Månad: oktober 2021

30 Countries call for end to unilateral coercive measures, including sanctions, in.irna.ir

av

30 countries of the world in a statement expressed concern over Unilateral Coercive Measures, including sanctions against developing countries, stating that such actions are in defiance of the UN Charter, multilateralism, international law, and the basic principles of international relations.

This statement from 30 countries including Iran, China, Russia, Syria, Palestine, Belarus, Pakistan, Egypt, Venezuela and Bolivia condemned the use of unilateral coercive measures, including sanctions against developing countries, was presented by China on Thursday, local time and read out in the 3rd Committee of the UN General Assembly.

The full text of his message reads:

I have the honor to deliver a joint statement on behalf of Angola, Antigua and Barbuda, Belarus, Bolivia, the Bolivarian Republic of Venezuela, Burundi, Cambodia, Cameroon, the Central African Republic, Cuba, the Democratic People’s Republic of Korea, Dominica, Egypt, Equatorial Guinea, Eritrea, Ethiopia, the Islamic Republic of Iran, the Lao People’s Democratic Republic, Namibia, Nicaragua, Pakistan, the Russian Federation, Saint Vincent and the Grenadines, South Africa, Sri Lanka, the State of Palestine, the Sudan, the Syrian Arab Republic, Zimbabwe, and my own country China. […]

We are concerned about the use of unilateral coercive measures against developing countries which run counter to the purposes and principles of the UN Charter and International Law, multilateralism and the basic norms of international relations.

We are deeply troubled by the negative consequences brought by unilateral coercive measures to targeted countries, which cause severe economic, social and humanitarian impact in these countries and severely hinder their effort for promoting and protecting human rights. Läs talet

Ärkebiskop Gallagher: Befria världen från hotet om ett kärnvapenkrig, katolsktmagasin.se

av

Ärkebiskop Paul Richard Gallagher, i praktiken Vatikanens utrikesminister, talade via videolänk till FN:s generalförsamling på onsdagen med anledning av internationella dagen för total utrotning av kärnvapen.

Ärkebiskop Gallagher sa bland annat att denna dag är ett unikt tillfälle att inskärpa kravet från mänskligheten på världens politiska ledare, särskilt de i kärnvapenförande länder, att en gång för alla göra slut på hotet om ett kärnvapenkrig.

Det är fyra år sedan som 122 länder undertecknade ett fördrag om förbud mot kärnvapen och det var den 1 januari i år som fördraget trädde i kraft. Ärkebiskop Gallagher påpekade att Heliga stolen är tacksam mot de stater som ratificerat fördraget och uppmuntrar alla tveksamma stater att ansluta sig. Sverige är ett av de länder som valt att stå utanför. Läs artikel

FN-soldat dödad i Mali, aftonbladet.se

av

En FN-soldat har dödats och tre skadats allvarligt i norra Mali i samband med att en sprängladdning detonerade på lördagen.

”En död och tre allvarligt skadade efter att ett av våra konvojer körde på en vägbomb vid Tessalit, nära den algeriska gränsen”, meddelar den fredsbevarande styrkan i Mali i ett uttalande.

Sverige har just nu omkring 400 militärer av olika slag på plats i Mali, enligt Försvarsmakten. Dessa verkar inom ramarna för tre skilda uppdrag.

Ett av dem är FN-missionen Minusma där Sverige deltar sedan 2014. För närvarande ingår drygt 230 svenskar i den insatsen. Svenskarna har sitt säte i Gao i östra Mali. Läs artikel

Efter Afghanistan – nu måste det bli slut med militära operationer, vk.se

av
Olof Kleberg, tidigare chefredaktör för Västerbottens-kuriren

Det militära uttåget ur Afghanistan har klarnat sikten – men alltför sent. Demokrati kan inte införas utifrån med våld. Nu är frågan hur demokratierna bättre kan främja utveckling och medmänsklighet.

Svenska demokratikämpar, inte minst liberaler, har genom åren engagerat sig emot diktaturer och försökt påverka utifrån. Men 2003 gick det galet. Den liberala ledningen, Lars Leijonborg och Jan Björklund, påhejade av Per Ahlmark) stödde USA:s angrepp på Irak. (Medan centerledaren Maud Olofsson var emot kriget och även Göran Persson, efter tvekan.) […]

Lärdomen är tydlig från Irak och Afghanistan. För varje ny soldat skapades det tio nya motståndare, har det sagts. En undersökning har visat att USA sedan 1930-talet har gjort 16 försök att skapa regimförändring utifrån – endast fyra har lyckats (däribland Tyskland och Japan).

Nu behövs ett omtänkande från grunden. Både USA:s president Biden och FN:s generalsekreterare Guterres uttalar sig mot ”statsbyggande” utifrån.

