Statsministern har talat med Donald Trump, regeringen.se

Statsminister Stefan Löfven hade i dag ett telefonsamtal med USA:s tillträdande president.

Under samtalet gratulerade statsministern Donald Trump och betonade vikten av att fortsätta utveckla de goda relationerna mellan Sverige och USA. Som exempel på viktiga områden att samarbeta kring nämnde statsministern handel och jobbskapande politik, säkerhet och klimat. Donald Trump uttryckte en mycket positiv syn på Sverige och ser alla möjligheter till fortsatt samarbete. Han bjöd även in statsministern till ett personligt möte vid ett kommande besök i USA.Läs pressmeddelande, (23 november).

Sveriges relationer med USA Svar på skriftlig fråga 2016/17:328 Utrikesminister Margot Wallström (S), riksdagen.se

Sten Bergheden har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att relationerna mellan USA och Sverige ska vara fortsatt goda även efter att Donald Trump har tillträtt som president.

 Sveriges relationer med USA är utmärkta. Vi har nära och breda kontakter inom en rad områden. Regeringen eftersträvar ett gott samarbete även med den kommande administrationen.

 Regeringen har via vår ambassad i Washington redan varit i kontakt med den grupp som förbereder övergången till den nya administrationen. Statsministern har skickat ett gratulationsbrev till Donald Trump och kontakter tas på flera nivåer med den inkommande administrationen.

Inom Regeringskansliet fortsätter det analysarbete om våra fortsatta relationer med USA som påbörjades inför valet. Målsättningen är att identifiera hur vi kan fortsätta samarbeta med USA i för oss prioriterade frågor. I vår dialog med den tillträdande administrationen vill vi visa på att Sveriges, Europas och USA:s intressen sammanfaller inom ett stort antal områden. Det gäller särskilt frågor som vikten av att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen och betydelsen av den transatlantiska ekonomiska relationen.Läs svaret

”Experternas” säkerhetspolitik har nått vägs ände, Klas Sandberg, flamman.se

I tjugo års tid har det funnits en plan för hur Sveriges säkerhetspolitiska framtid skall tryggas. Sverige skall samverka allt närmare med Nato och USA. Punkt slut. Med Donald Trump i Vita huset blir det smärtsamt tydligt att det måste vara slut på den enda vägens säkerhetspolitik.

Den ena efter den andra av Sveriges säkerhetspolitiska experter har uttalat sig efter nyheten att Donald Trump kommer att bli USA:s 45 president. Nästan alla har mer eller mindre varit i chock. Somliga har närmast låtit som barn som tappat bort pappa och mamma i trängseln på varuhuset. ”en epok går i graven” utbrast Per T Ohlsson (Sydsvenskan 13/11, 2016). Mike Winnerstig, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI klagade ”När det gäller Sverige är jag orolig”. Professor Jan Hallengren talade om ”fullständig katastrof” (Aftonbladet 10/11, 2016).
Med ”säkerhetspolitiska experter” menas den relativt lilla och homogena grupp av herrar (och enstaka damer) som ägnar sig åt att tänka och tala om hur svensk säkerhetspolitik skall utformas. De är politiker, forskare på FOI och Försvarshögskolan. Medlemmar av Kungl. Krigsvetenskapliga akademin.
Knappt någon låtsas ha några alternativ. Läs artikel

Pausen med värnpliktsutbildning, dyrt experiment, Mikael Jansson (SD) m fl , Lantvärnet

Det svenska försvaret är i stort behov av att tillföras materiel och manskap. Lösningen är inte att söka medlemskap i Atlantpakten…

Det var dessutom tydligt redan i underlagen till personförsörjningsreformen att det frivilliga försvaret inte skulle kunna få fram tillräckligt med soldater och att det skulle bli svårt att upprätthålla ett funktionellt försvar. Hela reformen måste ses som ett misslyckande och det faktum att pendel nu är på väg att svänga tillbaka till ett försvar som i hög grad är baserat på värnplikt är ett bevis för att värnpliktens avskaffande var ett dyrt misstag…

Av dessa skäl så är talet om ett medlemskap i Atlantpakten en dimridå som drar fokus från det verkliga problemet: avsaknaden av resurser till ett svenskt försvar. På den punkten har vare sig moderater eller socialdemokrater klarat av att leverera. Läs artikel

Minister of Defence Jussi Niinistö at The Alliance of Conservatives and Reformists in Europe (ACRE) Seminar in Helsinki, defmin.fi

Ladies and gentlemen,

idealism could not, after all, carry us sufficiently far in situations where national interests were tested. A key theorem in the classical political realism is that states maximize their efforts to further national interests within all available means.

It was naively assumed in Europe that all states want ultimately the same: a democratic system, economic well-being and getting rid of national borders. At the same time nationalism was becoming a suspicious ideology.  An idea of an ”Arab Spring” was taken to the Middle East and North Africa, and the results can be seen by all.

It is, after all, a fact that different states look at the furthering of national interests from very different perspectives. Both means and goals can be different.

