Månad: juni 2020

USA:s president Donald Trump är missnöjd med Internationella brottsmålsdomstolen ICC och dess utredning av amerikanska truppers möjliga krigsbrott i Afghanistan.

Nu hotar Vita huset att införa sanktioner mot ICC och dess utredare. Det handlar om ekonomiska sanktioner och resebegränsningar. Det är inte första gången USA hotar Internationella brottsmålsdomstolen med åtgärder och sanktioner. Trump har nu utfärdat en exekutiv order som ger amerikanska utrikesministeriet rätt att frysa ICC:s utredares tillgångar i USA. Samma order ger också ministeriet möjlighet att vägra godkänna inresevisum till dem som samarbetar med utredarna.

USA är inte del av ICC och anser att dess funktion är symbolisk och politisk. Internationella brottmålsdomstolen utreder krigsbrott och brott mot mänskligheten i fall där staten inte kan eller vill gå vidare med ärendet. Läs artikel

Läs utdrag ur ICCs stadga från boken Lagen mot krig. Sid 196

USA kommer att ta hem militär personal från Irak under kommande månader.

”De två länderna uppger att mot bakgrund av betydande framsteg med att eliminera IS-hotet kommer USA under de kommande månaderna fortsätta att minska styrkorna i Irak”, heter det i ett gemensamt uttalande, däremot nämns inte hur många personer det handlar om.

”USA upprepade att de varken söker eller begär permanent bas eller permanent militär närvaro i Irak.”

Irak lovade i sin tur att skydda baser som inrymmer amerikanska militärer efter flera raketattacker mot amerikanska mål i Irak, angrepp som pro-iranska paramilitära grupper har ansetts ligga bakom. Läs artikel

Over ten aircraft of the Baltic Fleet’s naval aviation, including Su-30SM fighters and Su-24 bombers, delivered strikes against a notional enemy’s amphibious assault ships at Baltic Sea naval ranges amid NATO’s ongoing Baltops 2020 exercise in the region, the Fleet’s press office reported on Thursday.

”The crews of Su-24 frontline bombers and Su-30SM fighters of the Baltic Fleet’s naval aviation practiced notionally delivering strikes with airborne weapons against surface targets at naval training ranges in the Baltic Sea during planned drills,” the press office said in a statement. […]

Nyligen har USA genomfört ett antal samövningar med europeiska allierade och partners där strategiska bombplan av typen B-1B flugit kors och tvärs över den europeiska himmelen. Det hela har väckt en del uppmärksamhet, och övningarna har beskrivits i allmänna termer som strategisk kommunikation. Få har gått längre i detalj och funderat över vad det är som USA och deras allierade vill kommunicera på det här delvis nya sättet.

Det är oklart om Finland fick en inbjudan att delta, men tidigare när Finland har erbjudits att öva med strategiskt bombflyg i finskt luftrum har svaret varit ett vänligt men bestämt ”nej”. Detta samtidigt som övningar med amerikanskt lufttanknings- och jaktflyg har genomförts regelbundet under flera års tid. Forskaren Matti Pesu vid finska Utrikespolitiska institutet konstaterade att den svenska tröskelhöjande effekten i högre utsträckning bygger på externa komponenter, samtidigt som Sverige har en aktivare ”strategisk kultur”. Detta syns t.ex. på hur Hultqvist konkret lyfter fram de säkerhetspolitiska signaler som samövningar skapar, ett ämne som ofta undviks av finska politiker och militärer. Med det sagt, B-1B i samövning med Sverige påverkar mycket konkret det finska säkerhetsläget, något som i praktiken helt utelämnades från rapporteringen kring flygningarna den 20 maj. […]

Det ger också tidpunkten intressanta undertoner, för medan det inte officiellt har kommenterats att Ilmataktiikka 20 på något sätt haft anknytning till den svensk-amerikanska övningen, så gjorde de facto både det finska, svenska, och amerikanska flygvapnet vad de skulle göra ifall USA och Sverige bestämde sig för att militärt stödja Finland i kampen mot en rysk angripare: USA sände in sitt bombflyg, Sverige ansvarade för skyddet av bombplanen i svenskt luftrum, och i Finland pågick ett luftkrig där försvararen såg till att inga flyg tog sig förbi för att störa de strategiska bombplanen i deras uppdrag. Det kan mycket väl ha varit en slump, men det kan också ha varit en signal som var menad för en specifik mottagare istället för de breda massorna. I så fall lär signalen ha gått fram. Läs artikel

The murder last week of one of the main commanders of Al-Qaeda in Africa was celebrated by France as an important victory in its war against terrorism in the Sahel. But seven years after its first intervention in Mali to quell an Islamist insurgency, Paris is mired in a seemingly endless campaign.

Despite 5,100 French soldiers in the region and 14,000 peacekeepers in Mali, the violence that started in the north of the country has spread, killing thousands of people and displacing millions in Mali, Burkina Faso and Niger. Frustrated with persistent violence, protesters flooded the streets of Mali’s capital Bamako in January calling on the French army to leave its former colonies. […]

In recent months, the Malian government has said it is open to negotiations with extremist groups, something France and other Western allies have long opposed.

