Olaf Scholz om att försvara Sverige: ”Vi menar allvar med försvarsklausulen”, dn.se

När statsminister Magdalena Andersson besökte Tysklands förbundskansler Olaf Scholz på måndagen stod Europas säkerhet högst på agendan. Enligt EU:s försvarsklausul ska medlemsländerna hjälpa varandra vid ett väpnat angrepp.

Så vilket stöd är Tyskland redo att ge Sverige? […]

– Vi har självklart en plikt att hjälpa våra partners i Nato – där finns det en gemensam försvarsklausul som är mycket tydlig – men även alla andra partner i EU. Vi har ett förbund, inte bara ur ett ekonomiskt, utan även ur ett kulturellt, politiskt och moraliskt perspektiv, svarade Olaf Scholz, och fortsatte.

– Det som förenar oss är vår rättsstat, vår demokrati, våra gemensamma värderingar och övertygelser. Det gör att vi menar allvar med försvarsklausulen, som vi har formulerat tillsammans. Det betyder också att man kan lita på den om det skulle behövas. […]

Tydligare än så ville kanslern inte uttrycka sig. Men den svenska statsministern var nöjd med svaret.

– Jag tycker att han var, och att han är, tydlig med att det är en klausul som har en tydlig innebörd. Europa är en gemenskap politiskt, men också värdemässigt. Om man behöver stå upp för de värdena kommer man också hjälpa varandra, sa hon till DN efter presskonferensen. Läs artikel

Scholz signals EU would help defend Sweden if Russia attacks, politico.eu

German Chancellor Olaf Scholz said Monday that Sweden “can count” on other European countries to come to its defense in the event of a Russian attack, even though the country is not a member of the NATO military alliance.

Speaking at a joint press conference with Swedish Prime Minister Magdalena Andersson in Berlin, Scholz noted that the EU had built a mutual assistance clause into its core treaty. He said that clause would be “taken very seriously” if it came to an attack against Sweden.

“When it comes down to it, it can be relied upon,” Scholz added. […]

Scholz’s remarks indicated Berlin agrees with that assessment. However, how much the EU could do to defend Sweden is open to question, given that — unlike NATO — it does not include the military superpower United States, or the United Kingdom, one of the Continent’s few military heavyweights.[…]

The EU clause says that if a member of the European Union is the victim of “armed aggression on its territory,” other states have an “obligation of aid and assistance by all the means in their power.”

Speaking alongside Scholz on Monday, Andersson made clear that such assistance should include military help, if needed. She stressed that Sweden would offer such aid if another EU member came under attack. Läs artikel

Våreld 22, forsvarsmakten.se

Våreld 22 har cirka 4000 deltagare från 14 olika förband och skolor i både armén, flygvapnet och hemvärnet. Det är såväl värnpliktiga, som anställda soldater, officerare, specialistofficerare och elever från Försvarsmaktens skolor med i övningen. Planeringen för övningen har pågått i ungefär ett års tid.

Övningen genomförs på flera platser i mellersta och södra Sverige med koncentration kring Försvarsmaktens övnings- och skjutfält i närheten av Skövde, Remmene, Skillingaryd, Hagshult och Revingehed. Läs pressmeddelande

Tyckonomjuntan gör sig redo för kriget, arbetet.se

Daniel Swedin, politisk redaktör

[…] ”Det är nog inte heller en speciellt sund utveckling att högermän just nu lättvindigt pekar ut de som inte tycker att krig och militärallianser är något man beslutar om över en kafferast som mer eller mindre landsförrädare”, skrev den här tidningens kulturredaktör Johannes Klenell för ett tag sedan.
Nu är de också vänner av rasbiologi, tydligen.

Den frenesi som svenska högermän visar när de nu försöker fula ut folk som de vet eller misstänker inte delar deras syn på säkerhetspolitiken är samtidigt värd att ta på allvar. All petimätergranskning av vad folk skriver på Twitter, alla hot takes, all ilska, alla lättvindiga anklagelser om att gå i Putins ledband…

Tänk om Sverige verkligen vore i krig. Tänk så många bedrövliga texter tyckonomjutan skulle behöva skriva då. Läs ledaren

Kraftmätningen på Nordkalotten

Utgivarna

Nato-övningen Cold Response 2022 under norsk ledning har nu pågått i två veckor.

