Banker torpederar Iran-avtal – vågar inte utmana USA, svd.se

EU-ländernas tuffa fasad håller inte i praktiken. Donald Trumps beslut att dra sig ur kärnenergiavtalet med Iran gör att europeiska banker och företag inte vågar investera i Iran, trots att avtalstexten ligger fast.

Chefen för Europeiska investeringsbanken (EIB), tysken Werner Hoyer sade i veckan att han visserligen stödjer EU:s ansträngningar att hålla Iranavtalet levande även efter USA:s sorti, men att hans bank helt enkelt inte kan investera i Iran i dagsläget.

– Det finns inte en europeisk bank som idag kan göra affärer i och med Iran, sade Hoyer i Bryssel.

EIB oroar sig för att allt samröre med Iran kan leda till att man inte längre kan finansiera sina andra, globala verksamheter, eftersom man är beroende av amerikanska krediter och lån. En tredjedel av EIB:s lån är dessutom i amerikanska dollar. Läs artikel

USA på reträtt?

Mats Björkenfeldt

Om man tar del av massmedia efter Trumps och Putins möte i Helsingfors häromdagen, blir man något förvirrad. Spontant kan man tycka att det är en bra sak att företrädare för USA och Ryssland träffas för en öppenhjärtig diskussion om bland annat kärnvapen och Syrien. Men rapporteringen har hittills mest handlat om USA:s inrikespolitik – och att Trump på presskon­ferensen i Helsingfors inte tog upp frågan om Rysslands annektering av Krim, vilket Putin dock gjorde (”laglig annektering enligt folkrätten”, något som han nog är rätt ensam om att tycka).

För att försöka få ett grepp om framför allt USA:s utrikespolitik har undertecknad i sommarvärmen läst fyra nya böcker om denna:

Läs mer

”Gå med i Nato nu skulle provocera Ryssland”, svd.se

Daniel Färm, chef Tankesmedjan Tiden

[…] Men tyvärr har mycket hänt sedan dess. Att i dagsläget överge vår militära alliansfrihet vore fel. Den har tjänat Sverige väl, och har bidragit till avspänning och stabilitet i vårt närområde under hela efterkrigstiden. Vår säkerhetspolitik ska inte uppfattas som ryckig eller impulsiv. Att nu gå med i Nato skulle provocera Ryssland och riskera att starta igång en okontrollerbar kedjereaktion som skulle riskera att skapa ökad instabilitet i vårt närområde. Det är inte vad Sverige behöver just nu. […]

Däremot kan svensk och finsk militär alliansfrihet också fortsättningsvis verka nedkylande och minska spänningen i vårt närområde. Den har gett oss trovärdighet i arbetet för nedrustning och för en kärnvapenfri värld, och förtroende och inflytande i medlingssammanhang. Samarbetet i civila regionala organisationer som även Ryssland ingår i – exempelvis Östersjöstaternas råd och Barentsrådet – skulle försvåras om alliansfriheten övergavs. Det skulle påverka vårt arbete i klimatfrågor, mot människohandel, för Östersjöns miljö och mycket mer. Läs artikel

Sommarrepris: Bergquist om Sveriges ”Grand strategi”

Vi återpublicerar under sommaren några tidigare inlägg till sajten. Här artikel från december 2016.

I Kungl. Krigsvetenskapsakademiens tidskrift (4:2016) har Mats Bergquist publicerat en recensionsartikel som vi fått författarens tillstånd att lägga ut. Bergquist är docent i statskunskap och tidigare svensk ambassadör i Tel Aviv, Helsingfors och London.

 

Från Oskar I till Peter Hultqvist – kontinuitet och kursjusteringar i svensk säkerhetspolitik efter 1812

Av Mats Bergquist

I den pågående Nato-debatten brukar motståndarna alltid hänvisa till att den traditionella svenska alliansfriheten, som man då oftast daterar till 1812 eller 1814, är något man inte utan vidare bör byta ut mot medlemskap i en militärallians. Anhängarna å sin sida brukar då svara att denna tradition inte alls är så obruten som det påstås och särskilt hänvisa till det militära samarbetet med olika Nato-länder under det kalla kriget.

Bakom denna debatt döljer sig tyvärr i båda lägren okunskap särskilt om det svenska 1800-talet och egentligen mycket av den säkerhetspolitiska utvecklingen fram till det kalla kriget. Debatten vittnar ibland också om terminologisk osäkerhet, inte minst i bruket av begreppet ”strategi”, som ofta helt enkelt används som synonym till politik eller vägval. Man skiljer inte alltid på den grundläggande strategi, ”grand strategy”, på vilken en stat baserar sin politik för att säkra sin territoriella integritet och sitt oberoende, och sådana kursjusteringar inom ramen för denna strategi som betingats av nya politiska omständigheter.

