Flertall for storsatsing på forsvar, aldrimer.no

Søndag vedtok Fremskrittspartiet å gå inn for at Norge skal bruke 2% av BNP på forsvar – innen 2022. Tre andre partier har allerede vedtatt det samme, men innen 2024. Det er dermed et markant stortingsflertall som vil bruke mye mer penger på Forsvaret…

Ledende forsvarspolitikere i andre partier sier de er overrasket over at Høyre nå signaliserer klart at man vil gå inn for en stor satsing innen 2024. Verken i Senterpartiet eller hos regjeringspartner Frp har man tidligere forstått at det var dette Høyre mente. Geir Hågen Karlsen kunne ikke dy seg i forhold til det han mener var et noe tvetydig Høyre-program:

– Jeg ønsker Hårek Elvenes lykke til og håper han får med seg partiet på å være mer presis neste gang, sier Oslo Frps forsvarspolitiske talsmann. Men Karlsen sier også at Frp tross alt er svært glade for det de oppfatter som en viktig avklaring. Läs artikel

Utdrag ur riksdagsprotokoll 9 maj

Svar från försvarsminister Peter Hultqvist på fråga om Försvarsmaktens psyopsförband.

Stig Henriksson har frågat mig om jag avser att ta något initiativ för att i lag reglera vad psyopsförbandet får och inte får göra samt om jag avser att uppdra åt Försvarsmakten att i sitt arbete tydligare skilja på psyops och informationsverksamhet.

Det är riksdag och regering som beslutar om Försvarsmaktsorganisationens övergripande utformning. Med detta som grund bestämmer Försvarsmakten den närmare utformning av krigsförbanden som är nödvändig för att uppfylla kraven på militär operativ förmåga. Försvarsmaktens verksamhet regleras av nationell och internationell rätt. Försvarsmakten ansvarar för att förbandens verksamhet bedrivs i enlighet med gällande regelverk.

Jag ser inga skäl för att nu ta initiativ till en lagöversyn på området psykologiska operationer. Jag har inte heller anledning att ifrågasätta Försvarsmaktens närmare utformning av myndighetens informationsverksamhet eller krigsförband inkluderat förbandens mandat och uppgifter.

Utrikesminister Margot Wallström om förtroendet för Natos försvarsförpliktelser.

Pål Jonson har frågat mig om det fortfarande är mitt och regeringens ställningstagande att det råder oklarheter kring de gemensamma försvarsförpliktelserna inom Nato, om förtroendet för de gemensamma försvarsförpliktelserna enligt min bedömning är viktiga för att trygga den europeiska säkerhetsordningen och om det är mitt och regeringens ställningstagande, likt den föregående regeringens, att det även är viktigt för Sveriges säkerhet att det finns ett starkt förtroende för de gemensamma försvarsförpliktelserna inom Nato.

Natos säkerhetsgarantier är ytterst en fråga för medlemsstaterna själva. Sverige är inte medlem i Nato och ingår inte i det kollektiva försvaret. Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Den förutsätter en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med fördjupade försvarssamarbeten, särskilt med Finland, och en trovärdig nationell försvarsförmåga. Läs protokollet

How U.S. Meddling in the Bosnia Conflict Changed the Face of NATO, Ted Galen Carpenter, The National Interest

…America’s entanglement in the violent disintegration of Yugoslavia was unfortunate on two levels. It was a missed opportunity in the vastly changed post–Cold War security environment for the United States to off-load responsibility for a subregional problem onto the European members of NATO. The way Washington ultimately handled the Bosnia conflict also created an unhealthy precedent. It transformed NATO from a purely defensive alliance designed to deter or repel an attack on its members into an organization with an offensive orientation. Specifically, in Bosnia the alliance projected military power against an insurgent movement and secessionist government that had not attacked or even threatened a NATO member…

By usurping the leadership role, Washington perpetuated an unhealthy European dependence—and sometimes outright free riding—on U.S. security exertions. NATO burden-sharing controversies in both the Obama and Trump administration demonstrate that the problem continues to plague U.S. foreign policy. Moreover, the end product of the U.S.-designed policy in Bosnia has been a festering political and economic mess. In nearly every respect, the Bosnia intervention was Washington’s first major foreign policy blunder of the post–Cold War era. It would, however, definitely not be the last. Läs artikel

Här finns hjärtat i brigaden, Mariestads-Tidningen

Moskogen, har intagits av krigsförband som vässar sin stridsförmåga. ”Brigstri 17” är Försvarsmaktens arbetsnamn på övningen som denna vecka märks på flera platser i Skaraborg, men framförallt i Töreboda kommun…Det är Markstridsskolan i Skövde som planerar och leder Brigstri 17, vars syfte är att vässa förmågan att lösa stridsuppgifter. Det handlar om att bli bättre på att leda förband, öva på taktik och stabsmetodik. I huvudsak är det förband som ingår i den andra brigaden som deltar. Man har inga soldater ute i fält utan använder bland annat simulatorteknik.

