Nordic Defense Cooperation Vision 2025, defmin.fi

The 2009 Memorandum of Understanding on Nordic Defence Cooperation still forms the framework for Nordic defence cooperation. The following political guidance, adopted at the Nordic Defence Ministerial in Oslo on the 13th of November 2018, constitutes the basis for future development of Nordic defence cooperation:

We, the Nordic Defence Ministers, believe that closer defence cooperation between the Nordic countries strengthens our countries’ military capabilities and promotes regional security and stability. The Nordic countries share fundamental values and security interests and there is a web of bilateral and multilateral defence cooperation amongst our countries. This contributes to the cohesion and resilience of our societies. Läs dokumentet

Et sterkt HV er alfa og omega for Norge!

Jan Skogheim

Hvorfor? Svaret burde være innlysende. Det sikrer våre nasjonale interesser og sikrer norsk suverenitet. […]

Uten et sterkt HV vil vi ikke kunne sikre våre nasjonale interesser og hevde vår suverenitet. I dag er HV gått fra å være en bred folkelig bevegelse til å bli mer og mer spesialisert. Samtidig er antallet som er aktive gått kraftig ned. Med reduseringen, samt lengre tjenestetid, er det en fare for at HV som den viktige institusjonen den er mister aksept i folket. En aksept som blir mer og mer viktig slik den geopolitiske situasjonen er i dag.

Uten denne aksepten er fremtiden til HV svært usikker. Med mer spesialisering og trening, og derav mindre tilstedeværelse, vil mye av verdien til HV forsvinne. Spesialisering er vel og bra. Men det er viktig å finne en balansegang. For til syvende og sist er det en pott med penger som skal fordeles. Og spesialisering er dyrt siden både trening og utstyr koster penger. Mye penger og ressurser. Noe som naturligvis må gå ut over tilstedeværelsen. Läs artikel

Merkel manar till tolerans och solidaritet i EU, aftonbladet.se

[…] Mer kontroversiellt var kanske att hon, precis som Frankrikes president Emmanuel Macron, också talade sig varm för en EU-armé.

– Tiden när vi kunde förlita oss på andra är över. Vi måste ta ödet i våra egna händer för att försvara vårt samhälle, sade Merkel som vill se såväl ett europeiskt säkerhetsråd som en verklig snabbinsatsstyrka.

– Och vi måste arbeta med en vision om att en dag ha en riktig europeisk armé.

Svenska ledamoten Cecilia Wikström (L) gillar vad hon fick höra, framför allt om solidariteten och värderingarna.

– Hon gav ett starkt intryck. Jag är djupt imponerad, säger Wikström, som också tror på försvarssamarbetet.

– Det ligger ju ganska långt borta, men jag ser möjligheter till att vi kan spara en massa pengar på att vi samordnar oss. Det är ett komplement till (försvarsalliansen) Nato, inte en konkurrent.

Kollegan Jytte Guteland (S) kallar talet för ”principiellt och viktigt”, men hade velat höra mer om miljö och utsläppsmål. Läs artikel

Fredrik den Store: om preventivkrig och om att bryta ingångna fördrag!

Rolf Andersson

Den upplyste monarken Fredrik II av Preussen (1712–1786) kom till följd av sina anmärkningsvärda militära framgångar att så småningom bli känd som Fredrik den Store. Han gjorde Preussen till en stormakt genom ett antal våghalsiga krigsäventyr, som flera gånger höll på att föra landet mot avgrundens brant.

Läs mer

To ord som endrer forsvarspolitikken, nordnorskdebatt.no

Eldar Berli, tidligere sjef for Brigade Nord

​​​​​​​«Forebygging» er erstattet med «avskrekking». Det utfordrer Norges handlefrihet og nasjonale trygghet.

Norge har hatt suksess med sin krigsforebygging siden 1945, og de lange linjene i norsk forsvarspolitikk står fast – eller gjør de det?