I am sorry to say that at the moment it looks like the traditional power politics has returned as a means to achieve political goals. Changes in the security environment and the multi-purpose use or threat of power have become ”a new normal”.

Each state aims to organise its defence in the best way it deems possible: some invest in an independent national defence while others seek security in military alignment. It is in any case clear that cooperation among countries who share the same set of values is vital.

I would like to conclude by reminding you that, in a situation like this, it is important not to react when provoked, and to maintain a dialogue with other countries so that we can together address common security issues. It is also highly important to be able to read the other party’s body language. What Russia really thinks is not always what comes to mind first.Läs talet

Färsk redogörelse föråldrad, hbl.fi

Dagens turbulenta värld kräver en ständig uppdatering av hur Finland rent konkret ska driva sin utrikes- och säkerhetspolitik. Ovanligt många och stora händelser har inträffat sedan regeringen var klar med sin utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse före midsommar…

Riksdagens utrikesutskott har kommit med ett betänkande kring redogörelsen och vill att regeringen i vår ger en lägesöversikt till riksdagen om effekterna av presidentskiftet i USA och förändringskrafterna i Europa…

Ett djupare försvarssamarbete inom EU understöds varmt i Finland. Utrikesutskottet talar också i mycket positiva ordalag om detta. Man uttrycker däremot oro över att en del EU-länder inte förbinder sig till EU:s gemensamma värden, såsom mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet. Utskottet önskar att regeringen i redogörelsen konkretare skulle ha redogjort för hur enigheten inom EU kunde stärkas. EU-politiken har i sin helhet hittills varit varken tydlig eller aktiv under regeringen Sipilä.Läs artikel

 

Kajsa Warg är bra – men otillräcklig, Wiseman´s Wisdoms

I fredags offentliggjordes att Sverige åter kommer att få ett tungt kustrobotsystem. Med en typisk ”Kajsa Warg”-lösning har Försvarsmakten, FMV och Saab med understöd av Försvarsdepartementet, kunnat ta hittills ej avvecklade (skrotade) delar av tidigare kustrobotbatteri och avvecklade robotbåtar och satt upp ett nytt system…

Sent omsider börjar nu därmed försvarsförmåga att återskapas. Det har tagit en oerhörd tid för politiken att uppnå insikten att det är länge sedan väckarklockan ringde. Backar man bandet nästan tio år till tiden före Georgienkriget så var framtiden ljusare än någonsin för Sveriges närområde. I försvarsbeslutet 2004 hette det t.o.m. att president Putins ”Ryssland demokratiseras och vävs allt mer in i det europeiska samarbetet.” I försvarspolitiken var det sedan millennieskiftet normerande att tio års förvarning skulle ges innan ett nationellt försvar åter kunde behövas…

Eftersom ekonomin inte just medgav så mycket, fick försvarsbeslutet 2015 till största del ägnas åt att täta de luckor som fortfarande fanns i basala funktioner i försvaret – därav fokus på den s.k. basplattan. Trots en bred samstämmighet i försvarsberedningen om vad som behövde göras och färdvägen dit, anslog i princip samma partier bara en del av det som krävdes för att förverkliga det man nyss varit så eniga var nödvändigt. Här är det lätt att instämma i Ewa Stenbergs analys i DN att det är billigare för partierna att bråka om NATO än försvarsanslag. Vi har idag ett nytt försvarsbeslut sedan ett drygt år, men vägledande är fortfarande ”i den takt ekonomin medger” istället för utvecklingen i omvärlden.Läs artikel

Platt fall för regeringens redogörelse, vasabladet.fi

Hopplöst förlegad. Det är omdömet om regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse från juni…

Utrikesutskottets bedömning av säkerhetsläget är delvis mer måttfull än regeringens. Enligt regeringens redogörelse har det skärpta säkerhetsläget i Östersjöområdet och Europa omedelbara verkningar även för Finland och att användningen av militära maktmedel mot Finland inte kan uteslutas.

Utrikesutskottets bedömning är att det i Östersjöområdet inte finns några sådana konflikter som bara förekommer här och som skulle kunna leda till användning av maktmedel. Sannolikheten att Finland blir anfallet är enligt utskottet fortfarande mycket liten. Finland bör ändå vara beredd på påtryckningar och icke-militära försök att påverka…

Vice ordföranden för utskottet, Pertti Salolainen (Saml) säger att betänkandet inte innehåller något nytt om Natolinjen.