Även FN-beslutet 2005 om Responsability to Protect, rätten för Säkerhetsrådet att gripa in mot en stat som hotar en egen befolkningsgrupp, har i praktiken fallit. Många, även jag, menade att principen var ett humanitärt framsteg. Angreppet på Libyen 2011 och kaoset därefter visade att principen inte fungerade. […]

Men man börinte förhasta sig. Som utrikesminister Ann Linde som snabbt utropade ”inte en spänn till talibanerna!”. Bistånd till utbildning och sjukvård måste fortsätta med vissa kontakter med regimen annars drabbas befolkningen katastrofalt, understryker Svenska Afghanistankommittén och norska Flyktingrådets Jan Egeland.

Men huvuddelen av stödet till folket bör gå till civila organisationer med erfarenhet – som Svenska Afghanistankommittén, Läkare utan gränser, Röda Korset och så vidare. Läs artikel

U.S. Businesses Invested over 2 Billion Dollars in the Russian Economy in 2020, highnorthnews.com

av

In 2021, the American Chamber of Commerce and Ernst & Young conducted their sixth annual survey devoted to the prospects for direct investments and bilateral trade between Russia and the USA. The purpose of the survey is to show the actual scale of bilateral investment and trade between the two countries.

The survey focused on direct investment and bilateral trade between Russia and the US. According to its findings, US firms invested more than US$2.2 billion in the Russian economy in 2020 alone, and plan to invest around US$1.8 billion more in 2021. More than half of this money will go to Russia’s energy and natural resources industry, as first reported by Russia Briefing. Läs artikel

Peter Hultqvist fullföljer sin trilaterala signalpolitik

av
Rolf Andersson

Regeringen publicerade den 24 september 2021 en ”Statement of Intent on Enhanced Operational Cooperation”. Detta är en avsiktsförklaring, som försvarsdepartementen i Danmark, Norge och Sverige står bakom. I det kortfattade dokumentet säger försvarsministrarna att de knyter an till tankarna bakom det nordiska försvarssamarbetet genom Nordefco, där även Finland och Island ingår. Varför Finland inte står som avsändare av förklaringen kan jag bara spekulera om. Men finnarna är försiktiga och återhållsamma, och har en östlig granne att vårda relationen till utan att sända ut signaler som kan skapa omotiverad misstro.

Läs mer

Letter of Intent concerning The Bilateral Defence Cooperation, government.se

av
For The Ministry for The Armed Forces of The French Republic Florence Parly For the Ministry for Defence of the Kingdom of Sweden Peter Hultqvist

The Minister for the Armed forces of the French Republic, and The Minister for Defence of the Kingdom of Sweden, hereinafter referred to as the “the Signatories”

Considering that the defence relationship between the Ministry for the Armed forces of the French Republic and the Ministry of Defence of the Kingdom of Sweden aims at building a pillar of stability in Northern Europe and beyond; […]

The Signatories intend to develop new axes of bilateral cooperation, complement existing efforts and leverage existing structures, in order to:

  • Intensify the strategic dialogue on security and defence issues;
  • Develop strategic foresight and information sharing;
  • Expand co-operation in the field of research and development;
  • Expand co-operation in the field of defence capability development;
  • Enhance interoperability between the Armed Forces;
  • Improve the ability to conduct combined operations and
  • Explore the possibility of co-operating in the fields of countering hybrid threats and grey zone activities in coordination with NATO and the EU.

Läs avsiktsförklaringen

Ytterligare om unilaterala och extraterritoriella sanktioner

av
Mats Björkenfeldt

”Sanctions are often understood as a ‘middle ground between diplomacy and the use of military force’.”

Vi har på senare tid sökt spegla förekomsten och lagligheten av ekonomiska sanktioner i tre artiklar.

Läs nr 1 här, Läs nr 2 här. Läs nr 3 här.

I Research Handbook on Unilateral and Extraterritorial Sanctions (red. Charlotte Beaucillon, Edvard Elgar Publishing 2021) ges flera perspektiv på ämnet.

Boken inleds med ett läsvärt bidrag om konsekvenserna av den ökande användningen och missbruket av sanktioner. Därefter speglas användningen av sanktioner i Indien. I New Delhi har hävdats att även om man stödjer FN:s sanktioner har man varit emot ensidiga sanktioner. ”However, often geopolitical changes have been important and India has adhered to unilateral sanctions and been conscious of its international obligations.” Kina har alltid motsatt sig ensidiga sanktioner, men i takt med att Kina stiger upp som en världsmakt, kommer man att använda ensidiga sanktioner alltmer, dock inte i samma utsträckning som USA, framhålls i en artikel. I avsnittet om Ryssland, skrivet av den ryske biträdande professorn Ivan Timofejev, framhålls bland annat att Ryssland har genomfört motsanktioner mot USA och EU. Moskva har väsentligt förbättrat sin egen sanktionsarsenal, infört motsanktioner och genomfört ett antal åtgärder för att försvara sin ekonomi och minska effekterna av restriktionerna på sina relationer med utländska partners. Vidare noterar författaren att varken Ryssland eller Väst har ändrat sin respektive utrikespolitik trots de omfattande sanktionerna, vilka skadat båda sidor. Sanktionerna orsakar större skada för USA och EU än för Ryssland, trots att 41 stater driver sanktionspolitik mot det senare, framhåller författaren.

Läs mer