Länkar

Hur skyddat skulle Sverige egentligen vara om vi gick med i Nato?

Här svarar Eva Hagström Frisell, forskningsledare vid FOI:s enhet för säkerhetspolitik, på de viktigaste frågorna om Natos artikel 5 – grundbulten i försvarsalliansen som slår fast att ett angrepp på en medlem ska betraktas som ett angrepp på alla.

. Vilket stöd skulle Sverige få vid en väpnad attack?

För det första: Alla Natoländer måste vara överens om att aktivera försvarsgarantin. Varje land bestämmer därefter själv vilka åtgärder det anser vara nödvändiga. Att skicka väpnade styrkor är ingen skyldighet.

– Det är primärt varje stats nationella ansvar att stå för det egna försvaret. Efter några veckor kommer troligen några allierade, som har störst förmåga och som man övat med, att skicka stöd. Ytterligare något senare, när Nato fattat beslut, kan dess ledningsorganisation träda in och ta över operationen och leda den mer långsiktigt, säger Eva Hagström Frisell.

Stridsflyg, luftrörliga förband och vissa marina styrkor kan skickas snabbare, medan förstärkningar på marken tar längre tid.

Det är oklart hur länge Sverige måste kunna försvara sig själv.

– Men det gäller att ha tillräcklig förmåga för att kunna stå emot det första anfallet, så att det blir värt att skicka förstärkningar.

Vilket skydd ger då Natos försvarsgaranti egentligen?

– Det hänger ihop med Natos trovärdighet som militärallians. Om ett land skulle utsättas för en väpnad attack och ingen ger något stöd skulle hela poängen med alliansen gå förlorad. Så det finns ett intresse bland medlemsstaterna att leva upp till artikel 5, annars skyddas ju inte deras egen säkerhet, säger Eva Hagström Frisell. Läs artikel

.

Enligt Mark Klamberg, professor i folkrätt, kan det ha skett eftergifter i fråga om till exempel utlämning av terrormisstänkta i uppgörelsen med Turkiet.

– Det jag oroar mig för är det här med diplomatiska garantier, säger han.

I överenskommelsen med Turkiet står det att Sverige kommer att ”hantera Turkiets väntande deportations- eller utlämningsönskemål av terrormisstänkta snabbt och grundligt.”

Enligt Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, innehåller den svenska lagen om utlämning begränsningar som man måste rätta sig efter. Bland annat kan man inte utlämnas som svensk medborgare, eller för politiska brott. Däremot kan utlämning ske för terrorism.

Utlämning sker i praktiken i två steg. Först tas det ett beslut, sedan ska det verkställas.

– Det som händer i fallen som gäller Turkiet är att det finns beslut om utlämning men i nästa steg verkställs det inte eftersom det finns oro för till exempel tortyr. Den begränsningen kommer inte försvinna med den här uppgörelsen.

Men det finns ett sätt att komma runt det här, enligt Klamberg: så kallade diplomatiska garantier. Det innebär att man på diplomatisk väg får garantier för att personen som utlämnas kommer att behandlas väl i mottagarlandet, inte utsättas för tortyr, få en rättvis rättegång och så vidare.

Sverige har tidigare använt sig av förfarandet i det så kallade Agizafallet 2001, då två egyptiska medborgare avvisades till Egypten. I det fallet respekterades inte garantierna. Efter det sade FN:s tortyrkommitté att det inte räcker med garantier, man måste också ha ett system för att garantera att de efterlevs.

När det gäller Turkiet har Mark Klamberg svårt att se hur det skulle kunna gå till.

– Det är möjligt att Sverige och Turkiet försöker utarbeta ett sådant system, men det vet vi inte. Läs artikel

Glädjen efter Turkiets hävda Nato-blockad blev kortvarig. Nu kräver landet att 33 personer från Sverige och Finland utvisas.

– Det här kan bara vara början, säger folkrättsprofessorn Mark Klamberg. […]

Folkrättsprofessorn Mark Klamberg tror dock inte att regeringen kommer att gå med på kraven.

– Ett möjligt scenario är att Säpo drar i gång ärenden och att migrationsverket kopplas in. Men i slutändan ska det prövas av regeringen och högsta domstolen. Högsta domstolen har tidigare stoppat utlämningar till Turkiet. Det är troligt att det händer igen, säger han.

Professorn flaggar samtidigt för att utlämningsavtalet mellan länderna kan ställa till nya problem vid den kommande ratificeringsprocessen där Turkiets parlament formellt ska godkänna Sverige i Nato.

– Det har varit klang- och jubelstämning nu, men ratificeringsprocessen ger Turkiet en ny möjlighet att utöva påtryckning och säga ”Ni har lovat att ändra era lagar, men det har inte blivit några utvisningar”. De kan återkomma och sätta press. Det här kan bara vara början, säger han. Läs artikel

Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi begär att utrikesminister Ann Linde (S) redogör för avtalet med Turkiet i utrikesutskottet.