Övningen är den största som Nato genomfört ovanför polcirkeln sedan kalla kriget. Den infaller under Rysslands krig mot Ukraina men är ändå inte direkt kopplad till den konflikten, och övningen har varit planerad långt före kriget.

Det säkerhetspolitiska läget i norr och den ökade spänningen där är en återgång till kallakrigssituationen, när stormakterna var inne i en kapprustning på bägge sidor och stod med sina väpnade styrkor direkt utgångsgrupperade mot varandra.

Rysslands angrepp på Ukraina är ett försök att återskapa en rysk intressesfär som kanske i förlängningen omfattar flera delar av det tidigare östblocket. Det finns därför anledning till oro hos de forna öststaterna för rysk militär expansion eller påverkansoperationer.

I norr handlar det inte om krav på nya intressesfärer utan om en kapprustning mellan USA och Ryssland som rör kontrollen över havsvägarna ut från Kolahalvön där Ryssland har sina baser för kärnvapenbestyckade ubåtar.

USA:s intresse ligger som tidigare i att kontrollera passagen ut i Nordatlanten. Wasington har därför åter satsat på baser på Grönland och Island och byggt upp sin Second Fleet som nu opererar i Nordatlanten och ibland ända upp i Barents hav. USA har fått till stånd ett avtal med Norge om baser, där amerikanerna har givits långtgående rättigheter att placera styrkor och där norsk suveränitet delvis är bortförhandlad.

Läs mer

Russia’s Novaya Gazeta suspends operations after Kremlin warnings, thebarentsobserver.com

Novaya Gazeta, one of Russia’s leading independent newspapers, is suspending operations until the end of Russia’s war in Ukraine, the publication announced Monday.

The independent newspaper, whose editor Dmitry Muratov won the Nobel Peace Prize last year, said it had taken the decision after receiving two warnings of legal action from the government’s Roskomnadzor censorship agency.

A third warning would result in the newspaper’s media license being revoked. Läs artikel

Paavo Väyrynen: ”Finland’s membership of NATO would make no sense”,

Former Centre Party President Paavo Väyrynen writes on his blog that the debate on Finland’s possible membership of NATO is based on incorrect assessments of the situation, unfounded fears and deceiving images.

Väyrynen says that ”Finland’s membership of NATO would make no sense.” According to Väyrynen, Finland is not subject to a separate military threat.

”Thanks to Finland’s successful security policy, our position is strong. Finland is a militarily non-aligned, neutral country. We will not allow our territory to be used for hostile purposes against other countries. As an independent, neutral country, we can stay out of wars and military conflicts,” Väyrynen says.

According to Väyrynen, Finland has a credible independent defence.

”Finland’s army is one of the strongest in the whole of Europe. They are equipped and trained specifically for finnish conditions. (–) Here we have both a credible deterrent and a strong security guarantee! Väyrynen writes.

He points out that Finland also has bilateral and multilateral cooperation relationships that support Finland’s national defence.

”In this respect, the situation has recently become clearer in contacts with the United States and Sweden.

According to Väyrynen, the non-alignment between Finland and Sweden maintains stability in the countries’ neighbouring regions. ”However, if a military conflict were to arise or spread here, we would take advantage of the existing cooperation relationships and arrangements. Väyrynen says that NATO-Finland would be responsible for the defence of Estonia and the other Baltic states.

–Could we afford to send a significant part of our army to defend Estonia and the other Baltic states? It wouldn’t be, Väyrynen writes.

According to Väyrynen, Finland would also be obliged to participate in NATO operations far beyond our country’s borders. Från sammandrag på finska

Försvarsministern: Vi var dumma som avskaffade värnplikten, aftonbladet.se

Finland var bättre på ett analysera det säkerhetspolitiska läget.

Det säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) i SVT:s Agenda.

– Vi var så pass dumma att vi avskaffade värnplikten med några få röster, säger han.

Sverige måste utöka sin värnplikt – det är försvarsminister Peter Hulqvist tydlig med. Dagens 5 000 män och kvinnor som utbildas varje år i Sverige räcker inte.

Men hur och när och i vilken omfattningen vill han inte svara på i Agendas specialsändning om säkerhetsläget i Sverige. Finland, som har kvar allmän värnplikt, har omkring 280 000 soldater i sin krigsorganisation. Läs artikel

Tidigare Sovjetstater följer med Ukrainakriget med oro – Expert: ”De balanserar på en knivsegg”, svenska.yle.fi

De postsovjetiska länderna i Centralasien och Kaukasien är fortfarande beroende av Ryssland. På grund av Rysslands krig i Ukraina har förhållandet med Ryssland komplicerats. Det finns en rädsla för vad Ryssland kan göra.

