Månad: februari 2023

Tyskland: Inga kopplingar till Ryssland för Nord Stream-explosionerna, dn.se

av

Det finns inga bevis som talar för att Ryssland ligger bakom explosionerna på gasledningarna Nord Stream 1 och 2, visar en utredning av Tyskland.

– Det går inte att belägga i nuläget, säger den tyska riksåklagaren Peter Frank till Die Welt.

Bland annat har Tyskland låtit två forskningsfartyg ta vatten- och bottenprover från platserna där fyra detonationer förstörde gasledningarna Nord Stream 1 och 2. Dessa, samt delar av de trasiga rören, genomgår kriminalteknisk undersökning och området är noggrant kartlagt. […]

Den svenska förundersökningen bedrivs av Säkerhetspolisen under ledning av åklagare Mats Ljungqvist vid Riksenheten för säkerhetsmål och i november kunde han meddela att sprängämnen säkrats på föremål från platsen. Säpo har deltagit i undersökningar vid brottsplatsen och bland annat Kustbevakningen, Polismyndigheten och Försvarsmakten har bistått utredningen som är rubricerad som grovt sabotage. Läs artikel

NATO med hård kritik af dansk forsvar. ’Det her er et stort problem’, bt.dk

av

Det afslører et internt notat fra Forsvarsministeriet ifølge TV 2.

Allerede i en evaluering fra oktober sidste år lod NATO forstå, at man er alt andet end tilfreds med det danske forsvar, men først nu kommer det frem, hvor skoen for alvor trykker – set med NATO-øjne.Forsvaret kritiseres for ikke at have opfyldt flere af NATOs såkaldte styrkemål til fulde. To af dem er endda markeret med rødt i notatet.

Det gælder kravet om, at Danmark fra 2028 har indført et kort- og langtrækkende luftforsvar, og kravet om, at Forsvaret skal kunne yde støtte til indsættelse af egne og allierede styrker. […]

Daværende forsvarsminister Trine Bramsen (S) kom med en noget anden udlægning, da NATO-rapporten landede i forsvarsministeriet sidste efterår.

»Jeg læser det som politik fra NATOs side og intet andet. Det er jo en kritik af det samme forsvarsforlig, som vi for to år siden fik anerkendelse for af NATO,« sagde hun ved den lejlighed til Ritzau.

Trine Bramsen tilføjede, at kritikken i hendes øjne var et forsøg på at få Danmark til at bruge endnu flere penge på Forsvaret. Läs artikel

Stridsvagnar och stridsflygplan – när blir väst krigförande part? svd.se

av
Therese Larsson Hultin
[…] Den tyska förbundsdagens utredningstjänst gjorde i fjol ett försök att slå fast när och om en stat som ger vapen till Ukraina blir till del av konflikten. Redan i inledningen påpekas att det är svårt.
”Det går inte att svara på med en röd linje,” står att läsa. Det konstateras att det finns gott om ”gråzoner” och att frågan måste avgöras från fall till fall.
Så varför är det så krångligt? Jag ringer upp Marika Ericson som är chef för Försvarshögskolans avdelning för folkrätt. […]
Hon hänvisar till det som kallas ”krigets lagar”, alltså Genèvekonventionen och Haagreglerna, som reglerar vad som gäller när två stater är i väpnad konflikt.
– Ryssland bröt mot FN-stadgans våldsförbud med sitt angrepp på Ukraina och i artikel 51 står att Ukraina då har rätt till självförsvar, enskilt eller tillammans med andra, förklarar Marika Ericson och kommer in på det som kallas ”kollektivt självförsvar”, och som ger omvärlden rätt att stötta Ukraina militärt.
Rent teoretiskt sträcker sig det kollektiva självförsvaret så långt att vi i väst skulle kunna strida sida vid sida med Ukraina, utan att bryta mot folkrätten. Men eftersom vi har valt att inte göra det, är vi heller inte krigförande och krigets lagar är inte tillämpliga på oss.
Vapen som väst skänker och som bemannas av ukrainare är heller inget större problem enligt de flesta folkrättsjurister.
Men så fort västländerna börjar engagera sig utöver det, som att till exempel utbilda de ukrainska soldaterna, rör man sig i en juridisk gråzon enligt vissa. Åtminstone om vi vill hålla oss utanför kriget.
Andra menar att det inte är ett problem, men att utbildningen ändå bör ske i det land som skänkt vapensystemet. Inte på plats i Ukraina.
För att försvåra ytterligare skiljer sig tolkningarna dessutom åt mellan olika länder.
Som med stridsflygplan. I den redan nämnda rapporten från förbundsdagen citeras en professor som menar att de västerländska planen knappt ens kan levereras till Ukraina utan att riskera att väst bli krigförande. Om Natopiloter flyger dit planen kan det ses som ett deltagande. Läs artikel

