Månad: juli 2018

Prinsipielt sett er det to forskjellige måter å møte situasjonen på: Kapitulere her hjemme eller bruke vesentlig mer penger på forsvar enn vi gjør i dag.

[…] Nu senast, 9-21 juli, genomfördes Seabreeze 18 vid Svarta havet (i Odessa- och Mykolaiv-regionerna m fl områden i nordväst) som engagerade stridskrafter ur samtliga element – luft, land, sjö och amfibie.
Seabreeze är ett årligen återkommande samarrangemang mellan Ukraina och USA med ca 3 000 deltagare från flera nationer där även vi, Partnerskap för fred-landet Sverige, ska ha varit med enligt flera utländska källor! Här är 2018 års deltagarländer i bokstavsordning: Bulgarien, Danmark, Estland, Georgien, Grekland, Italien, Kanada, Litauen, Moldavien, Nederländerna, Norge, Polen, Rumänien, Storbritannien, Sverige, Turkiet, Ukraina och USA.

Det har till största del handlat om marint fokus med bl a taktisk manövrering, formationer, sjöstrid, luftförsvar och landstigningsoperationer. Totalt ska ett 30-tal ytfartyg, en ubåt, 25 flygplan och andra luftfarkoster ha deltagit. Uppgifter om hur deltagandet sett ut från Sverige eller aktuella roller för svenskarna i övningen har inte stått att finna. Det är inte bara långt hemifrån, det är även väldigt tyst. Enligt just inkomna uppgifter från Försvarsmakten har Sverige sedan 2001 ett samarbetsavtal med Ukraina och vi har deltagit i den här övningen, med stabspersonal, även tidigare år. “Huvudsyftet är att stärka Sveriges internationella samarbete med Ukraina i allmänhet och ur ett marint perspektiv i synnerhet”.
Vi bugar oss. Läs artikel

[…] Svensk Natodebatt andas ofta en övertro på formella avtal och institutioner. Men Nato präglas, i kontrast till det kontinentalt präglade, legalistiska EU, av anglosaxisk pragmatism. Nato bygger på politiska och militärstrategiska realiteter. ”Det finns inga regler här, vi hittar på allteftersom”, sa en diplomatkollega 1995, när Nato trevade sig fram i okänt politiskt landskap. Lätt hårdraget förstås. Men en intressantare fråga för en svensk journalist att ställa till Natoföreträdare än mantrat ”får Sverige som ickemedlem hjälp av Nato om vi blir anfallna?” vore: ”förväntar sig Nato att behöva tillgång till svenskt territorium för att försvara Baltikum?”. Något rakt svar ska man förstås inte räkna med. […]

Hur stämningen blir vid Natos 70-årsjubileum 2019, när ett nytt amerikanskt presidentval skymtar vid horisonten, återstår att se. Dock, historien tar inte slut nu heller. This, too, shall pass. Frågan är bara när. Läs artikel

A majority of Germans think Europe can defend itself without military support from the United States, a poll has shown. Only 37 per cent of respondents said they believed Europe depended on US military help, the Forsa poll showed.

It came less than two weeks after Donald Trump said he could withdraw support for Nato if Europe did not share more of what he called an unfair burden on US taxpayers funding the alliance. […]

In the east, 60 per cent thought Europe did not need Washington, and in the west, 55 per cent. […]

Two thirds said they supported the construction of the Nord Stream 2 Baltic Sea pipeline because it would help provide Germany with a more reliable supply of natural gas. A previous poll found Germans would welcome the withdrawal of 35,000 American troops stationed in their country. Läs artikel

Det går knappast att överskatta hur viktigt toppmötet mellan Trump och Putin var. Ändå är fokus i efterhand riktat mot helt andra frågor än de globalt viktigaste; risken för krig. […]

För att underlätta mötet gjorde Trump något som fick det västerländska säkerhetsetablissemanget att bäva. Han erkände öppet att de usla relationerna mellan Ryssland och Väst inte endast var Rysslands fel. I vanlig ordning skrev han en tweet med innebörden att även USA och Nato hade en del av skulden. För de flesta historiska bedömare torde detta vara uppenbart. Natos expansion från Berlin till Rysslands gränser, USA:s ensidiga uppsägande av ABM-avtalet om begränsning av kärnvapen, Natos agerande i Kosovo, invasionen av Irak, bombningen av Libyen med mera, har alla haft en provocerande effekt och bidragit till reaktioner från Ryssland.[…]

Inom det västerländska säkerhetsetablissemanget, såväl i Nato som i Sverige, har man lagt all skuld på Ryssland. Genom att i grunden säga att ”det är inte ens fel när två träter” eller ”det behövs två för att dansa tango” har Trump underkänt den liberala intervensionistiska politik som drivits från USA och Nato alltsedan Sovjetunionens sammanbrott 1991. Han antyder att den Clintonska utrikespolitiken i Mellanöstern eller gentemot Ryssland med kontinuerlig Nato-expansion har varit misslyckad. […]

Det ligger i vårt gemensamma säkerhetsintresse att ha en god relation till Ryssland. Här kunde även Sverige ha spelat en utrikespolitisk roll ungefär som i gamla tider. Detta innebär inte att Sverige inte samtidigt ska hålla sig med ett fungerande försvar. Tyvärr har man valt brända broar i båda avseenden. Läs artikel

What is left of NATO and the trans-Atlantic order after US President Donald Trump’s tumultuous week in Brussels, the United Kingdom and Helsinki, where he defended Russian President Vladimir Putin against accusations of cyberwarfare by America’s own intelligence agencies?