Rysslands krig i Ukraina ställer till det för de postsovjetiska länderna. Det gäller framför allt Kazakstan som har en lång gräns mot Ryssland och en stor rysk etnisk minoritet.

– Man är medveten om risken att Ryssland kan sända in trupper för att skydda sina landsmän, förklarar Kristiina Silvan forskare vid Utrikespolitiska institutet.

Men också i de andra länderna finns en stor oro.

– De balanserar på en knivsegg och är väldigt försiktiga, säger Johan Engvall forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige.

Försiktigheten märks i att alla länder i Centralasien och Kaukasien har avstått från att rösta i FN:s generalförsamling när Ukrainakriget har behandlats. Belarus var det enda landet av de före detta Sovjetrepublikerna som röstade för Ryssland. […]

Ett land som gått en mindre försiktig väg är Georgien som vill bli EU-medlem. I början av mars bad deras största parti EU att behandla deras ansökan så fort som möjligt. De har också ett nära samarbete med Nato och målet är att bli medlem. Men på grund av den ryska ockupationen och utlysandet av utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien i norra Georgien är situationen spänd. Georgien är långt i samma position som Ukraina var före kriget.

– De är rädda för att Ryssland igen ska angripa dem och de är militärt svagare än Ryssland, säger Kristiina Silvan. Läs artikel

Svensk signalspaning i polskt luftrum, dn.se

Ett av Försvarsmaktens flygplan för signalspaning befinner sig för ögonblicket i Polen, nära gränsen mot Ukraina och Belarus. Det Linköpingsbaserade flygplanet flyger som regel i internationellt luftrum över Östersjön. […]

– Jag kan bekräfta att planet befinner sig i Polen just nu, men jag vill inte ge några detaljer om själva flygningen eller kommentera någon enskild signalspaningsverksamhet vid det här tillfället. Oftast befinner sig flygplanet ovanför Östersjön, men det händer att vi är på andra ställen beroende på vilken information som kan vara intressant vid ett givet tillfälle, säger FRA:s kommunikationschef Ola Billger. Läs artikel

Invasioner

Utgivarna

Försvars- och säkerhetspolitiska experter har länge förlöjligat anhängare av ett svenskt invasionsförsvar som nostalgiker. Rysslands storskaliga militära invasion av Ukraina visar med oönskad tydlighet, hur fel dessa experter har haft. Man kan bomba ett land sönder och samman, men man kan inte erövra det utan att invadera det.

Däri har den angripne en fördel, eftersom han känner terrängen. Soldaterna på marken kan tala med och få hjälp av civilbefolkningen, de vet var de ska ta skydd och överraska fienden. De kan också påkalla skydd utifrån i nödtvunget självförsvar. Angriparen har bara sig själv att lita till och, om han kan uppbringa dem, ett mindre antal kollaboratörer.

Hela det strategiska synfältet borde, främst för insats- och tröskelförsvarets ivrigaste förkämpar, ha fått nya dimensioner. De som har värnat mark- och territorialförsvar som basen för kamphandlingar har förstärkt sina positioner. Det kan inte betyda, att en reflexmässig återgång till traditionell organisering av stridskrafterna är påfordrad. Ny militär teknik och nya lösningar på stridsuppgifter har tillkommit. Vad som inte har tillförts – i nöjaktig utsträckning – är soldater.

Läs mer

How India’s Misguided Missile Could Have Sparked a Nuclear War, nationalinterest.org

Sitara Noor, Senior Researcher at the Centre for Aerospace & Security Studies, Islamabad

On March 10, 2020, the director-general of Pakistan’s Inter-Services Public Relations (ISPR) held a press briefing and announced that a day earlier, on March 9, 2022, a supersonic projectile that originated in India had traveled 124 kilometers at 40,000 feet into Pakistani airspace and crashed near the city of Mian Channu, Khanewal District, Pakistan. Two days later, India’s Ministry of Defence officially confirmed the incident, stating that a missile was “accidentally” fired during routine maintenance. The statement further asserted that the government had “taken a serious view and ordered a high-level Court of Enquiry” into the incident. Läs artikel