I siste langtidsplan for Forsvaret ble Forsvarets hovedoppgave endret. Oppgave nummer én har endret ordlyd fra «utgjøre en krigsforebyggende terskel med basis i NATO-medlemskapet» til «sikre troverdig avskrekking med basis i NATOs kollektive forsvar.»

Dette er selvsagt ikke en tilfeldig endring av ordlyden. Det peker mot en dreining av vår sikkerhetspolitikk og av Forsvaret, selv om begge knytter hovedoppgaven til vårt NATO-medlemskap. Läs artikel

 

Försvaret av Gotland är en papperstiger, helagotland.se

Erik Kärnekull Camilla Grepe, medlemmar i Medborgerlig Samling

Var det inte så att Gotlands regemente P18 skulle återuppstå för att försvara Gotland? Men vad har regeringen (S) egentligen tänkt sig att vi ska skrämma ryssen med? När allt är klart, när det nu blir, ska regementet ha hela 450 ”medarbetare”. Detta är ju inte ens en hel bataljon.

Ett försvar värt namnet innebär att man måste införa fullständig värnplikt för alla gotlänningar för att få till ett sjö-, luft- och markförsvar som kan förhindra en fientlig kustinvasion eller en luftlandsättning med brigadförband. Detta skulle kunna göras med ett lokalt försvar på mellan 6 000-8 000 soldater. Först då har man en tillräcklig styrka för att hålla viktiga delar på ön under tillräcklig tid för att Sverige skulle kunna få fram förstärkningar eller internationellt stöd mot angriparen.[…]

Vad man har gjort är att avföra försvaret av Gotland från dagordningen – för nu är ju ön ”försvarad”. Att ÖB och media inte protesterar mot denna papperstiger är obegripligt. Läs artikel

Russland ber NATO øve oftere, vredens-gnag.no

– Så langt har de mistet en fregatt, krasjet fire panserkjøretøy og skadet 18 soldater. NATO må gjerne øve hver uke for min del, sier Vladimir Putin.

Den russiske presidenten var svært skeptisk i forkant av NATOs gigantøvelse Trident Juncture, og kalte det hele en gigantisk provokasjon.

Men det var før det smalt der det absolutt ikke skulle smelle.
Så langt har NATO mistet en fregatt og helikopteret om bord, 18 soldater er skadet i trafikk- og fallulykker, fire panserkjøretøy er totalvraket og Island ble drukket tomme for øl.
I tillegg har Forsvaret mottatt 400 klager fra sivilbefolkningen i øvelsesområdet, blant annet på at flere soldater gjorde fra seg i en barnehage.

NATO har flere og bedre styrker enn oss – foreløpig. Våre strateger har regnet ut at hvis NATO øver litt oftere enn nå, vil vi ha millitært overtak innen 2023. Jeg ønsker alle NATO-øvelser velkommen. Jo flere, jo bedre, sier Putin.

NATO-sjef Jens Stoltenberg mener Putin overdriver, og minner om at Norge fortsatt har fire fregatter.
Det betyr at vi kan ha flere NATO-øvelser i Norge.
– Hvor mange.
Fire.  Läs artikel

When nations work together, hope prevails and collective solutions can be found – UN chief tells Peace Forum, un.org

From conflict and economic downturn to disease and climate change, global problems require “more than ever” a strengthening of international cooperation, United Nations Secretary-General António Guterres told world leaders at the Paris Peace Forum on Sunday, commemorating 100 years since the end of the First World War. […]

“Our world at present seems chaotic, but it is moving towards multidimensional multipolarity,” explained Mr. Guterres, who stressed that “it would be wrong to regard this multipolarity, in and of itself, as the solution”.

“Without the multilateral system and respect for international rules, we risk a return solely to power relations, reward-sanction mechanisms and a cycle of frozen conflicts,” he said. “That is why I will not sit back and watch an assault on multilateralism just when it is most needed”.

The Secretary-General acknowledged that a multilateral commitment is difficult for political leaders to explain to their constituents, because “people often see what it dictates, not what it maintains”.

