Alla ville inte göra lumpen förut heller, Mathias Ståhle, reporter på Eskilstuna-Kuiren, ekuriren.se

Jag kommer ihåg att det var kallt i Karlstad den 22 februari 1990. Ingen snö såvitt jag minns, men kallt. Jag var 17 år och klev av bussen på kaserngården.

Dagen efteråt väcktes jag på min födelsedag av en malaj som bankade på plåtskåpen med en batong. Några timmar senare satt jag hos mönstringsförrättaren.

— Du vill inte göra lumpen va? frågade han.

— Nej, svarade jag sanningsenligt.

— Då ska du inte göra det heller, sa han.

Var det så enkelt att slippa? undrade jag. Ja, förklarade han.

Berlinmuren hade fallit några månader tidigare. På andra sidan Östersjön demonstrerade Sovjetunionen hur en systemkollaps går till i praktiken och försvaret hade inte längre så stort behov av hela årskullar. Dessutom tyckte han att jag var för omogen, även om han inte sa det. Han hade rätt om det också.

Jag sökte mig in på universitetet istället. Pluggade, drack öl och jublade över värnpliktens gradvisa uppluckring, eftersom jag ansåg att ungdomar borde få välja vad de ville göra med sina liv. Det var inget som angick staten.

Jag brukade kalla mig för socialist på den här tiden, om någon frågade. Idag har jag en annan uppfattning, om såväl värnplikten som socialismen, och håller som bäst på att betala av den där drygt 25 år gamla hedersskulden till försvarsmakten i hemvärnet.

I mitt facebookflöde läser jag samtidigt debattinlägg efter debattinlägg som propagarerar mot värnpliktens återinförande av samma anledning som mitt tonårsjag brukade göra.

Jag ser bara en enda skillnad: Nu kommer kritiken från Moderaternas och Centerpartiets ungdomsförbund.

Men tiderna förändras ju, och vi med dem. Läs krönikan

The finnish defense forces as part of a democratic society, Jaakko Valtanen, Chief of Defence (CHOD) of the Finnish Defence Forces between 1983 and 1990, doria.fi

In 1999, General Valtanen held a presentation in Tampere at the concluding seminar of the research project ”Democratic Security Building in the Baltic States”. The research project was organized by the Tampere Peace Research Institute and the University of Aberdeen. All the presentations held at the seminar, in addition to that of General Valtanen, were to be published after the seminar, but this was never done. Even though the presentation is already 17 years old and does not contain source references, the Department of Leadership and Military Pedagogy publishes the presentation, due to its important perspectives vis-à-vis Military Sociology as one of the disciplines of the Department…

Conscription ties the Defence Forces to society. Conscripts bring with them their outlook on life as well as social variation. As a matter of fact, through conscripts, society is ever present in the Defence Forces where it controls and observes the functions of the organisation and provides stimuli for its development. In this sense, conscription can be seen as democracy’s way of guaranteeing that the armed forces are not used against the will of the people and democratically elected state bodies…

For conscription, and thereby for the functioning of the entire defence system, it is vital that the Defence Forces continue to take into account the new phenomena in society and aim at adapting to them in a way that does not give rise to conflict with the goals that citizens see as important. On the other hand, the Defence Forces have to make sure that the requirements of military activities are clearly defined. Conscription is, even with some shortcomings, the most important defence potential of a small country. In addition, it is the most economical and the most suitable system for a democratic society. Läs  hela anförandet

ÖB’s sega gubbar? Frank Rosenius, tidigare st f ÖB, kkrva.se

I det övergripande styrdokumentet för hur försvaret skall agera om Sverige angripas militärt – ÖB militärstrategiska doktrin – kan man tolka general Bydén så att om vi inte har fått stöd från annan nation när ett militärt angrepp inleds, då skall vi följa en tydlig defensiv strategi – ”vi skall inte förlora ensamma”. Ställningstagandet bör ses i belysning av Försvarsbeslut 2015 och Bydéns analys av läget att vi inte ensamma kan försvara oss, ens mot ett begränsat angrepp mot exempelvis Gotland.