Watching events unfold through rose-tinted glasses, one might think that the West’s most important strategic alliance is more or less OK, or even growing stronger. In fact, NATO is in peril, and its fate now lies in Trump’s contemptuous hands. Läs artikel

Vi återpublicerar  här artikel från januari 2017 som publicerades i Aftonbladet.

Försvarsmaktens personalbehov har sänts ut på remiss. Bristerna i personalförsörjningen är väl kända. De är en följd av riksdagsbeslutet 2009 att med voteringssiffrorna 153 mot 150 avveckla värnplikten. Rekryteringen till den yrkesarmé som skulle träda i stället har misslyckats.

Det förslag som nu ligger på bordet innebär ingen ändrad uppbyggnad av försvaret. Yrkesförsvaret ska kompletteras med pliktpersonal, men av varje årskull på cirka 100 000 av bägge könen ska endast 10 000 mönstra och av dem 4 000 tas ut för militär grundutbildning i syfte att fylla luckor i organisationen. De 4 000 ska vara särskilt motiverade för uppgiften. Det rör sig med andra ord inte om ett på medborgerlig plikt baserat system där försvaret av det egna landet är en självklar medborgerlig skyldighet.

 Sverige har i dag ett begränsat tröskelförsvar, baserat på ett fåtal arméenheter (två brigader), flyg, ubåtar och ytfartyg. Uppgiften är att verka avskräckande. Tanken är att tröskeln ska vara så hög att angrepp inte lönar sig. En svaghet i denna strategi är att hela Sverige inte kommer att kunna försvaras. Ett territorialförsvar, där varje angrepp ska kunna mötas, oavsett mot vilken del av landet det riktas, kan aldrig etableras inom ramen för den nuvarande eller föreslagna ordningen. Ett yrkesförsvar för territoriellt försvar av hela landet, med komplettering av pliktuttagna, skulle bli orimligt dyrt. Inget land har ett territorialförsvar baserat på en yrkesarmé.  Läs artikel

Försvarsmakten tillsammans med Hemvärnets personal gör idag en fantastisk insats på marken, i luften och i ledningsstaberna runt om i de brandhärjade kommunerna. Trots att detta är bränderna på flera håll utom kontroll, och flera byar har evakuerats. Två av försvarsmaktens tio helikoptrar medverkar i insatsen. Av de övriga helikoptrarna så är det civilsamhället och besättningar från Norge medverkar i släckningsarbetet. Detta lämnar ett antal frågor, som dels berör Försvarsmaktens begränsade insats men även hur det kommer sig att Räddningstjänsten står helt utan helikoptrar.[…]

Utdrag ur rapporten;

”Räddningsverkets, SLU:s och SMHI:s gemensamma studie Vegetationsbrand 2020, 2050 och 2080, som var en bilaga till SOU 2007:60 Klimat- och sårbarhetsutredningen, påpekar att under de senaste trettio åren har de kommunala räddningstjänsterna både minskat antalet brandstationer och antalet brandmän i beredskap. Enligt studien är en konsekvens av detta att det generellt tar längre tid innan släckning av en skogsbrand kan påbörjas. Ofta måste flera olika styrkor larmas till en skogsbrand. Den försämrade beredskapen kan enligt studien medföra att skogsbränderna generellt blir större, mer svårsläckta och därmed mer resurskrävande.” (Helikoptern i samhällets tjänst, 2008, s302)

Trots denna klarsynthet från utredarna i återkommande rapporter från 2007, 2008, 2010 samt Försvarshögskolans erfarenhetsrapport från 2014 har minst två, sannolikt tre regeringar (Reinfeldt 1 & 2 samt Löfven) aktivt valt bort att ta till sig experternas slutsatser. Läs artikel

Amid the confusion and the almost deafening cries of treachery and collusion over Donald Trump’s relations with Russia, few noticed the most tangible outcome of this week’s Helsinki summit. In the lead-up to his face-to-face talk with Vladimir Putin, senior US and Russian diplomats — in close coordination with leaders from mutual ally Israel — brokered a deal among all the warring parties (bar the Islamist terrorists) finally to end the devastating seven-year Syrian civil war.  […]

The Syrian rebels who spent so long begging for American help and arms can now expect to be entirely abandoned. As part of the de-escalation process, Trump is said to be eager to withdraw the 2,000 or so US special forces still stationed in Syria. This way he could (rightly) claim to be honouring his campaign pledge to keep US soldiers out of interminable foreign conflicts whenever possible, while — in a ‘Mission Accomplished’ photo op — announcing the defeat of Islamic State in Syria. And all in time for US midterm elections in November. […]

No one is likely to congratulate Trump for having skilfully navigated the Syrian minefield. But his decision to leave Syria’s fate to the Syrians (and their new friends in Russia) is the bravest and most logical decision by a US president when it comes to the Middle East since Eisenhower ordered Britain, France and Israel to withdraw from Suez. His comments at the Helsinki press conference underlined how little interest he has in the conflict: he sees it as someone else’s war. And if American withdrawal means handing Russia a large sphere of influence in the Middle East, another Mediterranean asset to go along with Ukraine, then so be it. Läs artikel