Försvarsmakten styr utrikespolitiken, hbl.fi

Gustav Wickström, Åbo

Försvarsministeriet har fått en utredning, som den beställt av den amerikanska tankesmedjan Rand för att bättre kunna bedöma Finlands situation i händelse av en militär kris (HBL 9.10). I sin rapport konstaterar Rand att vårt land inte är kapabelt till snabbt militärt samarbete med andra länder ”om det smäller” och talar för närmare samarbete med USA.

Tankesmedjan föreslår att amerikanska soldater regelbundet skulle träna krigföring på finsk mark för att vänja sig vid våra väderleksförhållanden och att finskt territorium skulle användas för att från luften bekämpa landmål. Den framhåller att USA och Nato kommer att se till att fjärde och femte generationens jaktplan framöver ska kunna samarbeta effektivare med varandra än i dag och att Finland, om vi skaffar amerikanska F-35 plan, kommer att få en unik underrättelse-, övervaknings- och rekognoseringsförmåga på köpet.

Det är överraskande att Försvarsministeriet vänt sig till en amerikansk tankesmedja för att få en utomstående bedömning av vårt lands beredskap i en krissituation, då beslutet att förnya våra jaktplansflottiljer utgick från att vi anhåller om offerter från flera olika tillverkare i olika länder. En förklaring kan vara att Utrikesministeriet och Försvarsministeriet i föregående regering leddes av sannfinländare, utrikesminister Timo Soini och försvarsminister Jussi Niinistö, som båda var hängivna anhängare av ett fördjupat samarbete med USA. […]

Ansvaret för vårt lands utrikespolitiska linjeval ligger i första hand hos presidenten och regeringen, men det ligger också i riksdagen, och alla som tar del i det utrikespolitiska beslutsfattandet har skyldighet att sätta sig in i de centrala frågorna. Försvarsmaktens uppgift är att försvara vårt land ”där det ligger” och därför inte att satsa stora resurser på vapen, som i första hand är byggda för anfall och inte för försvar. Läs artikel

Är Natooptionen en hämsko för finländsk avspänningspolitik? hbl.fi

Kati Juva, specialistläkare, docent, samordnare för Ican Finland, Claus Montonen, fysiker, docent, samordnare för Ican Finland, samordnare för Ican Finland

[…] Har då Finland ingen rörelsefrihet längre i sin utrikespolitik, är vi bundna att fortsätta att skruva upp spänningen i Nordeuropa genom att intensifiera det militära samarbetet med Nato och USA och köpa dyra vapen med offensiv kapacitet och så vidare? Vi argumenterar här med tyngdpunkt på kärnvapenförbudsavtalet att Finland kan bedriva en aktiv avspännings- och nedrustningspolitik bevarande Natooptionen. […]

Från Utrikesministeriets sida har det framförts åt oss att Natooptionen utgör ett hinder för att Finland skulle ansluta sig till TPNW. Men varför bör vi anamma den negativaste inställningen till avtalet? Betyder det i klartext att Finland vill krypa in under det kärnvapenparaply de västliga länderna förmodas upprätthålla men som de inte ger några garantier för?

Att liera oss med kärnvapenmakter innebär i själva verket att vår säkerhetssituation försämras, vi blir en spelbricka i stormakternas spel. Nedrustning och avspänning ligger i alla små staters intresse, också Finlands. Natooptionen får inte utgöra ett hinder för att Finland återigen blir en aktiv aktör för avspänning och nedrustning. Det innebär bland annat att vi ansluter oss till kärnvapenförbudsavtalet och att vi aktivt verkar för ett förbud av robotvapen.

Av finländarna stöder 82 procent en signering av TPNW. Helsingfors stad har skrivit under Icans stadsappell. Finland bör nu göra upp en vägkarta för hur och när en anslutning till förbudsavtalet skall ske. Finland kommer också att delta i TPNW:s partsmöte som observatör, men vi bör inte stanna halvvägs. Läs artikel

Skal finnmarkinger bare ofres? folkebladet.no

Stein-GunnarBondevik, spaltist

Finnmark skal frigjøres fra Troms, det er nå besluttet. Det er en skjebnens ironi ved at dette skjer samtidig som det foregår en opphetet forsvarsdebatt på generalnivå om hvordan Finnmark skal forsvares. Går det riktig galt vil Finnmark stå mer alene enn man kanskje hadde sett for seg.