“Förvånad att Kristersson och Billström inte blivit KU-anmälda”, dagensarena.se

av

Nils Funcke ser mycket allvarligt på de första reaktionerna som kom från regeringföreträdare och talmannen  kring dockan och koranbränningen.

-Det som var bekymmersamt med den här första reaktionen var att vare sig statsministern, utrikesministern eller talmannen tog ordet yttrandefrihet i sin mun samtidigt,  utan de fördömde bara det här agerandet, säger Nils Funcke i podden.

Nils Funcke menar att det är problematiskt när myndighetspersoner agerar på det sättet och pekar ut en enskild aktion som olämplig.

-Det sänder en signal till alla om att det är bäst att vi passar oss annars får vi en bannbulla från hela regeringen om att det här inte är lämpligt. En myndighetsföreträdare får inte göra på det viset. Det kan inte uppfattas som annat än en påtryckning. Det är ett sätt att strypa yttrandefriheten, säger han.

Nils Funcke menar att det går att dra  paralleller med utrikesminister Laila Freivalds agerande 2006, då hon såg till att SD-kurirens hemsida stängdes ner efter att man publicerat karikatyrteckningar som föreställde profeten Muhammed. Det slutade med att Freivalds anmäldes till KU och att hon sen avgick. Läs artikel

Skriv till Jens och säg att vi lämnar cirkus Nato, vlt.se

av
Fredrik Virtanen

Cirkus Nato bara pågår, dag ut och dag in. Sverige bönar, ber och fjäskar för Turkiets president för att få komma in, det går knappt en timme utan en nyhetsnotis om den senaste genanta vändningen.

Kan vi inte bara backa bandet? Idén var dålig från början. Ett beslut taget i panik. Det var väl rädsla. Vi var väldigt rädda för snart ett år sedan.

Nu är vi rimligtvis inte lika rädda längre, väl? Att Ryssland skulle ha resurser att angripa Sverige när man har fullt upp med att möjligen förlora i Ukraina ser nog ingen som särskilt troligt.

Men då, för snart ett år sedan, ledde kriget till högt uppskruvad inrikespolitik – för att inte säga till populism. […]

Snarare är det lätt att misstänka att Socialdemokraternas historiska omsvängning skedde för att man ville ha bort frågan från valrörelsen. Just då var ju alla som inte ville vara med i Nato en mes, närmast en landsförrädare, och skulle garanterat förlora röster. Det framställdes rent av som ett svek mot Ukraina att inte gå med i Nato, som om Sverige inte kunde stötta landet annars. Allt var Nato. Nato! Nato! Nato!

SD tvärvände av ungefär samma skäl som S, kan man anta, och de ingår ju dessutom i den Natovänliga högerkoalitionen.

Men nu är Jimmie Åkesson den enda bland borgarna som säger som det är: – Erdogan är en islamistisk diktator.

Detta samtidigt som utrikesminister Tobias Billström böjer sig baklänges för att fjäska så att diktatorn inte ska använda Turkiets veto och säga nej. Läs artikel

För exakt ett år sedan lovade Putin och Xi att säkerställa ”fred, stabilitet och hållbar utveckling över hela världen” – hur tänkte de då? svenska.yle.fi

av

När deklarationen publicerades fick det störst uppmärksamhet för att Kina tydligt stöder Rysslands krav på att Nato inte ska anta nya medlemmar. Samtidigt ger Ryssland, igen, sitt stöd för ”ett Kina-principen”, det vill säga att Taiwan redan utgör en del av Kina. USA beskylls dessutom för att destabilisera internationell politik.

