Länkar

The sentiments expressed in the article for Foreign Affairs this week by Ukrainian Foreign Minister Dmytro Kuleba are very understandable given the invasion, the destruction and the atrocities that Ukraine has suffered — but they must not become the basis for Western strategy.

Fury, however righteous, is not a good shaper of policy. Moreover, unlike Ukrainians, U.S. and Western officials and analysts are not themselves under the same kind of fire or threat. They have therefore no excuse for allowing their judgment to be clouded by emotion. Their professional duty to their own countries mandates keeping cool heads and strong nerves.

Kuleba seeks to identify the West with purely Ukrainian goals, irrespective of the wider costs to humanity. Parts of his article read very much as if American public relations professionals crafted the language.  But the primary duty of  American citizens is to their own country. Läs artikel

Russia warned NATO member Lithuania on Monday that unless the transit of goods to Russia’s Kaliningrad exclave on the Baltic Sea was swiftly restored then Moscow would take undisclosed measures to defend its national interests.

With east-west relations at a half-century low over Russia’s Feb. 24 invasion of Ukraine, Vilnius banned the transit of goods sanctioned by the European Union through Lithuanian territory to and from the exclave, citing EU sanction rules. Russia’s foreign ministry summoned Lithuania’s top envoy in Moscow to deliver a protest while the Kremlin said the situation was beyond serious.

”The situation is more than serious,” Kremlin spokesperson Dmitry Peskov told reporters. ”This decision is really unprecedented. It’s a violation of everything.” Russia’s foreign ministry demanded Vilnius reverse what it cast as an ”openly hostile” move immediately.

”If cargo transit between the Kaliningrad region and the rest of the Russian Federation via Lithuania is not fully restored in the near future, then Russia reserves the right to take actions to protect its national interests,” it said. Läs artikel

Den politiska process som ledde fram till en svensk Natoansökan har synliggjort problem i den säkerhetspolitiska analysen och debatten. Svenska Natoförespråkare har hävdat att ”verkligheten” och ”världen” har förändrats, och ibland att den verklighet som befogar ett svenskt Natomedlemskap har funnits där ”hela tiden”.

Anspråk på en oförvanskad tillgång till verkligheten och världen, och absolut kunskap om säkerhet, är dock snarast att betrakta som retoriska knep med syftet att etablera en viss tolkning – och samtidigt dölja att den är en tolkning.

Tre centrala säkerhetspolitiska begrepp är säkerhet, hot och makt, men dessa definieras sällan i analysen och debatten, och inte heller erkänns de som mångtydiga och omtvistade. Det här kan te sig som ett alltför akademiskt påpekande men att genomdriva politik på lös begreppslig grund är exempel på maktutövning som kan få stora konsekvenser.

Det första begreppet – säkerhet – är centralt. Trots allt prat om säkerhet är det inte klarlagt vad exakt fenomenet egentligen består i eller ens vad som ska säkras. Den departementsrapport som låg till grund för Sveriges Nato-ansökan upprepar nästan tjugo gånger att Sverige befinner sig i ett ”nytt”, ”förändrat” och ”försämrat” ”säkerhetspolitiskt läge”. Genom att repetera samma fras om och om igen försöker rapporten slå fast fenomenet utan att behöva klargöra exakt vad det består i. Den går bortom detta mantra endast i ett avseende: genom att hävda att fortsatt alliansfrihet gör Sverige mer sårbart, eftersom Ryssland tidigare har attackerat alliansfria länder men aldrig Natomedlemmar. Läs artikel

Kritikken var skarp fra både Høyre og enkelte allierte i Nato da det i fjor høst ble kjent at Jonas Gahr Støres nye Ap/Sp-regjering hadde bestemt at Norge skal delta som observatør til FN-traktaten om atomvåpenforbud. Når det første statspartsmøtet om atomvåpenforbudet starter i Wien tirsdag, viser det seg at Norge likevel ikke blir den eneste eleven i Nato-klassen som gjør dette. Tyskland fulgte ganske raskt etter Norge, og i helgen ble det kjent i flere internasjonale medier at også Nato-medlemmene Belgia og Nederland blir med som observatører på det internasjonale toppmøtet i Wien. Läs artikel

Jag tror att de flesta av oss Natoskeptiker och/eller Natomotståndare upplevt den senaste tidens kapitulation för USA, västmakterna och deras kärnvapenarsenal, och den massiva medieuppbackningen för ett svenskt medlemskap, som något av ett paradigmskifte ingen såg komma. […]

Vi har som sagt folkomröstat om kärnkraften, om rusdrycksförbud, ATP, högertrafiken, EU-medlemskap och om euron.

Den största politiska svängen i svensk modern historia, ett Natomedlemsskap, blir inte ens en valfråga. Sossarna hade en ”intern” diskussion. Sedan var den saken biff.

Under söndagen demonstrerade Rapport med önskvärd tydlighet hur public service nu också agerar hökar och Natovänner utan att ens blinka. Eller tänka. När nyheterna och Rapport anammar tesen att ”vi tänker numera alltid som en majoritet av svenskarna” och ”vi representerar majoriteten i vår bevakning” då har man fullständigt lämnat sitt uppdrag om opartiskhet och oberoende. Läs artikel

Honorable Secretary General of NATO,

In reality, however, they are formally unacceptable, essentially favoring the aggressor to the detriment of the victim, and are ultimately detrimental to the Alliance.

