Statsminister Sipilä träffade förbundskansler Merkel i Berlin, vnk.fi/sv

Statsminister Juha Sipilä träffade Tysklands förbundskansler Angela Merkel i Berlin onsdagen den 21 juni. Statsminister Sipilä och förbundskansler Merkel diskuterade aktuella EU-frågor, såsom fördjupandet av EU:s försvarssamarbete och utvecklandet av den ekonomiska och monetära unionen. De diskuterade också teman som behandlas vid Europeiska rådets möte som inleds i Bryssel den 22 juni. Sådana var bland annat handelspolitik, migration, klimat och energi samt yttre förbindelser.

”Vi är ense med Tyskland om att det snarast möjligt ska fattas konkreta beslut för att fördjupa EU:s gemensamma försvarssamarbete”, konstaterade statsminister Sipilä i Berlin…

”Finland är villigt att engagera sig i ett nära samarbete med Tyskland också på den här fronten. Finland är exempelvis intresserat av sådana projekt mellan EU-länder som syftar till att utveckla cyberförsvarsförmågan samt av rymdsamarbete i fråga om satelliter, tryggande av sjöförbindelserna och projekt som gäller militär försörjningsberedskap”, berättade statsminister Sipilä. Läs artikel

Regeringen beslutar att Sverige ska anslutas till brittiskledd insatsstyrka, regeringen.se

Regeringen beslutade den 22 juni att Sverige ska ansluta sig till den brittiskledda Joint Expeditionary Force (JEF) där redan Norge, Danmark, Estland, Lettland, Litauen och Nederländerna ingår. JEF är en brittiskledd resurspool vars förbandsenheter kan kombineras beroende på vilken insats som ska genomföras. JEF kan ställas till FN:s, EU:s och Natos förfogande…

Om viljan finns kan det brittiska förbandet kompletteras med bidrag från övriga JEF-länder. Dessa länder beslutar självständigt, från fall till fall, och i enlighet med nationella beslutsprocesser, om de vill delta i övningar eller militära insatser. Utöver Storbritannien deltar för närvarande Norge, Danmark, Estland, Lettland, Litauen och Nederländerna. Storbritannien har bjudit in Sverige. Beredningen av inbjudan har koordinerats med Finland.

– Samarbete med andra länder ger oss möjlighet att utveckla vår militära förmåga samt att bygga interoperabilitet och säkerhet tillsammans med andra, säger försvarsminister Peter Hultqvist. Läs pressmedelande

Anm. Jef har kommenterats på den här sajten. Läs kommentar

EU-ministerutskottet fastställde ståndpunkterna inför Europeiska rådets möte, vnk.fi

EU-ministerutskottet fastställde vid sitt möte tisdagen den 20 juni Finlands ståndpunkter inför Europeiska rådets möte i Bryssel den 22–23 juni. Ministerutskottet fastställde också Finlands ståndpunkter inför ett extra möte i anslutning till Europeiska rådets möte. Vid mötet diskuterar EU:s 27 stats- och regeringschefer Storbritanniens utträde ur EU…

Finland har förespråkat ambitiös utveckling av EU:s försvarsdimension. Finlands mål är att unionen genom konkreta initiativ utvecklas till en stark säkerhetsgemenskap. Vid Europeiska rådets möte bör det politiskt avtalas om behovet av att inleda det permanenta strukturerade samarbetet enligt EU-fördraget för att påskynda de projekt som gäller försvarssamarbete. Läs pressmeddelande

Löfven stödjer EU:s försvarsplaner, norrbottensaffarer.se

Migration och försvar är de tunga frågorna när EU-ledarna möts för toppmöte. På migrationsområdet är läget lika låst som förut, men på försvarssidan förflyttar sig EU-länderna nu raskt mot allt tätare samarbete…

Sverige har varit skeptiskt till flera av EU-tankarna på mer försvarssamarbete. Men nu ställer sig regeringen bakom det som sägs i slutsatserna, även försvarsfonden. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har tidigare varnat för att det finns en risk att EU-pengar kommer att subventionera stora länders försvarsindustrier. Frågan har fått rejäl fart i EU under det senaste året. Delvis som en följd av att Storbritannien är på väg att lämna EU, vilket öppnat upp fältet för fransk-tyska idéer om utökat försvarssamarbete. Britterna har genom åren effektivt bromsat alla försvarsplaner på EU-nivå.

Stefan Löfven betonar att försvarssamarbetet bygger på mellanstatliga relationer och att Sverige självt bestämmer vilka projekt man ska delta i. Flera ledamöter i EU-nämnden hade frågetecken kring försvarssamarbetet, inte minst för att frågan inte har hunnit behandlas klart i riksdagens försvarsutskott. Läs artikel

Försvarsministern: Det är oprofessionellt och farligt av Ryssland, Sveriges Radio

Regeringen ser mycket allvarligt på att ett ryskt stridsflygplan flugit farligt nära ett svenskt signalspaningsflygplan på internationellt luftrum, säger försvarsminister Peter Hultqvist.

