Steinmeier: vägen är lång, Rinne efterlyste sans

I EU ökar otåligheten i fråga om Ukrainakonflikten. Hur kan EU-diplomatin bli effektivare? Den frågan ställde utrikesminister Erkki Tuomioja på torsdag då han hade besök av sin tyske kollega Frank-Walter Steinmeier i Helsingfors och de båda diskuterade säkerhetspolitik ur ett europeiskt perspektiv.Läs artikeln.

Inga kringgående manövrer i debatten! Anders Björnsson

Det finns ingenting att utreda i ”Nato-frågan”!

Tre av riksdagspartierna har låst sig: de befinner sig i opposition och vill alla se ett svenskt Nato-medlemskap. Ett av dessa vill gå längre och säger nu öppet att utredningen bör ta reda på hur anslutningen ska gå till. Regeringen avvisar medlemskap och säger nej till utredning. Detta är den ståndpunkt som har understötts på denna sajt. Den förefaller alltjämt mycket klok.

Läs mer

Folkpartiet, Nato och det plötsliga avhoppet från försvarssamtalen, Ulf Bjereld

Under visst buller och bång hoppade Folkpartiet på måndagskvällen av de pågående försvarssamtalen mellan regeringen och allianspartierna. Avhoppet kom plötsligt, om än inte helt oväntat. Folkpartiet hade genom sitt realpolitiskt ogenomförbara krav på 18 extra miljarder till försvaret ställt sig en bra bit utanför det förhandlingsutrymme som trots allt förelåg mellan de övriga partierna. Läs artikeln.

Debatt i Falun 14 april: FN-stadgans våldsförbud tjänar det alliansfria Sverige, Lars-Gunnar Liljestrand

Sverige har som alliansfritt land allt intresse att FN-systemet fungerar och att våldsförbudet efterlevs.

FN-stadgan (1945) har syftet ”att rädda kommande släktled undan krigets gissel”. Grundbulten var därför artikel 2(4)med det generella våldsförbudet. Artikeln är en folkrättslig norm, jus cogens, det vill säga en rättsregel som är absolut och tvingande och som staterna inte kan göra avsteg från ens genom överenskommelser. Enda lagliga våldsanvändningen är självförsvar vid väpnat angrepp och genom säkerhetsrådsbeslut utifrån konstaterat hot mot internationell fred och säkerhet.

Läs mer

Utmaningar inom internationell diplomati och folkrätt i ljuset av Ukrainakrisen, paneldebatt 28 april

UCRA & Uppsala Forum, paneldebatt 28 april kl 16:15-18:00, Museum Gustavianum

Den dramatiska utvecklingen i samband med Ukrainakrisen kräver ställningstaganden som präglas av eftertanke, ansvar och långsiktighet.

Deltagare: Rolf Ekéus, Sven Hirdman, Inger Österdahl

Rolf Ekéus
Rolf Ekéus
Inger Österdahl
Inger Österdahl
Sven Hirdman efn.se
Sven Hirdman
Jevgenija Gehsbarga, jevgenija.gehsbarga@ucrs.uu.se, för anmälan

 

Ingvar Carlsson: Det nordiska samarbetet stärks

Finlands erfarenheter från det kalla kriget kommer väl till handa i den nuvarande situationen, säger Carlsson.
– Inom EU och inom det nordiska samarbetet kan Finland bidra med kunskap och idéer om hur man ska hantera situationen.
Att ansluta sig till Nato är inte ett bra sätt att hantera situationen – åtminstone inte för Sveriges del, säger den förra statsministern. Läs artikeln.

Ingen finsk alarmism

Hufvudstadsbladet, Helsingfors, refererar på lördagen (11/4) ett uttalande av kommendören för Finlands försvarsmakt Jarmo Lindberg, med anledning av den gemensamma artikel om utökat försvarssamarbete som ministrar i de fem nordiska länderna lät publicera tidigare under veckan.

Läs mer

Natos snabbstyrka sätts på prov, dn.se 7 april

KOMMENTAR FRÅN UTGIVARNA: Nato har sedan 2004 en ”reaktionsstyrka” (NATO Response Force, NRF). Den består bl a av en insatsstyrka med hög beredskap (Immediate Response Force, IRF). En särskild snabbinsatsstyrka (Very High Readiness Joint Task Force, VJTF) har etablerats till följd av beslut på Natos toppmöte i Wales i höstas. Denna ”antiryska” styrka har nu börjat öva och i juni genomförs övningar i Polen. Styrkan ska dock inte permanent baseras i den östra delen av alliansen. Sverige har ingen anknytning till denna styrka och deltar inte i dess övningar.

GIVARNA:

Regeringen: Vi fördjupar det nordiska försvarssamarbetet

KOMMENTAR FRÅN UTGIVARNA:  De nordiska försvarsministrarna har enats om ett utvidgat försvarssamarbete. I en gemensam artikel tar ministrarna upp utbyte av information, övningsverksamhet, samordning inför internationella operationer samt industrisamverkan. Inget av detta är egentligen nytt. Udden är klart riktad mot Ryssland. Samarbetet ska enligt ministrarna ses som ett komplement till samarbetet i EU och Nato för ökad säkerhet i regionen. Ambitionen anges vara att öka förutsägbarhet, bidra till fredlig utveckling och undvika militära incidenter och konflikter. Genom kvalificerade övningar vill man säkerställa att även andra länder och organisationer är väl förtrogna med de nordiska staternas närområde, något som enligt artikeln ska demonstreras genom Natos högprofilövning i Norge 2018. Det tilltänkta samarbetet får utvärderas konkret. I vad mån bidrar det till att stärka Sveriges säkerhetspolitiska läge, Sveriges försvarsförmåga samt stabiliteten i norra Europa?

KOMMENTAR AV BL A ALLAN WIDMAN (fp): – Norge och Danmark är som medlemmar i Nato i första hand hänvisade till Nato när det handlar om försvaret av Natoländernas territorium. Och när det gäller Finland så har regeringen varit tydlig med att det inte heller är någon försvarsallians. Det är i första hand ett fredstida samarbete.Läs kommentarer.

Tillnyktring återstår – om behovet av värnpliktsförsvar, Anders Björnsson

I början av detta år kunde man i internationell – men inte svensk – press nås av nyheten att Litauen beslutat att utifrån en mycket låg nivå inleda en militär upprustning samt att återinföra värnplikten. Bakgrunden är säkerligen en upplevelse av ökad spänning som Litauen som en av Natos frontstater mot Ryssland måste ha fått. En annan av Rysslands grannar, Finland, har inte ens övervägt att avskaffa sin värnpliktsarmé. Inget av de i Finlands riksdag representerade partier förespråkar en övergång till yrkeshär.

Läs mer