– Förra året övade vi på övningsfältet i Skövde. Det här blir en stegring i svårighetsgraden, säger kommunikatör Caroline Segerdahl vid Markstridsskolan…

Aktiviteten är direkt sammankopplad med försvarsmaktsövningen Aurora som genomförs i september 2017. Det blir den första och största övningen i sitt slag på mer än 20 år. Samtliga stridskrafter och fler än 19 000 män och kvinnor, varav en fjärdedel från Hemvärnet, kommer att delta då. Dessutom deltar ett flertal myndigheter och andra länder i Aurora 17. Då håller man till i Mälardalen, på Gotland och i Göteborg. Läs artikel

 

Turkey’s role in Syria raises serious questions about Nato’s future, Christina Lin, Asia Times

At the upcoming May 16-17 meeting between US President Donald Trump and Recep Tayyip Erdogan, his Turkish counterpart, and the May 25 Nato summit, serious issues relating to the status of Nato will need to be addressed — namely defense expenditures reform, clarification of the alliance’s approach to new security threats, and the status of Turkey’s membership…

Despite repeated mantras from the US and other Nato members that Turkey is a reliable ally, since 2003, Turkey under Erdogan and AKP has been transforming into an Islamist and totalitarian country that stands in opposition to Nato’s professed values of democracy, human rights and rule of law. It has also betrayed the US and supported America’s enemies. As confirmed by a German intelligence report and another by Columbia University, Ankara has been acting as an umbilical cord for Al Qaeda and ISIS, feeding them a steady stream of foreign fighters and weapons, as well as providing a market for their oil. Indeed, that is what provoked Erdogan’s regime to ban Wikipedia back in April – it refused to remove contents regarding Turkey’s role in promoting jihad in Syria…

Nato is clearly in a state of disarray: Washington has to confront a Nato member to stop it from attacking US allies, while Turkey has threatened to attack American soldiers in Syria.  This, in turn, has some observers wondering if Washington and Ankara might invoke Article 5 against each other. Article 5 commits each member country to treat an armed attack against one member as an act of aggression against all members. Läs artikel

Vår rädsla för de förskräckliga ryssarna, Torsten Kälvemark, Aftonbladet

…Det är annars lätt att illustrera hans tes genom att titta på Stefan Löfvens reseprogram.

Skulle han få för sig att besöka Ryssland, ett stort och viktigt grannland, vet vi att det skulle bli uppror på många ledarsidor. Några av Utrikespolitiska institutets medarbetare skulle kunna få skrämselhicka. Att han likt Finlands president Niinistö skulle inbjuda Putin till samtal verkar vara otänkbart i vårt politiska klimat. Ändå finns mycket att lära av det finska exemplet som handlar om en kritisk dialog med en auktoritär granne, ett mellanfolkligt samtal där man konsekvent hävdar sina egna demokratiska värderingar.

Uppsalaprofessorn Rolf Torstendahl skrev för några år sedan om den obegripliga russofobi som dominerar i svensk offentlighet. Hans historikerkollega, den nyligen bortgångne Aleksander Kan, kunde samtidigt stilla påpeka hur svenskar ofta tror att det är Ryssland som seklerna igenom oftast anfallit oss medan det i själva verket är tvärtom. Svensk aggression finns fortfarande i det ryska historiska medvetandet. Att ryssen setts som vår gamle arvfiende beror förstås på att vi från urminnes tider slagits om handelsvägar och politiskt inflytande runt Östersjön och Ladoga…

Att protestera mot annekteringen av Krim och det ryska stödet till rebellerna i östra Ukraina kan de flesta säkert enas kring. Men få skribenter vågar i rådande debattklimat påpeka att Ukraina i vissa avseenden står längre från västerländska värderingar än vad dagens Ungern gör. När mördare av judar och polacker rehabiliteras och när ett modernt rysshat odlas av en statlig (och helt västukrainsk) historierevisionism kan man knappast vänta sig att de östliga delarna av landet vill vara med på resan. Läs artikel

Politiker redo säga ja till nya försvarsnotan, dn.se

Försvarspolitiker från flera partier är beredda att anslå extra miljardbelopp för att snabbare stärka försvaret enligt överbefälhavarens hemliga förslag. Däremot ifrågasätter de Försvarsmaktens linje att olika fördyringar ska drabba krigsförbanden…

Både Försvarsdepartementet och Moderaterna är frågade inför hur Försvarsmakten hanterar fördyringarna på 6,5 miljarder till och med 2020. Enligt myndighetens underlag till regeringen ska fördyringarna ”omhändertas” genom att ta bort, minska eller försena tidigare beslutade åtgärder. Detta trots att åtgärderna ”påverkar utvecklingen av krigsförbanden negativt”.

– Som jag uppfattat det har Försvarsmakten varnat för kostnadsfördyringar upp till 6,5 miljard. Men de har inte önskat kompensation för detta. Försvarsmakten har sagt att man ”omhändertagit” det. Då är det grundläggande frågan: hur? frågar sig Hans Wallmark (M). Han vill ha en direkt dialog mellan myndigheten och försvarsgruppen. Läs artikel

 

Veckans citat

”Söder arbetar i likhet med Jeff Ahl med försvars- och säkerhetspolitik. Det gör också den tidigare partiledaren Mikael Jansson Alla tre är starkt emot Natomedlemskap. De är också kritiska till partiledaren Jimmie Åkessons utspel om en folkomröstning om Natomedlemskap.

