. The report also reveals that despite offering a discount, Russia is still selling at 60% higher prices than last year. Läs artikel

Om krig

Anders Björnsson

Vietnamkriget var ett nationellt befrielsekrig. Men det hade också inslag av enighetskrig, där norr och söder stred för samma mål. I förhållande till den forna kolonialmakten, Frankrike, hade det varit ett försvarskrig. Förenta staterna bedrev ideologisk krigföring och terrorkrig där: när denna världsmakt inte kunde konfrontera sin huvudfiende på det europeiska slagfältet, utsåg den ställföreträdande fiender. Det fanns ingen seriös tanke någonstans på att angripa USA eller någon av dess klientstater för vad den amerikanska krigsmakten, utan stöd i folkrätt, hade för sig i Indokina (eller någon annanstans).

Krig har vanligen många facetter. Inbördeskriget efter oktoberrevolutionen i Ryssland ledde till ett interventionskrig från olika västmakters sida och till ett krig mellan de två historiska fiendemakterna Polen och Ryssland. Andra världskriget var i huvudsak en kraftmätning mellan Ryssland och Tyskland, men det kan också ses som ett krig mellan imperialistiska stater och som ett utrotningskrig riktat mot judar, slaver och andra av naziregimen oönskade folkelement. Stridslinjen mellan demokrati och diktatur (eller socialism och fascism) var i detta sammanhang av helt underordnad betydelse.

Läs mer

Uppdrag till särskild utredare att inrätta Myndigheten för totalförsvarsanalys, regeringen.se

Regeringen har i dag, den 14 juli, beslutat att en särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för uppföljning och utvärdering av totalförsvaret, Myndigheten för totalförsvarsanalys.

Enligt utredningen om totalförsvarsanalys (SOU 2021:103) ska myndigheten ha ett systemperspektiv och huvuduppgiften att följa upp, analysera och utvärdera verksamheten inom totalförsvaret. Den nya myndigheten ska vara oberoende i relation till den verksamhet den ska följa upp och utvärdera.

– Med en ökad ambitionsnivå och betydande tillskott till totalförsvaret är det viktigt att säkerställa att inriktningen ger avsedd effekt och att offentliga medel används effektivt, säger försvarsminister Peter Hultqvist. Läs pressmeddelande

Amatörmässigt hänvisa till gallupar inför Natoansökan, hbl.fi

Gunnar Högnäs, Åbo
[…] Men Niinistö gjorde också en helomvändning beträffande gallupars politiska värde. Efter krigsutbrottet tyckte han överraskande nog, att galluparna är helt tillräckliga politiska instrument i Natofrågan. Jag baxnar, jag rodnar av medskam.
För mig är olika politiska val lika med hörnstenar i Finlands demokrati, i vårt medborgarsamhälle. Vad har vi kvar om vi börjar pruta på dessa. Det är viktigt – om ändå inte alltid livsviktigt – att få säga sin åsikt, att ha den rätten på sin sida (att inte tvingas leva i en diktatur som Ryssland, där presidentens ord är lag och order). Att börja hänvisa till gallupar i en så ofantligt stor och omvälvande sak som en Natoansökan, det smakar aningen amatörledarskap (och dessutom är det att ogiltigförklara, förkasta miljontals finländares röster).
Att det sedan det gick som det gick och att Finland, Sverige respektive den officiella Natoskocken hövligt dansar efter en annan diktatorisk pipa, Turkiets bedrövliga krav, gör inte Natoaffären direkt bättre. Säljer vi oss bums för trettio silverpenningar eller en spottstyver? Läs insändaren

The U.S. Continues to Bankroll Ukraine, theamericanconservative.com

Bradley Devlin, Staff Reporter for The American Conservative.

Is the U.S. done sending $40 billion plus aid packages to Ukraine? Maybe so. But as the public begins to sour on America’s involvement in the war, the Biden administration and Congress have adopted a more piecemeal approach to dispensing aid to Ukraine, military or otherwise. A billion here, another there, and maybe two if they ask nicely. The money and equipment gets harder to trace and track, but it still goes out the door.