– Det är en händelse som är riskfylld och det är från säkerhetssynpunkt oprofessionellt. Det innehåller också en dimension av provokation i den här typen av oansvarigt agerande, säger Peter Hultqvist.

Regeringen har nu kallat till sig representanter från ryska ambassaden för att få en förklaring till händelsen.

– Vi tycker inte att ryskt agerande i det här sammanhanget är acceptabelt och att vi vill tala om det på ett tydligt sätt för ryska representanter.

Det var i måndags som ett ryskt stridsflygplan flög ”anmärkningsvärt nära” ett svenskt signalspaningsflygplan som befann sig i internationellt luftrum. Läs artikel

Sverige protesterar mot ­närgånget ryskt stridsflyg, dn.se

Ryskt stridsflyg flög på måndagen farligt nära svenska och amerikanska spaningsplan över Östersjön. Sverige och USA fördömer agerandet medan experter varnar för att säkerhetsläget runt Sverige snabbt har försämrats med risk för allvarliga kriser.

Svenska försvarsmakten har två signalspaningsplan av typen S 102B, Gulfstream. Planen har två till sex personer ombord, bland annat från Försvarets radioanstalt (FRA) och kallas ibland FRA-plan eller spion­plan. Ett av signalspaningsplanen flög i internationellt luftrum på måndagen då ett ryskt jaktplan av typen Su-27 kom mycket nära…

Sverige reagerar även diplomatiskt och har bett Rysslands ambassadör att komma till UD för samtal med kabinettssekreterare Annika Söder.

En liknande händelse inträffade 16 juli 2014 när ett ryskt Su-27 plan flög 10–15 meter från FRA-planet. Enligt vad DN erfar har Ryssland flera gånger under 2017 sänt upp stridsflyg mot de svenska signal­spaningsplanen som flyger i 1 000 km/h. Men ryssarna har inte kommit så nära som nu, ”onödigt nära” enligt DN:s källor.

När svenska Gripenpiloter identifierar främmande flygplan sker det enligt internationella regler och på 50 meters avstånd. Läs artikel

Varken eller? En politisk-filosofisk fundering om gråzoner, Anders Björnsson

Nu talas om gråzoner – mellan krig och fred. Det är en smula oroande. Krig är, enligt Nationalencyklopedin, ”användande av organiserat militärt våld för att nå politiska mål”. Krig är vanligen en väpnad konflikt mellan länder och folk, där stat ställs mot stat, med kolonialkrig, inbördeskrig och befrielsekrig som specialfall. Man dödar människor, i angrepp eller försvar. För att förhindra att krig utbryter måste man vara beredd att gå mycket långt.

Läs mer

Saab visar upp nya Gripen, di.se

Försvars- och säkerhetsföretaget Saab har luft under vingarna. På torsdagen genomfördes den första flygningen med stridsflygplanet Gripen E. Det var strax efter klockan halv elva på torsdagsförmiddagen som Gripen E för första gången lyfte från Saabs flygfält i Linköping. Enligt Saab var den 40 minuter långa flygningen lyckad.

”Det här är ett fantastiskt, jag vågar till och med säga historiskt ögonblick för oss. Vi flög Gripen E för första gången idag”, säger Jonas Hjelm, chef för affärsområdet Aeronautics på Saab, under torsdagens presskonferens…

”Pratar vi om Gripen E och F så ser vi en rad länder som begär in förslag som faktiskt har krav som passar perfekt. Det är ingen hemlighet Finland och Belgien finns där ute samt en rad andra länder som också letar efter ett stridsflygplan som mer eller mindre är i linje med vad Gripen E och F erbjuder. Vi ser stor potential för planet där ute”, säger Jonas Hjelm på frågan om vilka potentiella kunder man ser efter Sverige och Brasilien. Läs artikel

Kinesisk krigsflotta övar med Ryssland i Östersjön, gp.se

Kinesiska krigsfartyg närmar sig Östersjön. Där ska den kinesiska flottan genomföra en militärövning med Ryssland. Det är första gången någonsin som länderna utför en sådan övning i närheten av svenskt territorium. I söndags lämnade en flotta av kinesiska krigsfartyg hamnen i staden Sanya i Hainanprovinsen med Östersjön i sikte. Fartygen ska delta militärövning i närheten av Kaliningrad och Sankt Petersburg tillsammans med Ryssland i juli, skriver Svenska Dagbladet. Minst ett örlogsfartyg, en fregatt, helikoptrar och soldater från den kinesiska flottan deltar i övningen. Det är den femte gången sedan 2005 Kina och Ryssland deltar i en marin militär övning tillsammans och första gången i Sveriges närhet.