Ukraina nämns inte i dokumentet, trots att Rysslands hot mot Ukraina redan i flera veckor hade dominerat utrikesnyheterna globalt. […]

Som stormakter med permanent representation i FN:s säkerhetsråd säger Kina och Ryssland att de har ett moraliskt ansvar att försvara FN:s centrala roll i den rådande världsordningen.

”Parterna har för avsikt att starkt upprätthålla resultatet av andra världskriget och den existerande världsordningen efter kriget, försvara FN:s auktoritet och rättvisa i internationella förbindelser.”

”Resultatet av andra världskriget” är en avgörande referensram.

För Rysslands del kan det här tolkas som fria händer i Ukraina. Ingenting i texten säger att kriget är nära förestående, men tajmingen av de två presidenternas möte gör det. I det skedet hade USA och Nato redan i flera veckor sagt att de har underrättelseuppgifter som tyder på en fullskalig invasion. Anledningen till att hela EU, inklusive de nordiska och baltiska länderna, ignorerade varningarna har förklarats med dåligt förtroende för USA. Läs artikel

Att bevara självbestämmanderätten när Sverige ska ta steget från en avsiktsförklaring om värdlandsstöd till ett bindande ”Defence Coperation Agreement” med USA som strategisk bundsförvant

av
Utgivarna

På Folk och Försvars konferens i Sälen meddelade försvarsminister Pål Jonson den 9 januari att Sverige nyligen inlett förhandlingar med USA om ett nytt avtal, ett så kallat Defence Cooperation Agreement (DCA). Det nya avtalet kan, enligt Jonson, innebära snabbare amerikanskt militärt stöd i händelse av krig. Enligt Jonson kan avtalet till exempel skapa förutsättningar för att upprätta ”baseringsområden” för amerikanska styrkor här i landet Sverige. Det kan i sin tur innebära investeringar i viss infrastruktur för att lagra amerikansk militär utrustning och förlägga amerikanska soldater här. Jonson ställdes inför frågan om det inte var politiskt känsligt att här upprätta något som kunde uppfattas som en amerikansk bas? Jonson svarade: ”– Jag vet inte om jag skulle kalla det för en amerikansk bas. Det är mer basering eller förhandsgruppering av materiel som det skulle kunna handla om.” På följdfrågan, ”Vad är skillnaden?”, svarade han: ”– Det finns inga amerikanska baser i Estland, Lettland och Litauen. Det är roterande förband som kommer in och ut”, och han tillade: ”– Däremot har de naturligtvis en infrastruktur att luta sig emot, men den är estnisk, lettisk och litauisk.” I anslutning till detta utspel uppgav förre försvarsministern Peter Hultqvist att diskussionerna om ett DCA var i gång redan under S-regeringens tid och att han stödde att den borgerliga regeringen gick vidare med projektet. Jonsson tillade för sin del att det blir politiska beslut som ”avgör hur ett eventuellt avtal används.”

Norge har redan ingått ett sådant DCA-avtal med USA. Danmark och Finland har parallellt med oss inlett förhandlingar om var sitt. Många stater har träffat DCA-avtal med USA. Jonsons formuleringar om vad som är att förvänta av ett svenskt sådant avtalet indikerar tydligt att det kommer att följa den norska modellen. Det står klart att ett DCA-avtal kommer att vara rättsligt bindande. Det finns därför särskild  anledning att penetrera de viktigaste bestämmelserna i det norska avtalet. Vi återkommer strax till det men redovisar först kortfattat som en bakgrund vilka överenskommelser om försvarssamarbete som Sverige redan har med USA.

Läs mer

Undergivenhet är inte bra säkerhetspolitik, altinget.se

av
Mats Engström, analytiker, författare och fristående krönikör i Altinget

Jag hade fel. Liksom många andra trodde jag inte att Ryssland skulle starta en fullskalig invasion av Ukraina med sikte på Kiev. Eller att Putin skulle kunna föra krig så länge trots de drastiska effekterna för den ryska ekonomin.