Over the weekend, an unnamed senior defense official said the Biden administration is set to provide the Ukrainians with four more High Mobility Artillery Rocket Systems (HIMARS), additional munitions for those systems, 1,000 rounds of 155 mm artillery ammunition, demolition munitions, counter battery systems, as well as three tactical vehicles, spare parts, and other equipment. The U.S. has already provided the Ukrainians with eight similar HIMARS, bringing the total to twelve. […]

The rocket systems, munitions, and other supplies in the package amount total about $400 million in aid. But Biden will not need the approval of Congress to get the proposed material to Ukraine, as Biden is using Presidential Drawdown Authority funding to bankroll the package, meaning the U.S. is dispensing with more of its weapons stockpiles to further its efforts to assist the Ukrainians. […]

How, then, is the Biden administration getting away with providing $400 million in aid in one fell swoop? Congress has increased the Presidential Drawdown Authority cap by 110 times, from $100 million to $11 billion, for each fiscal year; it did so through the May 2022 supplemental appropriations bill to support Ukraine, according to Gomez. Läs artikel

NATO focused on providing aid to Ukraine, not its accession — Secretary General, tass.com

NATO is currently focused on providing military aid to Ukraine, not on its accession to the alliance, NATO Secretary General Jens Stoltenberg said Wednesday, speaking at the meeting of the European Parliament Committee on Foreign Affairs and subcommittee on defense.

”The main focus now on Ukraine is to provide support to help Ukraine prevail as an independent sovereign nation, that’s the main focus, the focus is not on the membership now,” he said. ”But of course everything we do to help and support and also modernize Ukrainian defenses and security institutions will also move them closer to [NATO] membership.”

He underscored that NATO is actively working on supplying more modern heavy weapons to Ukraine. He noted that the US, the UK and other NATO allies have ensured shipments of such weapons, including the long-range M142 HIMARS missile systems.

Meanwhile, Stoltenberg underscored that NATO does not consider itself a side of the conflict in Ukraine. Läs artikel

The real military balance between Russia and NATO, responsiblestatecraft.org

Anatol Lieven, senior research fellow on Russia and Europe at the Quincy Institute for Responsible Statecraft

[…] In terms of sheer numbers of troops and weapons, NATO’s European members plus the U.S. troops presently stationed in Europe have a considerable edge. In 2021, the active ground forces (not counting reserves) of NATO’s five main European members numbered more than 500,000 troops, compared to Russia’s 280,000; and most of the latter are currently pinned down in Ukraine (or in tens of thousands of cases, dead or wounded). The United States has six combat brigades stationed in Europe; far smaller than overall Russian forces, but enough to seriously stiffen European resistance.

On paper, Russia has 22,000 armored vehicles compared to NATO’s 16,000. However, the evidence of the Ukraine war suggests that a great many of these Russian vehicles held in storage have in fact deteriorated to the point that they cannot be effectively deployed; and Russia’s remaining superiority in armor over Ukraine has been largely nullified by a combination of Ukrainian courage and NATO anti-tank weapons. The same has been true of Russia’s even more overwhelming superiority in the air when faced with U.S. anti-aircraft missiles. […]

A Russian invasion of the Baltic would, in any event, be a deeply irrational act in purely military terms; and while Putin’s invasion of Ukraine was utterly criminal, it was not insane — after all, as noted, Moscow’s assumptions of an easy short-term victory were shared by Western intelligence. The one circumstance in which Russia might feel compelled to invade Lithuania would be if Lithuania were to blockade access to the Russian exclave of Kaliningrad; which is why the EU would be wise to follow Germany’s lead exempting Kaliningrad from EU sanctions. Läs artikel

UN hail progress in Ukraine grain talks, vaticannews.va

On Wednesday, delegations from Ukraine, Russia, and Turkey met with United Nations representatives in the Turkish city of Istanbul to seek ways to export Ukrainian grain from Ukraine’s Black Sea ports to the world market. It was later reported that substantive progress was made.

In the last few months, global food prices have soared sparking concerns about food shortages due to the conflict in Ukraine.

Speaking in New York, UN Secretary-General Antonio Guterres hailed what he called ‘substantive progress’ in Istanbul describing it as a critical step forward in ensuring the safe and secure export of Ukrainian food products through the Black Sea.

Guterres said the news was a ray of hope to ease human suffering and alleviate hunger around the world and bring a measure of much-needed stability to the global food system.

He thanked the Turkish government for its efforts to organize the talks and its vital role going forward.

”The United Nations pledges to do our full part to support the follow-up,” he said. ”Today is an important and substantive step, a step on the way to a comprehensive agreement. We must also do more for struggling people and developing countries getting pummeled by a food, energy, and financial crisis not of their making. We must do more to help all those living on the margins around the world — countries on the brink of bankruptcy, families on the edge of famine.” Läs artikel