To tackle this, he called “for States to renew their citizens’ compacts,” and said “we need an inclusive multilateralism that is closely related to civil society and the business community,” looking to solve inequalities through the 2030 development agenda known as the Sustainable Development Goals.

“My mission is simple: to be more effective in order to better serve the people for whom we are a necessity and a hope,” the UN Secretary-General explained. Läs artikel

Löfven: ”Rätt nationalism kommer utveckla världen”, expressen.se

[…] USA:s president Donald Trump kom tidigare i veckan med beskedet att han inte kommer närvara vid fredsforumet i Paris.

– Det är oroväckande att flera länder tänker allt mer på sig själva och isolerar sig. Speciellt i en global ekonomi. Vi måste bygga en gemensam säkerhet. Tillsammans med Europa men också med resten av omvärlden, säger Stefan Löfven.

Stefan Löfven kommenterar även den franske presidenten Macrons uttalande om förhoppningen av att bygga en gemensam europeisk arme.

– Någon gemensam arme är inte aktuellt för Sverige. Däremot måste vi bygga en gemensam säkerhet både inom Europa men även med andra länder för att förebygga spänningar mellan länderna. Läs artikel

Veckans citat

Under senare decennier har Förenta staternas starka politiska inflytande över Sverige lett till att det nationella försvaret i stort avskaffats och ersatts av ett bristfälligt skalförsvar med från Förenta staterna inköpta system och därtill insatsoperationer som också de i NATO:s och Förenta staternas tjänst i Afghanistan och Libyen. Men även om detta genomförts med politiskt stöd av det som falskeligen utger sig för vänster så har det inte bara bland oss kärnvapenmotståndare och fredsaktivister utan även inom den svenska militären funnits och finns ett medvetet motstånd mot denna politik.

Då all historisk erfarenhet visar att mot ett brett folkförsvar förmår i längden ingen militärmakt erövra och behålla en sig försvarande nation har nu även många yrkesmilitärer som kanske personligen menar sig vara konservativa och traditionalister i stället för nuvarande dyra och ineffektiva skalförsvar med från Förenta staterna importerat material velat ha ett starkt på värnplikten baserat folkförsvar. Ett som inte söker värna ett lätt genombrutet skal utan omfattar hela territoriet.

Jan Myrdal, tal på möte i Oslo om motståndet mot NATO, 2 november

Det onödiga krigets slut

Anders Björnsson

Den 11 november 1918 klockan elva på förmiddagen ingicks vapenstillestånd mellan Tyskland och ententen i en järnvägsvagn i en skogsdunge i Picardie i norra Frankrike. Tyskarnas slutoffensiv på västfronten hade kört fast och slagits tillbaka. Riksregeringen i Berlin sände en civil emissarie (Mathias Erzberger, katolsk centerman, sedermera skjuten till döds på öppen gata av tyska högerextremister) att förhandla primärt med höga franska officerare. Det blev en kapitulation.

Läs mer

11/11 1918 kl. 11.00

Mats Björkenfeldt

1917 var Tysklands situation under kriget värre än till exempel Storbritanniens. Framför allt gällde det matförsörjningen. Antalet strejker sköt i höjden. I februari detta år utbröt en revolution i Ryssland. Några månader tidigare hade Tyskland lovat Mexiko hjälp med att återta Texas, Arizona och New Mexico. Den 18 mars sänkte Tyskland tre amerikanska civila fartyg, och månaden senare gick USA in i kriget.

Den 8 januari 1918 proklamerade president Wilson sina fjorton punkter, som kom att spela en betydande roll i det kommande fredsfördraget, det som slöts i Versailles).  Samtidigt erhöll Hindenburg och Ludendorff prestige genom fredsfördraget med Ryssland Brest-Litovsk, som dock inte stoppade Tysklands expansion österut. Man kom bland annat att ockupera Krim. Den 29 september bröt brittiska och australiensiska trupper igenom den så kallade Hindenburg-linjen.

Läs mer