Läs mer

Ignore the calls of treason – Trump handled the press conference with Putin well, independent.co.uk

Mary Dejevsky

[…] Putin did not, in the event, run rings about Trump in Finland, nor did he outsmart Trump at the public podium, nor did he inveigle him into making concessions, either on sanctions or on Ukraine, or – so far as we know – anything else. No, it was not Putin who bested the US president at Helsinki, but those on Trump’s own side who had opposed the meeting from the start, were dead set against any improvement in US-Russia relations and went to great lengths to pre-empt the very possibility. […]

In his first dealings with foreign leaders – especially leaders of countries that are weaker and poorer than the United States – Trump understands something many American leaders have not: that no relationship will be established, talks will hardly get off the ground, unless those on the other side feel they are being treated with respect.

Many Americans will find this unnecessary; they might argue (with former secretary of state Madeleine Albright) that the US is, by its very nature and global pre-eminence, the “indispensable power”. But Trump, the transactional realist, understands something different. This is why the podium at Helsinki was set up as it was, why he ushered Putin in first, why Putin made the first statement and why Trump appeared to defer to Putin as he did. You can only do that from a position of strength; this is a plus, not a minus. Läs artikel

The End of NATO? project-syndicate.org

Carl Bildt

US President Donald Trump escalated his war on US alliances and multilateral institutions at NATO’s summit in Brussels and then at his meeting with Russian President Vladimir Putin in Helsinki. There is now little doubt that Trump’s strange affinity for Putin represents a serious threat to European security. […]

More fundamentally, Trump’s complaint that the US is shouldering an unfair share of the burden for NATO’s collective defense is dubious. While the US military budget equals roughly 72% of combined defense spending by all NATO member states, roughly three-quarters of US military spending is directed toward regions other than Europe. Around half of the US defense budget is spent on maintaining a presence in the Pacific, and another quarter is spent on operations in the Middle East, strategic nuclear command and control, and other areas.

Moreover, although the US has increased its defense outlays in Europe substantially over the past few years, it is worth remembering that most US forces and facilities there are actually focused on the geostrategic arc from India to South Africa. With facilities such as Ramstein, Fairford, Rota, Vicenza, and Sigonella, the US has long used Europe as a staging ground for deploying forces elsewhere. And the early-warning and surveillance facilities that the US maintains in the United Kingdom and Norway are there to defend the continental US, not Europe.

The fact is that total European defense spending is around twice what the US spends on European security, and also roughly twice what Russia spends on defense, according to estimates produced at the US National Defense University. Läs artikel

 

Löfven bör lyssna på Perssons råd, bt.se

Peter Akinder

Den tidigare statsministern och partiordföranden Göran Persson (S) lät sig innan midsommar intervjuas i medierna. Han gav där rådet till Stefan Löfven att i valrörelsen lyfta fram frågan om ett tydligt nej till svenskt medlemskap i militäralliansen Nato.

Naturligtvis är det ett råd som har sina poänger. Rent sakligt är det svårt att se att Sverige skulle bidra till säkerheten i vår del av världen genom att inträda som medlem i denna amerikanskt dominerade militärallians. Visserligen bestämmer Sverige själv sin säkerhetspolitiska linje och väg. Det är sådant som följer av att vara just självständig och fri. […]

Visserligen har Socialdemokraterna bestämt sig för att försöka göra 2018 års val till en folkomröstning om välfärden. Det är en god idé för att göra alternativen tydliga inför valet, även om det inte är en formell folkomröstning. Men Natofrågan får inte glömmas bort. Med tanke på att de fyra allianspartierna nu är överens om att Sverige ska söka medlemskap – och ivriga verkar de sannerligen vara – riskerar ett regeringsskifte innebära att vi kastar bort en politik som hållit Sverige utanför krig i 200 år.

Med andra ord bör Stefan Löfven lyssna på rådet från Göran Persson. Läs ledaren

Kostnader för kärnvapen kräver samarbete, statskoll.se

Frankrike förlorade förtroendet för USA i samband med Suez-krisen 1956 och valde att bygga sin strategi på egen tillverkning och oberoende strategisk hållning uppbackad av egna kärnvapen. Storbritannien drog motsatt slutsats och har delvis byggt sin kärnvapenarsenal i nära samarbete med USA. De historiska skillnaderna sätter fortfarande avtryck men samtidigt gör de både länderna liknande bedömning av den nuvarande strategiska hotbilden och de samarbetar sedan några år även inom kärnvapensektorn. […]

Frågan om en självständig avskräckningsförmåga i Europa har aktualiserats av osäkerheten kring fortsatt stöd från USA i händelse av en konflikt. Men i både Frankrike och Storbritannien finns det frågeställningar kopplade till ekonomin.

Frankrike måste avsätta stora pengar för att ta fram en ny generation tekniskt uppdaterade vapen. Den brittiska kärnvapenförmågan riskerar att av både politiska och ekonomiska skäl drabbas av brister som till slut inte längre gör vapnen trovärdiga.