Frågan har aktualiserats i samband med Krigsvetenskapsakademiens projekt ”Krigsvetenskapen i 21:a århundradet” (KV 21) som syftar till att analysera det framtida totalförsvaret. Projektet tar sin utgångspunkt i samma politiska inriktning för totalförsvaret som finns redovisat i Försvarsbeslut 2015. Där finns för det militära försvaret en tydlig uppgift när det kommer till väpnat angrepp – ”om det så krävs försvara Sverige mot incidenter och väpnat angrepp” (Regbeslut 2015-06-25, första sid, andra stycket). Likalydande skrivning finns i Reg förordning med instruktion för Försvarsmakten 2007:1266. Försvarsbeslutet har vidare flera referenser till att vi skall sträva efter att så långt möjligt samverka med andra. Lika tydligt är att vi är och kommer att vara militärt alliansfria. Även om det kan verka motsägelsefullt råder därför ingen tveksamhet om att vi måste kunna förvara oss ensamma inledningsvis.
Det som finns anledning att diskutera är att ÖB i sin militärstrategiska doktrin fokuserar på att bara ”möta angrepp” och att när det kommer till fortsatta försvarsoperationer är målsättningen ”undvika att förlora” om vi inte fått något militärt stöd utifrån. Det första att kommentera är att ”möta” egentligen inte förpliktigar till mycket, särskilt inte om alla vet att nästa fas med stor sannolikhet är att man kommer att dra sig tillbaka och ”spara på krafterna” Det andra är tolkningen av ”undvika att förlora”. Ett ordval som i den aktuella situationen inte torde leda till initiativkraft…
Med en sportterm skulle man kunna säga att vi med den strategiska doktrinen pratat ner vår tröskeleffekt.

Det som intresserar Krigsvetenskapsakademien särskilt är naturligtvis de långsiktiga konsekvenserna av den strategiska doktrinen. Mht vad som sagts ovan tar vi oss friheten att pröva ÖB’s nuvarande strategiska doktrin. Bl a måste begreppet ”försvar” lyftas fram och ”möta” förpassas till den stridstekniska nivån för att få en relevant diskussion om vad FM behöver i framtiden. Att volymen av förband i FM måste öka framgår tydligt av våra operativa spel. Lika tydligt är att den tekniska utvecklingen kräver en översyn av förbandsstrukturer och sätt att verka. Men även med nuvarande mera begränsade förutsättningar för vår försvarsplanering finns det anledning att överväga en annan mix av stridskrafter i ett långsiktigt perspektiv. Utmaningarna vid ett väpnat angrepp i dagens säkerhetspolitiska miljö bör mötas med avsevärt högre rörlighet och flexibilitet än som finns i dagens organisation. Akademien kommer i sitt projekt KV 21 i slutet av året att presentera sin syn på hur totalförsvaret bör utformas på 10-15 års sikt – ett underlag som också bör påverka den militära strategin. Vi anser att den militärstrategiska ambitionsnivån måste vara högre i inledningen av en konflikt jämfört med idag. Och detta även om vi står militärt alliansfria som idag och måste ta den första stöten med egna resurser. Det fordrar en reviderad försvarsmaktsstruktur med flera förband. Läs artikel

Natos framtid , Mats Björkenfeldt

För den som är intresserad av att bevaka utgivningen av böcker som angår Nato, vår alliansfrihet och säkerhet, kan märkas en viss trötthet hos dem som förespråkar att Sverige bör ansluta sig till Nato. Utgivningen av böcker som förespråkar en sådan politik verkar ha minskat betydligt. Om det beror på framgången av sajten Alliansfriheten.se kan vi låta vara osagt.