– Det väsentliga stället, där den definieras, är exakt samma som den i regeringsprogrammet, säger Salolainen…

Det är viktigt att Finland har ett stabilt bilateralt förhållande till Ryssland, anser utskottet precis som regeringen. EU:s gemensamma Rysslandsstrategi utgör grunden till förhållandet. Läs artikel

Leve landmakten, ja til et breddeforsvar, Øyvind Isachsen, Norsk Militaert Tidskrift

…Under debatten rundt lanseringen av boken ”Angrep eller Forsvar” på litteraturhuset i januar i år, argumenterte Diesen for at Norge er best tjent med å opprettholde satsingen på 52 F-35, selv om dette måtte gå ut over landstyrkene. Diesen sier at landstyrkene uansett er utdaterte, for små og irrelevante for fremtidens konflikter…

Grunnen er enkel, svært enkel; nemlig at kriger avgjøres på land. Det er der folk bor; det er der verdier skapes og foredles, samt det er der beslutninger tas. Derfor vil en militær overrumpling på Norge eller en alliert inneholde bruk av eller trussel om bruk av landstyrker for å ta, holde eller sikre et spesifikt område. Enten for å nytte det selv, eller for å hindre oss i nytte det…

Avslutningsvis vil jeg derfor bemerke at i den videre debatt bør vi lytte mer til den sittende forsvarssjef og hans landmilitære rådgiver Odin Johannessen, enn til pensjonerte hæroffiserer. Leve Hæren og den mekaniserte brigaden, og ja til et effektivt breddeforsvar som sørger for at vi også kan sove trygt om natten de neste 50 år. Läs artikel  sid 28

Att tillvinna sig respekt, Anders Björnsson

Hultqvist-doktrinen om den transatlantiska länken har en avgörande svaghet, nämligen att den bygger på välvilja från den som har makten över amerikansk utrikespolitik. Men en liten stat ska inte söka välvilja från något håll, eftersom det kan mötas med illvilja från ett annat. Och den kan inte göra sig beroende av vem det är som styr och ställer i de stora huvudstäderna. Huvudlinjen i småstatens säkerhetspolitik måste vara att tillvinna sig respekt.

Det kan innebära att man får avstå från en hel del. Man kan få hålla inne med kritik. Man kan få ge upp ambitionen att vara ett föregångsland. Man kan få svälja mycken förtret och i känsliga lägen vara beredd att göra eftergifter och tulla på sitt samvete. Man ska låta bli att moralisera. Vad man inte får lov att avstå från är förmågan att försvara landets nationella intressen – med politiska, diplomatiska och militära medel.

Här brister det. Svenska regeringar har avstått från att se om landet. Huvudinriktningen har varit ”samarbeten med andra”. Men om dessa samarbeten faller samman, av den ena eller andra anledningen, vilka reservplaner finns det då? Vad blir det av ”värdlandsstödet”, om ingen svarar på våra invitationer? Det ofrånkomliga intrycket är att deklarationerna om gemensamma intressen, hela ”solidaritetsretoriken”, sker i avsaknad av annat.

Läs mer

Svenska och finska soldater i övning, Expressen

Sverige och Finland gör gemensam sak mot Vladimir Putin – på svensk mark – inför den största svenska militärövningen på 20 år. I en unik övning i stadsmiljö tränar för första gången svenska och finska soldater sida vid sida på försvarsmaktens hypermoderna träningsanläggning i Kvarn i Östergötland.

– Vi vet vilka våra grannar är, och vi vet också vilka som är våra vänner, säger arméchefen Karl L E Engelbrektsson…

Tillsammans med sin finländske kollega, arméchefen Seppo Toivonen, besökte Engelbrektson i går markstridsskolans hypermoderna träningsanläggning i Kvarn i Östergötland. Det är första gången ett finskt förband genomför en repetitionsutbildning utomlands, enligt försvarsmakten, och en viktig generalrepetition inför nästa års jätteövning, Aurora. Över 16 000 soldater deltar i övningen som uppges vara den största i Sverige på 20 år. Bland länderna som inbjudits att delta finns Finland. På den högteknologiska träningsanläggningen – uppbyggd som en fiktiv stadskärna och konstruerad av den svenska försvarskoncernen Saab – utbildas nu de svenska och finska soldaterna för militära operationer i urban terräng.

– Det är en av de bästa träningsanläggningarna i norra Europa. Därför har vi alltid varit intresserade av att komma hit och träna. Det är alltid bra att lära av varandra, konstaterar Finlands arméchef Seppo Toivonen…

Finns det anledning att vara oroad över den militära upprustning som skett i Ryssland?

– Graden av hur oroade vi ska vara vill jag inte yttra mig om, men vi kan konstatera att det finns en stark upprustning och man håller sig i stort till de planer man deklarerat när det gäller att uppgradera sina vapensystem, så förmågan ökar.

Den finske arméchefen Seppo Toivonen aktar sig noga för att kommentera den ryske presidenten Vladimir Putin och hans handlande.

– Det är inte en sak för den finske arméchefen att kommentera. Läs artikel

 

Gripenplan kunde monteras i Finland, svenska.yle.fi

Den svenska stridsplanstillverkaren Saab säger att det skulle vara betydligt billigare för det finländska flygvapnet att flyga med Saabs Gripenplan än de nuvarande Hornetplanen.

Den finländska försvarsmakten ska förnya sina stridsplan senast år 2030. Gripenjaktplanen är ett av fem anskaffningsalternativ.

Till Lännen Medias tidningar säger Saabs marknadsföringschef Magnus Skogberg att slutmonteringen av Gripen E-jaktplanen kunde ske i Finland. Läs artikel