Jag är motståndare till att man ska tala om folkomröstning i Natofrågan, för jag tycker man blir otydlig i frågan. Och Natomedlemskapet tycker jag är en av våra mer centrala ideologiska punkter, säger Mikael Jansson.”

Sverigedemokraterna Björn Söder, Jeff Ahl och Mikael Jansson om Natomedlemskap och folkomröstning

Försvarets hemliga förslag: Behöver nio miljarder kronor till, dn.se

Sveriges militära försvar behöver mer pengar än vad som hittills varit känt. I februari begärde överbefälhavaren 6,5 miljarder kronor. Men i ett hemligt dokument föreslår Försvarsmakten åtgärder för ytterligare 9 miljarder kronor, kan DN i dag redovisa…

Men DN kan i dag redovisa att Försvarsmaktens förslag som finns i en hemligstämplad bilaga till regeringen uppgår till totalt 9 miljarder konor. Detta enligt vad flera källor med kunskap om underlaget uppger för DN. Hur de olika beloppen förhåller sig till varandra i stort framgår av grafiken, även om fördelningen år för år kan variera…

ÖB beskrev i februari förslagen för att upprätthålla och stärka försvarets förmåga som ”rimliga och hanterbara”:

– Till exempel fler kontinuerligt tjänstgörande, övningar på operativ nivå och i sammansatta större förband, anskaffning av specialfordon och lastbilar. Säkerhetshöjande it-åtgärder och förstärkningar på försvarsunderrättelseområdet. Det här är en serie förslag för regeringen att överväga, sade Micael Bydén.

Förslagen omfattar även materiel som är avgörande för att kunna leda försvarets förband i konflikter. Det gäller ledningssystem till arméns brigader, modernisering av den fasta radarkedjan längs kusterna, en ersättning av dagens radarspanings- och stridsledningsplan ”Asken” samt hemliga sensorsystem. Läs artikel

Diskutera i sak! Anders Björnsson

Sveriges förnämsta strävan som stat måste vara dess överlevnad. Den kan inte vara att stå på rätt sida i nästa stora krig, om det blir av, utan, om det inte lyckas oss och andra att förhindra det, att stå utanför. Försvarsminister Peter Hultqvists försäkran, i anslutning till den stora militärövningen Aurora, som genomförs tillsammans med ett antal Nato-länder, att vi inte har ”några offensiva ambitioner att gå till attack mot någon annan och annektera land”, känns därför något påklistrad. Vem i Jesu namn har påstått att Sverige skulle vara ute efter att annektera land? Frågan gäller tvärtom hur vi ska kunna var neutrala när någonting sådant kommer på tal, inte om vi ska gå med och dela på bytet.

Läs mer

Försvarsministern varnar för desinformation, dn.se

Det pågår rysk desinformation mot Sveriges stora försvarsövning Aurora som genomförs i höst. Varningen kommer från försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Övningen Aurora är den största svenska försvarsövningen på över 20 år. Den genomförs i september i södra Sverige och sammanfaller i tiden med Rysslands stormanöver Zapad (Väst) på andra sidan Östersjön.

– De genomför sin övning och vi vår. Och jag ser redan hur desinformationen omkring vår övning har börjat. Man säger att det är en Natoövning. Men det är ingen Natoövning. Vi har bjudit in de som deltar, slår Peter Hultqvist (S) fast…

Ministern tillbakavisade påståenden om att de inbjudna deltagarna skulle medföra kärnvapen och öka spänningen i Östersjöområdet.

– Det måste vara vår suveräna rätt att bedriva en sådan här övning utan att någon annan ska försöka att propagandistiskt sätta in den i något slags spänningshöjande scenario, sade försvarsministern. Läs artikel

Sveriges ögon över Östersjön hotas, skaraborgslanstidning.se

Det är Sveriges vakande ögon mot hot från omvärlden.
Men 2020 faller F7:s två avancerade spanings- och ledningsplan för åldersstrecket.
– Skulle de inte finnas, så har vi sämre förutsättningar att upptäcka ett angrepp i ett tidigt skede, förklarar överste Lars Helmrich på F7…

Problemet är att planens elektronik blir äldre och 2020 saknas det pengar att hålla systemen igång. Deras framtid finns med stor sannolikhet i den stora materialutredning som görs just nu.

– Det finns egentligen två alternativ. Att förlänga livslängden på dem eller att nyanskaffa, menar Helmrich.

Både överbefälhavaren Micael Bydén och försvarsminister Peter Hultqvist är mycket medvetna om det analkande problemet. Klart är också att det inte går att vänta till 2020 med att fatta ett beslut om framtiden. Någon form av åtgärd måste till. Och det ganska snart. Det officiella namnet på planen är S100D Argus, men de brukar kallas ”Asken” vilket är en förkortning av engelskans beteckning på luftburen övervakning och stridsledning. Läs artikel