Som kjent foregår det nå en oppbygging av en bataljon i Porsanger, som skal gi økt trygghet for at folket i Finnmark skal kjenne seg beskyttet mot aggresjon utenfra. Vår tidligere forsvarssjef, Sverre Diesen, sier imidlertid at det er for dyrt å forsvare Finnmark ved å ha styrker på bakken. Han og forskerne ved Forsvarets forskningsinstitutt (FFI) vil i stedet drive oppholdende strid gjennom langtrekkende ild, såpass med strid at de allierte kommer. Med andre ord, Forsvaret skal ikke beskytte, men beskyte, folket i Finnmark.

Folket, forresten, er mine ord. Diesen nevner ikke finnmarkinger med et eneste ord når han argumenterer for sitt foretrukne konsept — kjent som nektelseskonseptet, for de spesielt interesserte. Men man kan likevel ane et snev av empati med sivilbefolkningen, for han beskriver i detalj hvordan sensorer i byer og terreng, samt spesialstyrker med laserpekere, skal sørge for at langtrekkende ild ikke treffer en eneste finnmarking i hodet, kun fienden. […]

Diesens tanke om at befolkningen i Finnmark — sjuåringer på vei til skolen i Kirkenes, pensjonister på busstur fra Vardø til Berlevåg, studenter på ekskursjon langs Altaelva, et lykkelig kjærestepar på sykkeltur til Nordkapp — skal være uten beskyttelse fra storsamfunnet skulle det verste skje; Denne tanken er bortimot absurd. Läs  artikel

Ryssland bjöd inte in Sverige som observatör till enorma militärmanövern Zapad, svt.se

Ryssland avslutade nyligen den stora övningen Zapad med 200 000 militärer, enligt ryska uppgifter. Men Sverige fick ingen inbjudan som observatör till den största manövern i Sveriges närområde sedan kalla kriget.

– Mycket allvarligt, säger Fredrik Löjdquist, chef vid Stockholm Centre for Eastern European Studies och tidigare ambassadör vid OSSE. […]

Förra gången Zapad genomfördes (2017) bjöds Sverige in av Belarus och fick insyn i delar av övningen där. Men i år blev det ingen inbjudan alls.  Fredrik Löjdquist, Sveriges tidigare ambassadör vid OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa), är bekymrad och betonar vikten av militärt förtroendeskapande. […]

Rysslands vice försvarsminister sade nyligen till statskontrollerade nyhetsbyrån Tass att militäralliansen Nato inte heller fick inbjudan till övningen. Motivet, enligt Kreml, var att Nato hade inte bjudit in Ryssland till Defender Europe 21 som är en stor militärövning i 16 länder Europa som leds av USA. Läs artikel

Sverige skall ta ansvar i Mali då Frankrike trappar ned

Utgivarna

Regeringen lade den 15 oktober fram en ny proposition om militärt deltagande i den franskledda Takubastyrkan i Mali som pekar på en radikal omprövning av hela insatsen. Styrkan skall första kvartalet 2022 fortsatt vara 150 man för att under senare delen av året omfatta högst 20.

Till skillnad från tidigare tvärsäkra uttalanden av försvarsminister Peter Hultqvist om att Sverige är i Mali av nödvändighet för att bekämpa terrorism som kan utgöra en fara också för oss handlar det nu om nedtrappning.

För mindre än en månad sedan förklarade Hultqvist att Sverige måste vara kvar:

”Det är nödvändigt, menar han, annars får vi problem med   brottslighet, trafficking, drogsmuggling, religiös jihadism och terrorism. ”(Svenska Dagbladet 25/9)

Nedtrappningen beror inte på att dessa högt uppsatta har uppnåtts. Tvärtom är det så att utvecklingen gått åt fel håll.

Läs mer

Extra-territorial sanctions and the review of the EU Blocking Statute, egmontinstitute.be

The European Union does not recognise the extra-territorial application of laws adopted by third countries and considers such effects to be contrary to international law. In 1996, the United States took such measures concerning Cuba, Iran and Libya. In response, the EU adopted the Blocking Statute (Council Regulation (EC) No 2271/96). The Blocking Statute protects EU individuals and companies engaged in lawful international trade, as well as related commercial activities, against the effects of the extra-territorial legislation adopted by third countries.

In its 2021 Communication “The European economic and financial system: fostering openness, strength and resilience” of 19 January 2021, the European Commission announced that it would consider amending the Blocking Statute to further deter and counteract the unlawful extra-territorial application of sanctions to EU operators. Läs artikel

Iran not ready to resume Vienna talks, plans Brussels meeting first, reuters.com

Iran is not ready to return to talks with world powers over its nuclear programme yet and its new negotiating team wants to first meet with the EU in Brussels in the next few weeks, a senior EU official said on Friday.

EU political director Enrique Mora, the chief coordinator for the talks, was in Tehran on Thursday to meet members of Iran’s nuclear negotiating team, four months after discussions broke off between Iran and world powers.