En bok som sagda sajt har missat att anmäla när den gavs ut är Pål Jonsons Natos framtid efter Ukraina (Frivärd 2015). Författaren är PhD i War Studies, generalsekreterare för Svenska Atlantkommittén och gästforskare vid Nato Defence College i Rom.

Boken inleds med konstaterandet att före 2014 var en av Natos teser, att Ryssland skulle komma att sakta men säkert utvecklas till en strategisk partner till Nato. Efter Rysslands annektering av Krim och aggression mot Ukraina tvingades Nato förstås revidera denna tes.

Läs mer

Rätt och fördelaktigt med värnplikt, Christian Carlsson, förbundsordförande, KDU, nwt.se

KDU var redan vid införandet 2009 emot den övergången från värnplikt till frivilligförsvar, detta är en linje vi stått fast vid sedan dess. Vi har vid upprepade tillfällen påtalat bristerna i frivilligförsvaret och nu har äntligen regeringen valt att lyssna.

ställa upp för sina medmänniskor och bidra till att försvara vårt fria och demokratiska samhälle – eller som försvarsmakten brukar uttrycka det: ”vår frihet och rätt att leva som vi själva väljer”. Värnplikten är därför rättfärdig, och den har flera stora fördelar. Den tydliggör våra medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Den främjar viktiga värden som personlig utveckling, stärkt försvarsvilja och starkare samhällsgemenskap. Dessa argument är goda, men för oss är de sekundära i sammanhanget.

Det är försvarsförmågan som ska stå i centrum för försvarspolitiken och i dag hålls Sveriges försvarsförmåga tillbaka kraftigt av personalförsörjningssystemet. Förbanden kan inte fyllas upp och både övningar och den dagliga verksamheten blir lidande. Den 31 december 2015 behövdes 9 900 deltidsanställda gruppbefäl, soldater och sjömän, men endast 3 769 fanns anställda enligt riksdagens utredningstjänst. Alltså saknades närmare två tredjedelar av personalbehovet. Läs artikel

För ett verkligt folkförsvar! Niklas Lundström (V), nt.se

Låt mig först skriva att jag definitivt inte hör till alarmisterna. På kort sikt finns knappast några militära hot mot Sverige. Ryssland har sedan (och innan) Sovjetimperiets fall förvisso agerat aggressivt och folkrättsvidrigt upprepade gånger. Men landets militär är inte (bortsett kärnvapen) något större hot mot Västeuropas militärmakter, än mindre NATO:s…

För att uppnå ett relativt avskräckande territorialförsvar behövs en mindre militär med högteknologiskt flygvapen, flotta och armé. Något vi behöver satsa något mer på än idag men inga fantasisummor. Våra små men ytterst effektiva ubåtar är exempelvis väldigt avskräckande då de kan kosta angriparen väldigt mycket i både liv och fartyg. Men denna mindre ”elitarmé” tycker jag behöver kompletteras ett bredare folkförsvar också ur rent militär synvinkel…

Och då behöver vi värnplikten. Fler med militär träning är alltså bra för det militära försvaret. Men värnplikten behövs i ännu större utsträckning för civilförsvaret. De kriser och katastrofer som har störst risk att drabba oss handlar inte om invasion. Utan mer sannolikt om sådant som extrema vädersituationer som stormar och torka, epidemier, ekonomiska kriser och sammanbrott i världshandeln vilket snabbt skulle skapa varubrist eller att energi- och kommunikationssystem slås ut. I sådana scenarion vore det en oerhörd tillgång om det fanns färdiga planer och om stora delar av befolkningen var tränad och visste hur evakueringar, saneringar och rent av livsmedelsproduktion fungerade…

En bred och folklig värnplikt för att försvara demokratin och människorna mot både militära angrepp och ekonomiska och ekologiska katastrofer är något jag tror vi bör sträva efter. Läs artikel

Uttalande av Margot Wallström med anledning av treårsdagen av Rysslands olagliga annektering av Krim, regeringen.se