Sannolikheten för ett framtida och utökat fransk-brittiskt samarbete är högst på ubåtsområdet där det redan idag finns avtal om forskningssamarbeten. Det skulle ge möjlighet att behålla avskräckningseffekten på samma nivå, men ändå minska antalet kärnvapenbestyckade ubåtar. Det skulle leda till stora kostnadsbesparingar.

Även om en sådan lösning skulle vara politiskt utmanande, eftersom här finns inslag av nationell avskräckning, internationell prestige och makt, är ett europeiskt samarbete kring avskräckande kärnvapen alltså mindre osannolikt nu än tidigare. Förändringen i den kärnvapenstrategiska miljön påverkar även Sverige på politisk och operativ nivå. Läs artikel

 

USA har solgt flere våben i første halvdel af 2018 end i hele 2017, olfi.dk

Trumps ”America First” politik om at styrke amerikansk produktion kan ses i amerikansk våbensalg. Amerikanske diplomater skal øge eksporten ved at fungere som våbensælgere.

I løbet af første halvdel af 2018 har USA solgt flere våben til udenlandske regeringer end i hele 2017. Talt op i dollars betyder det, at den amerikanske forsvarsindustri allerede har solgt våben for 46,9 milliarder dollars i år. Det samlede beløb for 2017 var på 41 milliarder dollars. Det skriver Breaking Defense. […]

Også præsident Trump har fokus på USA’s våbeneksport, og bekendtgjorde ved Nato-topmødet, at USA vil hjælpe mindrebemidlede Nato-allierede med at finansiere indkøb af amerikanske våben.

“Vi vil ikke finansiere det for dem, men vi vil sikre, at de får mulighed for at købe – for USA laver verdens bedste militære udstyr: De bedste fly, de bedste missiler, de bedste geværer, det bedste af det hele,” har Trump ifølge Breaking Defense udtalt. Läs artikel

Veckans citat

Urban Ahlin (S) i riksdagen den 11 juni 2009:

Vi socialdemokrater har i de motioner som behandlas i betänkandet varit tydliga med att regeringens partier klart måste visa för riksdagen att Sveriges militära alliansfrihet ligger fast och sluta upp med att göra tarvlig symbolpolitik i regeringsdeklarationer och utrikesdeklarationer genom att försöka skapa en bild av något annat. Detta märks till exempel i regeringens försvarspolitiska proposition, men också i andra skrivelser som har kommit till riksdagen. Låt mig peka på ett antal sådana saker. En är att man inte nämner att Sverige är militärt alliansfritt. En annan är att man talar om att den neutralitetsoption som vi har som ett militärt alliansfritt land inte längre existerar eftersom vi nu har en solidaritetsförklaring med våra europeiska vänner samt Norge och Island.

Läs mer

Stormaktsmötet i Helsingfors var ett hot mot Europas folk, vlt.se

Anders Garpelin, professor i pedagogik

[…] När presidenterna Putin och Trump med president Niinistö som värd möttes på slottet vid salutorget i Helsingfors framhöll de att liknande spörsmål avhandlats som vid tidigare möten: avspänning, nedrustning, förtroendeskapande åtgärder och lösning av aktuella krigshärdar. Att dessa ledare som besitter 90 procent av alla kärnvapen möts kan aldrig underskattas.

En sak ger dock anledning till oro inför framtiden. Om tidigare möten handlat om att komma ur den låsning som det kalla kriget skapat, kan avsikten med detta möte uppfattas ha varit att stärka en världsordning med två supermakter.

När USA under Trump idag aktivt arbetar för att splittra den europeiska gemenskapen krävs vaksamhet. Europas folk bör se om sitt hus för att stärka den gemensamma säkerheten inför presumtiva kriser och krigshot. Läs artikel

Grandhagen om Trump: – Logrer for Putin, nrk.no

Tidligere etterretningssjef Kjell Grandhagen reagerer kraftig på uttalelsene til USAs president etter møtet med Vladimir Putin. Han frykter konsekvensene for Norge dersom Nato-alliansen svekkes.[…]

– Det vi ser, er at Donald Trump undergraver tilliten til USA som den sikkerhetsgarantien landet er overfor sine allierte i Nato, sier Grandhagen til NRK dagen etter at Donald Trump og Russlands president Vladimir Putin møttes i Helsingfors.

– Dette er meget alvorlig for Nato, og ekstra alvorlig for et lite land som Norge, som er helt avhengig av at samholdet i Nato opprettholdes. […]

Under Nato-toppmøtet i Brussel tidligere i juli kom Trump med en rekke motstridende og kontroversielle uttalelser. Han skal blant annet ha åpnet for å ta USA ut av alliansen, men sa samtidig at det ikke var nødvendig.

– Han sår tvil om Natos eksistensberettigelse, og USAs vilje til å stille opp for sine allierte. Dette får allierte til å lure på hvor troverdig partner Trump egentlig er. Det er meget beklagelig, og en utenkelig opptreden overfor Nato-allierte. Og Russland ser jo dette – at samholdet i Nato svekkes. Det er ikke bra. Läs artikel