Å andra sidan har jag hamnat rätt i andra frågor genom åren. Att Sverige borde ha rustat upp det militära försvaret redan efter Georgienkriget 2008. Att den allmänna värnplikten inte skulle ha avskaffats. Att Turkiet kunde ställa till problem i Natoprocessen. Med mera. […]

Hur omdömesgillt är det till exempel att planera för att Sverige ska vara först att komma baltiska länder till militär hjälp, i ett läge där Nato inte löst sina interna problem med Turkiets blockering av ansökan och vi fått formella försvarsgarantier? Eller att stationera trupp på andra sidan Östersjön innan samtliga Natoländer godkänt det svenska medlemskapet?

Rysslands terror mot den ukrainska civilbefolkningen visar hur centralt totalförsvaret är. Sverige har mycket kvar att göra för större motståndskraft samtidigt som budgetarna till krisberedskap inte på långa vägar räcker till. Hur klokt är det då att lägga huvuddelen av de ökade försvarsanslagen på att stärka Natos förmåga att försvara andra länder än vårt eget?

Min uppfattning är att tyngdpunkten de närmaste åren i detta osäkra läge behöver vara på att stärka försvaret av svenskt territorium och av vår egen befolkning. Andra tycker uppenbarligen annorlunda. Försvarspolitikerna behöver väga olika synsätt mot varandra och inte automatiskt säga ja till Natokraven på det svenska försvaret. Läs artikel

Putin Discusses Russian Territorial Claims in Arctic with Security Council, highnorthnews.com

av
Malte Humpert, journalist

President Putin convened with members of the Security Council, including Defense Minister Sergei Shoigu and Deputy Prime Minister Tatyana Golikova to discuss Russia’s territorial claims in the Arctic. The country submitted its application for a vastly expanded Exclusive Economic Zone (EEZ) to the United Nations’ Commission on the Limits of the Continental Shelf (CLCS) in 2001 with revisions in 2015 and 2021.

The revision in 2021 extends the Russian claim all the way to Canada’s and Greenland’s EEZs and added around 705,000 square kilometers to the previous submission.

The submission claims large parts of the central Arctic Ocean as a continuation of Russia’s continental shelf. The Committee has yet to hand down a decision regarding these claims, some of which stand in direct competition to submissions made by Canada and Denmark (via Greenland).

EEZRussia’s existing EEZ in bright yellow, original extensions submissions in pale yellow-green, and the 2021 additions signified by the dotted lines adjacent to the North Pole. (Source: CLCS)

Russia has become increasingly assertive over its territory and waterways in the Arctic, including Putin considering new legislation to ban the travel of foreign vessels along the Northern Sea Route.

Last month Russia’s Federal Security Service (FSB) announced plans on how to counter foreign influence and incursions along Russia’s main trade route in the region, the Northern Sea Route. The FSB specifically noted the risk of provocations as the legal regime related to the Arctic shelf resources remains “incomplete” and claims have not been settled. […]

The plan calls to develop and maintain “means to refuse unauthorized passage of the strait zones in the waters of the Northern Sea Route.” Läs artikel

Forsvarets ønsker vil koste milliarder, tidende.dk

av

 Et af de store ønsker er op mod 20 milliarder kroner til Flyvevåbnet, der blandt andet skal gå til en ekstra bestilling af kampfly. Ifølge TV 2’s oplysninger mellem otte og ti styk, som koster mindst en halv milliard kroner per fly.

* Forsvaret ønsker et nyt landbaseret luftforsvar. Ifølge TV 2 lægger Forsvarets top op til flere Patriot-systemer, som koster i omegnen af tre milliarder kroner per styk. Plus prisen for missiler.

* I notatet nævnes ”behov for drøftelse af strike-kapacitet”. Det drejer sig om krydsermissiler, der kan angribe fjendtlige mål og ikke er beregnet til forsvar. Det er et mere kontroversielt forslag, da det kan provokere Rusland, hvis det bliver Tomahawk-missiler.

* Søværnet har ifølge notatet brug for nye patruljeskibe, som kan overvåge Østersøen samt flere maritime helikoptere og undervandsdroner for op mod 20 milliarder kroner.

* Hæren har brug for en ekstra kampbataljon og soldater, der kan rykke ud med kort varsel. Her er prisen op mod 15 milliarder kroner.