The NATO Secretary-General is an employee of the governments that appoint him and pay his salary from the money of their taxpayers. He does not formulate policy – this is the work of the member governments – and does not express positions without their approval. And obviously the Greek government has not approved these statements. Läs artikel

Not so ironically, Karl Marx wanted to enlarge the Crimean war into an all-European war. As Marx was a virulent opponent of Tsarist Russia—which he saw as the most reactionary and “absolutist” power in Europe—he urged the formation of an all-European coalition Germany and Austria, plus Britain, France and Sweden, not to overlook the Ottoman Empire—in the struggle against the Tsarist regime during the 1853-56 Crimean War.

In the New York Tribune of February 1854, the writer of the Communist Manifesto not only argued that French and British naval power should fight to liberate Odessa, Crimea and the Sea of Azov, but he also proposed that maritime Sweden, along with monarchist Prussia and Austria, should open a new flank in northern Europe. The goal would be to emancipate Finland and the Baltic states from the Tsarist oppression. If the struggle was victorious, this would make Russia:

A giant without arms, without eyes, with no other recourse than trying to crush her opponents under the weight of her clumsy torso, thrown here and there at random, wherever a hostile battle-cry was heard.

For many of the reasons outlined by Marx himself, the Crimean War did not, however, become an all-European war as Sweden, Prussia and Austria did not enter the conflict. And what Marx called the “sixth power” in Europe, the Socialist Revolution, did not, at least at that time, succeed in overthrowing the Tsarist regime as he had hoped. Läs artikel

I grove trekk har det blitt brukt store summer på større, avanserte militære farkoster. Men gjør dette at Norges forsvar er skodd for dagens sikkerhetssituasjon – og dekker Forsvaret behovene som kreves for å sikre norsk suverenitet?

Én som mener at vi har lagt ut på helt feil kurs er offiser i Hæren, Sebastian Langvad. Slik han ser det, planlegger Forsvaret å gå i den samme fellen som man gjorde da tyskerne invaderte Norge i 1940. I en kommentar hos Filter Nyheter skriver han at «Forsvaret investerer i det fienden er best tjent med». Läs artikel

Ett ryskt krigsfartyg har kränkt danskt farvatten två gånger vid Bornholm, enligt danska försvarsmakten. Samtidigt pågår Danmarks motsvarighet till demokratifestivalen Suomiareena på Bornholm.

Det danska utrikesdepartementet har kallat in den ryska ambassadören i landet för samtal efter att ett ryskt krigsfartyg kränkt danskt farvatten under natten till fredag. Enligt det danska försvaret rör det sig om en korvett, som är ett mindre och lätt bestyckat örlogsfartyg.

Den första kränkningen skedde klockan halv tre på natten nära Bornholm. Några timmar senare dök korvetten upp vid samma plats för att sedan försvinna från danskt farvatten, enligt det danska försvaret.

Den danska regeringen ser kränkningen som en grov provokation från Ryssland, skriver TV2

– Det är en djupt oansvarig, grov och fullständigt oacceptabel rysk provokation, skriver Danmarks utrikesminister Jeppe Kofod på Twitter. Läs artikel

Traditionally, Norwegian military vehicles sent for exercises in the northernmost region of Finnmark follow European highway E6 from and return to the large garrison at Setermoen and Bardufoss south of Tromsø.

That road, circling narrow fjords and over mountains, is vulnerable and easy to block. Like earlier this spring when a bridge collapsed over a flooded river in Kvænangen. Traffic was halted for almost a week.

On Thursday, a column of military vehicles en route home from the live-fire exercise Thunder Bolt tested a new route, not obvious to take advantage of previously; the road via Finland’s northwestern arm.

“This was a successful test of a new route to move military equipment in the north,” says spokesperson with the Norwegian Army, Rolf Ytterstad, to the Barents Observer.

The border crossing had a double symbolic message as it happened the same days as Stortinget, the Norwegian Parliament, voted overwhelmingly in support of Sweden and Finland to join NATO. […]

With Sweden and Finland joining NATO, the security landscape and military planners’ possibilities to chose different options when moving troops, vehicles and weapons in northernmost Europe will be way more diverse than with Norway as the only NATO-country inside the Arctic Circle in border areas to Russia. Läs artikel

Minns ni ”subsidiaritetsprincipen”? I början av 90-talet hördes ordet ofta – inte sällan på skorrande halländska – och sades då betyda att allt inom EU skulle avgöras på lägsta ändamålsenliga nivå. Det mesta, som arbetsmarknad, försvar eller välfärd var därmed utom EU:s räckhåll och inget att oroa sig för.

Den som då hävdat att allmännyttans hyror eller organisering av post och järnväg skulle komma att styras av EU-direktiv hade dumförklarats. Att ordet försvunnit beror därför inte bara på att det är obegripligt byråkratspråk utan för att det skulle påminna oss om hur mycket av det som då sades i bästa fall var naivt, i värsta fall medvetet vilseledande.

Sättet att sälja in politik kommer för mig när nu en S-regering ånyo utnyttjar en kris för ett politiskt lappkast. NATO-medlemskap fullt ut, men absolut inga kärnvapen här. Fortsatt kamp för nedrustning, men först en massiv upprustning. Och så vidare. Att NATO-Sverige skulle bli kärnvapenfritt är ett påstående mot bättre vetande. När general Christopher Cavoli nyligen skulle godkännas av senaten som befälhavare för NATO i Europa beskrev han Gotland som ett ”osänkbart hangarskepp”. Tror någon att USA skulle avstå från att stationera sina mest kraftfulla vapen på denna perfekt placerade plattform? Läs artikel