Idag, tre år efter Rysslands olagliga annektering av Krim och Sevastopol, fortsätter Sverige att fördöma Rysslands aggression och slå vakt om Ukrainas suveränitet och territoriella integritet enligt folkrätten. Vi är djupt oroade över den försämrade situationen för mänskliga rättigheter, i synnerhet men inte enbart avseende Krim-tatarerna. Vi står bakom EU:s icke-erkännandepolicy och uppmanar alla FN-medlemmar att föra en motsvarande politik i linje med FN-resolution 68/262 om Ukrainas territoriella integritet. Läs uttalandet

Michael Winiarski: Finland talar vänligt med Kreml – och stärker försvarsmakten, dn.se

När man lyssnar på vad den finske presidenten Sauli Niinistö i DN:s intervju har att säga om vikten av dialog med Ryssland ligger det nära till hands att tänka på hur USA-presidenten Theodore Roosevelt formulerade sin utrikespolitiska filosofi vid förra sekelskiftet: ”Speak softly and carry a big stick; you will go far” (fritt översatt ”tala vänligt, men ha med dig en stor käpp; och du kommer långt”).

Det är ungefär vad Finlands säkerhetspolitiska linje har gått ut på sedan årtionden: en kombination av öppen direktkontakt med Kreml och en riktig försvarsmakt.

Sverige har agerat tvärtom, enligt devisen ”tala tufft, men lämna käppen hemma”. Det har på senare år betytt att Sverige har bottenfryst kontakterna med Ryssland, samtidigt som militären i praktiken har avvecklats till att nästan vara nedlagd som territorialförsvar. Läs atikel

Thage G ensam på barrikaderna, Smålands Dagblad

Knappt en nyhetssändning i TV utan att någon politiker hotar med ryssen. Vapenskrammel var man ser och absolut ingen ungdomsgeneration som likt 1968 demonstrerar för fred. Ensam på barrikaderna står numera en 83-årig före detta försvarsminister och talman, Thage G. Peterson…I torsdags kväll besökte han Svenska Freds- och skiljedomsföreningen i Nässjö, för övrigt inte första gången.

Thage G. Peterson var statssekreterare åt Olof Palme, krönte karriären som talman efter en resa som inrikes- och senare försvarsminister. Det var dock inte han som avskaffade allmänna värnplikten och han skrotade inte Gotlands försvar. Det är beslut han beklagar. Sverige och Gotland behöver ett starkt försvar, tycker Thage G men gillar inte en ny värnplikt där bara 4 000 av årskullens 100 000 18-åringar mobiliseras.

— Här har de inte tänkt färdigt, sa veteranen i Nässjö och erinrade om vikten av att svenska försvarsbeslut fattas i Stockholm och inte i Bryssel eller i ett Nato-högkvarter. Olof Palmes linje om diplomati, samtal och förhandlingar ska gälla parallellt med den neutralitet som hållit Sverige utanför konflikter senaste seklen.

Skräcken för ryssen då, vad tror Thage G om den?

— Alla säkerhetsanalytiker är överens om en sak, nämligen att det inte finns något ryskt intresse av att angripa Sverige, sa den gamle försvarsministern och förklarade att ett svenskt medlemskap i Nato dock skulle öka spänningen dramatiskt…

Under många år kämpade Thage G. Peterson hårt mot det svenska militära engagemanget i Afghanistan, som för övrigt enligt nu aktuell utvärdering inte haft några positiva effekter för det hårt prövade landet trots 27 miljarder kronor i kostnad under de 15 åren. Thage G. Peterson varnade för länge sedan för att notan skulle hamna på närmare 30 miljarder kronor, detta i ett läge när man trodde att kostnaden skulle stanna på sju miljarder.

— Inte en bro har byggts och inte en brunn har borrats av svensk militär i Afghanistan, sa Thage G som förstått att många tror att det är sådant trupperna arbetat med.