* Forsvarsministeriet anbefaler at øge antallet af værnepligtige fra de nuværende 4-5000 til 6000. Det skal overvejes at forlænge perioden fra fire til 11 måneder. Desuden er der politisk flertal for kvindelige værnepligtige. […]

* Indsatsen i Arktis skal også oprustes. Anbefalingen lyder at lave Grønlands primære lufthavn Kangerlussuaq (tidligere Søndre Strømfjord) om til en militærbase. Der er også lagt op til en styrkelse af Sirius-patruljen og et ønske om patruljefly. Läs  artikel

Det finska försvarsutskottet om regeringens förslag att Finland ska bli medlem i Nato, FsUU 15/2022 rd

av

Det finska försvarsutskottet har nu kommenterat den finska regeringens förslag att Finland ska bli medlem i Nato. Här återges de viktigaste punkterna (rubrikerna är våra, Utgivarna):

Om artikel 5 i Natofördraget

Åtagandet i artikel 5 förpliktar en medlemsstat att bistå en angripen medlem med ”de åtgärder som den anser nödvändiga, inklusive bruk av vapenmakt”. Det är i slutändan varje medlemsstat själv som bestämmer formen och omfattningen av sin insats. Ett beslut om att aktivera artikel 5 fattas av Nordatlantiska rådet, och Finland är då i egenskap av medlem med om att fatta beslutet, vilket sker genom konsensus bland medlemsstaterna.

Om det egna försvaret

Utskottet betonar att Finland inte under några omständigheter kan lägga ut sitt försvar till andra Natoländer, utan Finland ansvarar i första hand för sitt eget försvar, vid behov tillsammans med Natoallierade.

Utskottet betonar att också som medlem i Nato bör Finland upprätthålla och utveckla en stark egen försvarsförmåga och fortsätta med ett nära bilateralt och multilateralt försvarssamarbete. Finland beslutar också självt om realiseringsprinciperna för det militära försvaret. Också i Nato bör grunden för Finlands försvar förbli allmän värnplikt, en bred och utbildad reserv, försvar av hela landet, en hög försvarsvilja och försvarsförmåga.

Läs mer

Värdlandsstöd i fokus under storövningen Aurora 23, forsvarsmakten.se

av

Den 24 april kommer kriget till Sverige. Dagen har föregåtts av en veckas instabilitet i samhället; på sina håll otjänligt dricksvatten, svårigheter att få ut kontanter och svajig elförsörjning.
Mobilisering av såväl anställd personal hos Försvarsmakten som värnpliktiga genomfördes i mitten av april. Den 24 april kommer så regeringens beslut med påföljande order från ÖB: inta skärpt beredskap.

Så inleds den mest omfattande försvarsövningen som genomförts, den tre veckor långa Aurora 23. Närmare 30 000 personer deltar. Utöver nära nog samtlig svensk militär även förband från 14 andra nationer, och inte minst ett stort antal civila aktörer.
– Det stora internationella deltagandet är en av de saker som utmärker den här övningen, säger övningsledaren brigadgeneral Stefan Andersson.

Aurora 23 liknar i många avseenden den motsvarande övning som skulle genomförts 2020, men som fick flyttas fram på grund av pandemin. Även den övningen planerades med tanke på ett stort internationellt deltagande och Stefan Andersson förklarar att den internationella aspekten är viktig av flera skäl.
– Främst helt enkelt för att flera av de här nationerna som kommer och stödjer oss i händelse av ett skarpt läge. Vi måste öva såväl värdlandsstöd, alltså hur vi tar emot hjälp från andra nationer, som samarbete på alla nivåer, från stabsarbete till strid. Men övningen skickar också en viktig signal om att vi är en trovärdig säkerhetspolitisk aktör, säger han. […]

De moment som övas rör allt från transporter till strid på marken, till sjöss och i luften. Inledningsvis ska exempelvis amerikanska förband med materiel förflyttas från gränsen till Norge i höjd med Trondheim ner till södra Sverige. I Västerhavet och i Östersjön övas kustförsvar och i södra Sverige deltar bland annat brittiska, finska och amerikanska enheter i luftförsvar när polskt
flyg attackerar. Läs pressmeddelande