Iranian President Ebrahim Raisi has so far refused to resume indirect talks with the United States in Vienna on both sides returning to compliance with the deal, under which Iran curbed its nuclear program in return for economic sanctions relief. Läs artikel

EU diplomatic chief ’ready’ to meet Iran on nuclear deal, france24.com

The European Union’s diplomatic chief Josep Borrell said Friday he was ”ready” to meet Iranian leaders in Brussels as part of efforts to revive the faltering 2015 nuclear deal, but warned Tehran it was time to fully return to the negotiating table.

Wrapping up a trip to Washington, Borrell also brushed aside the notion of a ”Plan B,” or a possible military option as suggested this week by the United States and Israel, should Tehran fail to rejoin the accord aimed at keeping it from developing nuclear weapons. Läs artikel

French forces begin northern Mali drawdown: ’The idea is not to create a vacuum’, france24.com

French army bases in Kidal, Tessalit and Timbuktu, in the north of the country, will be closed by the end of the year and handed over to the Malian army.

While air support will be maintained, the 5,100 French troops currently in the Sahel will be reduced to roughly 3,000. European special forces, deployed in the Takuba task force, will be in charge of supporting the Malian military in combat.

”The idea is not to create a vacuum. The idea is to leave the responsibility of these areas to the Malian state,” said General Etienne du Peyroux of the French Barkhane force. ”To avoid the risk of getting stuck in conflict, we need a response that is not only military.” Läs artikel

Blinken says renewed U.S.-Greece defense deal to advance stability in Eastern Mediterranean, reuters.com

The United States and Greece signed an agreement on Thursday renewing their long-standing defence cooperation, a move Secretary of State Antony Blinken said would allow the NATO allies to advance security in the Eastern Mediterranean region and beyond.

Known as the U.S.-Greece Mutual Defense Cooperation Agreement, the MDCA has allowed U.S. forces to train and operate within Greek territory since 1990.

The two countries, which have strong political and economic ties, renewed their agreement for five years with an understanding that from then onward, it would remain in place indefinitely unless one of the parties chooses to withdraw. […]

The two countries’ deepening cooperation comes as U.S. ties with Greece’s neighbor Turkey remain strained. Turkey was removed from the F-35 program after it purchased Russian missile defense systems, which the United States says threatens its stealth jets. Läs artikel

Ny regjering ønsker 8000 flere HV-soldater, forsvaretsforum.no

Heimevernet kan øke med 8000 soldater de neste årene. Det er om den påtroppende Støre-regjeringen får det som de vil. Senterpartiet gikk til valg på at de vil ha 50.000 soldater i Heimevernet (HV).

I regjeringsærkleringen «Hurdalsplattformen» presenterer den nye regjeringen sin politikk som de skal ta utgangspunkt i de neste fire årene. Der står blant annet at partiene ønsker å:

«Øke Heimevernets områdestruktur til 45.000 soldater. For å møte behovet for et tilstrekkelig antall personell i Heimevernet, skal det vurderes å opprette en egen utdanningskapasitet».

Denne politikken står i motsetning til Forsvarets langtidsplan for 2021-2024 som ble vedtatt i desember 2020. Der står det at Heimevernet skal «videreføres med elleve heimevernsdistrikter innenfor en ramme på 37.000 befal og mannskaper i områdestrukturen». I tillegg er det 3000 befal og mannskaper i innsatsstyrkene. Om Støre-regjeringen får det som den vil, blir dette en økning på 8000 soldater i Heimevernets områdestruktur. Läs artikel

 

Olle Svenning om Léon Blum

Mats Björkenfeldt

Journalisten och författaren Olle Svenning har just utkommit med boken Älskar ni mig? Om Léon Blum (Albert Bonniers förlag). Boken skildrar den numera bortglömde, socialistiske politikern Léon Blum (1872–1950). För denna sajts läsekrets är säkerligen frågan hur politikern Blum agerande i försvarsfrågan mest av intresse. Det ska dock noteras att Svenning ger intressanta inblickar i franskt kultur- och politiskt liv under förra seklet. Svenning har tidigare givit ut fina böcker om bland andra Branting och Erlander

Efter första världskriget blev Léon Blum pacifist och förblev sådan fram till dess Tyskland angrep Österrike 1938 (”Anschluss”).  Den så kallade folkfronten (Front populaire) hade bildats den 14 juli 1935, varigenom socialister, kommunister och andra radikala sökt ena sig. Någon enhetlig syn på försvarsfrågan fanns inte, utan parollerna var: Fred skulle främjas genom nedrustning, större makt till Nationernas Förbund och fler fredsavtal.

Läs mer