— Försvarsbudgeten ska inte användas för krigsinsatser i Afghanistan eller annorstädes i världen. Svensk militär trupp ska bara agera utanför Sverige om det sker på FN-mandat för fredsbevarande internationella insatser, sa Thage G. Peterson och slog fast att ett framgångsrikt arbete för fredens sak kan föras men att det kräver engagemang från många människor. Läs artikel

 

En europeisk försvarshandlingsplan, regeringen.se

Regeringen välkomnar ett ökat europeiskt samarbete på försvarsmaterielområdet och ska aktivt bidra till inriktningen av implementeringen av den europeiska försvarshandlingsplanen (European Defence Action Plan) som presenterades av kommissionen i slutet av 2016. Inom ramen för genomförandet av handlingsplanen väntas förslag om en europeisk försvarsfond för att stärka forskning och innovation inom försvarsområdet bli en central förhandlingsfråga.

Regeringen ställer sig positiv till ökat samarbete mellan EU och Nato och ska under året verka för ett effektivt genomförande av den gemensamma deklarationen om fördjupat samarbete mellan EU och Nato som undertecknades i juli 2016. Läs  dokumentet

President Sauli Niinistö: ”Varje människa är sitt lands försvarare”, dn.se

…Finland har haft allmän värnplikt under hela efterkrigstiden och ungefär 80 procent av alla män gör den. År 2013 försökte ett medborgarinitiativ starta en namninsamling för att avskaffa värnplikten. Resultatet blev ett fiasko – av de 50 000 namnunderskrifter som krävs för att riksdagen ska ta upp frågan lyckades man bara samla ihop en bråkdel.

Sverige har nyligen återinfört värnplikt. Vad tycker ni om det?

Jag tycker att det är bra. Efter årtionden av fred har man börjat inse ett och annat, det gäller inte bara Sverige utan många andra länder inom EU. Man hade kanske glömt att alla inte har samma vackra tankegångar om världens ordning som vi har blivit vana vid här i Europa. Nu har man insett det. Inte är det bra att man är tvungen att agera så här! Men det är bra att det görs. För det måste göras…

Det skedda är talande för Finlands historia med Ryssland. Man måste alltid vara beredd på att avtal kan brytas.

Hur upplever ni den omständigheten?

Inte behöver vi hela tiden gå på tå. Vi diskuterar, vi har dialog. Där finns det inga problem. Men å andra sidan så bygger vi ett starkt försvar i Finland. Det är viktigt att alla vet det, också utanför Finland. Det är till hjälp i dialogen med Ryssland.

Uppfattar ryssarna det här?

De känner ju Finland.  Läs intervjun

Wallström: Läget i Östersjön har lugnat ner sig, hbl.fi

Spänningarna i Östersjön har lättat i någon mån, säger svenska utrikesministern Margot Wallström som träffade sin kollega Timo Soini (Sannf) i Helsingfors på torsdagen.

– Jag kan inte se att spänningarna skulle ha ökat och när det gäller vårt territorium har vi inte sett fler provokativa handlingar av det slag vi haft exempel på tidigare, sade Margot Wallström på en presskonferens efter mötet.

Hon konstaterade att det inte längre förekommit kränkningar av svenskt luftrum eller svenska vatten och att det inte förekommit incidenter med flygplan som flugit med avstängda transpondrar. Men i sommar ordnas igen flera stora sedvanliga militärövningar i Östersjöregionen samtidigt.

– Det blir en fråga om att hantera det så att vi kan minska på spänningarna och utföra dessa väntade och planerade övningar på ett rimligt sätt, underströk Wallström…

Utrikesminister Timo Soini är nöjd med att Sverige värmer upp relationerna till Ryssland.

– Det är bra att man samarbetar och umgås i regionen. Jag tycker det är väldigt smart att även om Sverige och Ryssland kritiserar varandra i aktuella frågor så har de ett längre perspektiv där de förstår att det här är en närregion där man måste komma överens. Vi har alltid trott på att upprätthålla en dialog med Ryssland även om vi varit i svåra situationer, sade Soini. Läs artikel