French officials have preached an approach that includes governance and development alongside military intervention, noting that his troops operate at the invitation of regional governments. But France has been criticized in some quarters for failing to understand the local dynamics in a region it once ruled. Läs artikel

[…] Nu kommer regeringen att arbeta vidare med ett en försvarspolitisk proposition till riksdagen. Det kommer att ske inom det budgetsamarbete vi har med Centerpartiet och Liberalerna, men jag stänger inte dörren för någon. De överenskommelse som tecknades med Centerpartiet och Liberalerna om den ekonomiska utvecklingen åren 2021–2025 kommer att utgöra en grund.

Att regeringens överläggningar med försvarsberedningen av mig ”lagts på is” är inte detsamma som att möjligheterna till dialog upphört.

Alla som har deltagit i överläggningarna om det militära försvaret har lagt ned cirka 100 timmar i sammanträdestid på detta under ett antal veckor. En lång rad utredningsarbeten har som en konsekvens av detta genomförts av inte minst hårt arbetande tjänstemän i Försvarsdepartementet. Försvarsmakten har också engagerats. […]

Självfallet finns ingen anledning att förneka de stora behov som finns efter decennier av neddragningar. Men det finns heller ingen anledning att fördunkla det faktum att vi sedan 2015 bygger en starkare militär förmåga och att det nu kommer att fortsätta. Läs  artikel

De finska fordonstillverkarna håller hög klass och håller sig stadigt väl framme. Tidigare i år har vi bl a kunnat rapportera om stundande samarbeten och affärer för skyddade fordon mellan Finland, Estland och Lettland där några hundra Patria 6×6 ser ut att kunna vara på väg att göra jobbet. I dagarna kom fler intressanta fordonsnyheter:

Patria ska leverera AMV 8×8 pansarterrängbil till Saab. Det rör sig inte om några större volymer och är inte heller (i nuläget) relaterat till svenska försvaret. Men syftet är stort och gott, att utföra test och utveckling av Saabs senaste fordonselektronik och teknik i den rejält tilltagna modulära plattformen. Två ledande koncerner som kompletterar varandra för att skapa innovation och produkter som alltid går att lita på och som fortsatt står sig något enormt i konkurrensen där ute. […]

Samtidigt kommer det information om att finska försvarsmakten visar intresse för SISU:s GTP 4×4, en skyddad terrängbil av Galt-modell (om man får uttrycka sig lite slarvigt) för såväl militära- som krishanteringsuppgifter, i Finland och utomlands. Beslutet är precis taget och till att börja med ska sex fordon levereras och få utstå hård testverksamhet under 2021. Något som är väl värt att följa. Läs artikel

China may be a systemic rival to the European Union but it’s not a threat to world peace, EU foreign affairs chief Josep Borrell said Tuesday.

Borrell emerged from a three-hour video discussion with Chinese Foreign Minister Wang Yi to defend what he called a ”realistic” approach to Beijing. His sanguine view of China’s military ambitions puts him at odds with the United States and some of China’s neighbors, ranging from Japan to India, which are increasingly worried that Beijing is flexing its military muscle from the Himalayas to the South China Sea.

Borrell’s discussion with Wang took place as EU-China relations are under intense scrutiny after China moved to strengthen its legal grip on Hong Kong and as some member countries have called on the EU to tackle more aggressively disinformation from China and Russia related to the coronavirus. Läs artikel

USA’s tilstedeværelse i Nuuk vil fremme venskabet med Danmark og Grønland, mener USA’s udenrigsminister. Det nye, amerikanske konsulat i Grønland åbnede onsdag som planlagt.

Når Eirik Kristoffersen tiltrer stillingen 17. august, vil langtidsplanen ikke være ferdigbehandlet av Stortinget. Det var intensjonen. Den ­politiske tautrekkingen om langtidsplanen vil likevel foregå i utenriks- og forsvars­komiteen, langt fra Kristoffersens skrivebord, men han kan ved innsettelsen trekke opp et historisk bakteppe og minne politikerne om at historien gjør brå kast.

Da han var sjef for Heimevernet, spurte ­Norges Forsvar ham om det var sammenheng mellom verneplikt og forsvarsvilje, og Kristoffersens klare svar var: Ja. Men tidligere forsvarssjef Sverre Diesen mener ikke det, innvendte vi.

– Jeg er uenig med Diesen. ­Verneplikten knytter sterke bånd mellom borgeren og soldaten og mellom soldaten og myndighetene. Var Kristoffersens lange svar. Som HV-sjef understreket han at «Soldat­er og trening er viktigere enn moderne utstyr». Her var det mannen med erfaring fra Afghanistan, som hadde møtt Taliban utrustet med enkle våpen, men med sterk vilje, som uttalte seg. […]

– DN spør: Tar du over et tynnslitt forsvar?

– Nei, men jeg tar over et helt annet forsvar enn det jeg kom inn i, et mye mindre forsvar. Etter murens fall gjorde vi noen feilgrep, vi gikk over til å tenke internasjonale operasjoner, men glemte litt forsvaret av Norge. Utstyret vårt ble gammelt, Hæren forlot garnisonen i Lakselv, grensevakten ble mer polisiær. Det gikk for langt. Men nå er vi i positiv vekst. Jeg vil ha et forsvar i balanse, et så sterkt forsvar at ikke Nato eller USA vil forsøke å fylle hullene i de viktigste geografiske områdene våre. Läs artikel