– Vi har noterat att Ryssland och Kina för första gången ska genomföra en marin övning i Östersjön. Vi har fått information om detta och följer naturligtvis utvecklingen. Vi förutsätter att öppenhet och transparens är det som gäller vid genomförandet av övningen, säger försvarsminister Peter Hultqvist till Aftonbladet. Läs artikel

FN: USA och Ryssland måste ta det lugnt på den syriska himlen, svenska.yle.fi

FN:s generalsekreterare António Guterres har uttalat sig om det spända läget mellan USA och Ryssland efter att USA sköt ned ett syriskt stridsplan. Generalsekreteraren hoppas på att spänningarna mellan länderna inte ska leda till att konflikten ytterligare förvärras.

– Jag hoppas verkligen att situationen avtrappas eftersom dessa incidenter kan vara mycket farliga, säger Guterres med hänvisning till gårdagens skärpta retorik mellan länderna.

Nya spänningar uppstod mellan Ryssland och USA efter att USA i söndags sköt ner ett syriskt stridsflygplan. Då sade Ryssland att de börjar betrakta amerikanska flyg som potentiella måltavlor. Läs artikel

Incident över Östersjön: Ryskt plan jagade iväg två amerikanska flyg, svenska.yle.fi

Ryssland har gjort två identifieringsflygningar på Östersjön mot två amerikanska spaningsplan.

Ryska försvarsministeriet hävdar att ena av de två amerikanska spaningsplanen av modellen RC-135 gjorde en provokativ manöver genom att vända mot de ryska jaktplanen av modell Su-27.  Incidenten började då ryska myndigheter märkte att ett oidentifierat flyg var på väg från internationella luftrummet mot ryska gränsen. Ryska jaktplan identifierade ett amerikanskt spaningsplan som sedan gjorde sin provokativa manöver. Tio minuter senare upptäcktes också ett till likadant spaningsplan som också identifierades av ryska jaktplan.

Pentagon har kommenterat att ryssarna identifierade de amerikanska spaningsplanen på ett osäkert sätt. USA hävdar också att de inte hade gjort något som provocerande som skulle ha legitimerat de ryska igenkänningsflygningarna. Läs artikel

 

Fördelarna med återinförandet av värnplikt väger över. Asal Gohari (SSU Uppland) och Dabin Zarar (SSU Uppland), unt.se

Efter hundra år med värnplikt beslutade Sveriges riksdag år 2010 att vilandeförklara den svenska värnplikten, vilken senare ersattes med ett yrkesförsvar. I år beslutade regeringen att återinföra värnplikten. Beslutet välkomnas av försvarsmakten men har även mött kritik från annat håll, och då baserat på två argument. Det ena går ut på att det är en form av statlig inskränkning av individens frihet. Det andra argumentet är att den socialdemokratiska regeringen i dag satsar för lite på den svenska försvarsförmågan.

Det är sant att landets försvarsförmåga under en lång period har genomgått en kraftig försämring. Bland de utmaningar försvarsmakten i dag står inför märks bland annat personalbristen och de låga lönerna. Personalbristen uppskattas i dag till 4 000 personer per år och återinförandet av värnplikten är en akut åtgärd för att komma åt den personalbrist som uppstått…

Vi lever i ett demokratiskt samhälle som finns till för oss alla. Skulle vårt statsskick hotas är det allas ansvar att dra sitt strå i stacken. En fundering som uppstår är också: ska man kunna betala andra för att slippa skyldigheter? Är det hållbart med en situation där vissa i samhället köper sig fria från vårt gemensamma demokratiska ansvar? Vi kan inte ha en situation likt den amerikanska med ett yrkesförsvar som till största del består av arbetarklass. Försvarsmakten står under en risk att bli plan B för grupper i samhället som saknar privilegier om inte denna reform genomförs. Denna risk blir ännu större när klyftorna fortsätter att öka. Försvarsmakten måste med andra ord sträva efter att vara en folklig gemenskap till försvar av våra demokratiska fri och rättigheter. Vidare kommer många av de värnpliktiga att få upp ögonen för försvaret…

Att ha ett folkligt förankrat försvar är en kvalitativ förändring som är värd att värna om. Försvaret är inte enbart en yrkesgrupps angelägenhet, det är hela svenska folkets angelägenhet. Försvaret är inte som vilket annat yrke som helst. För dess utövare är det inte enbart en fråga om levebröd. Större demokratiska värden står på spel. Läs artikel