”Mycket oroande förändringar kring bland annat vapenexport och utvisningar”, skriver hon på Twitter.

Även Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar går hårt åt regeringen.

”Vi varnade tidigt för farorna med att lägga svensk säkerhetspolitik i händerna på despoten Erdogan. Men regeringen förnekade att detta skulle hända. Nu måste vi få korten på bordet. Ska Sverige beväpna Turkiet i hans anfallskrig mot Syrien? Vilka regimkritiker ska utvisas?”, skriver hon på Twitter. Läs artikel

Överenskommelsen om Finlands och Sveriges Natomedlemskap lyckades i viss mån eftersom Finland och Sverige var beredda att göra eftergifter. Men att ställa sig bakom gemensamma värderingar med Turkiet kan bli svårt i praktiken, enligt forskare Paul Levin.

– Jag blev lite förvånad över att man faktiskt kunde komma överens. Jag hade förväntat mig att man igår kunnat enas om en handlingsplan, inte en färdig överenskommelse. Men det här är ett väldigt stort framsteg för Finland och Sverige, säger Paul Levin som är föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

Finland och Sverige gick med på många av Turkiets krav i avtalet för att komma vidare i Natoprocessen.

– Att man lyckades nå ett avtal har delvis att göra med att Finland och kanske framförallt Sverige var villiga att gå ganska långt för att tillmötesgå de turkiska kraven.

Levin misstänker också att det för att få till stånd en överenskommelse krävdes amerikansk press på Turkiet och eventuellt amerikanska morötter till Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan. […]

– Landet är missnöjt med att till exempel USA har samarbetat med IPG-milisen i kampen mot IS, eftersom man ser milisen som en terrororganisation. Turkiet har inte fått gehör från andra Nato-länder men nu kan Erdogan ändå på hemmaplan säga att han fått Nato att lyssna i och med Finland och Sveriges eftergifter. Läs artikel

Den beslutsprocess som ledde fram till en svensk ansökan om Natomedlemskap var så snabb att folkets vilja varken hann testas genom folkomröstning eller mellanliggande val. Som en konsekvens av detta blev den offentliga diskussionen och analysen ofta alltför grund. Denna process bekräftar bilden av ett politikområde där delvis andra spelregler gäller. När en hotbild framgångsrikt har etablerats framstår det i många fall som logiskt att ”suveränen” – här den svenska regeringen – vidtar extraordinära åtgärder. Även om det inte klart uttalades, går det på basis av hur beslutet fattades att konstatera att något som liknar ett undantagstillstånd rådde i Sverige våren 2022.

Den här typen av enväldig säkerhetspolitik förutsätter och tenderar att göra anspråk på säker kunskap, och kräver därtill en säker och tydlig idé om den egna identiteten. Detta är djupt ironiskt då både kunskap och identitet egentligen karakteriseras av stor osäkerhet. Även säkerhetsbedömningar är fundamentalt osäkra, trots alla påståenden om motsatsen. För att dölja denna osäkerhet ersätts analys ofta med mantran. Att Sverige befinner sig i ett ”nytt”, ”förändrat” och ”försämrat” ”säkerhetspolitiskt läge” upprepades exempelvis nära tjugotal gånger i den departementsrapport som låg till grund för Sveriges Natoansökan. Läs artikel

President Joe Biden and lawmakers from both parties are bringing an urgent objective to this week’s wartime NATO summit: Keep weapons and money flowing to Ukraine for many more arduous months of its battle with Russia.

Political headwinds back home started complicating that goal even before the U.S. delegation was set to arrive in Spain’s capital. Pressed by domestic economic challenges and a desire to see European nations contribute more to Ukraine’s defense, U.S. lawmakers appear more wary of committing further military aid for Ukraine or slapping new sanctions on Russia — alarming Kyiv and eastern flank allies who fear war fatigue setting in among the West. Läs artikel

När Nato påtoppmötet i Madrid ska anta sitt nya strategiska koncept – sin 10-årsplan – så kommer Kina för första gången att nämnas. Det har fått regimen i Peking att ilskna till mot vad man ser som ett påhopp.

”Vi uppmanar Nato att sluta provocera fram konfrontation genom ideologi, sluta sprida desinformation och provocerande påhopp på Kina, och sluta försöka starta ett nytt kallt krig”, sa kinesiska utrikesdepartementets talesperson Wang Wenbin under en pressträff innan Nato-mötet.

Från att knappt ha nämnt Nato alls, har både Peking och kinesisk media börjat visa allt mer intresse för försvarsalliansen. […]

Reuters källor – anonyma diplomater på Nato – säger att USA och Storbritannien har tryckt på för ett tuffare språk och mer tydlighet, medan Frankrike och Tyskland på grund av Europas stora industriella investeringar i Kina vill se mildare formuleringar. Läs artikel

Fire måneder etter Russlands invasjon er oppmerksomheten rundt Ukraina blitt noe mindre i europeiske og amerikanske medier.

Men de vestlige landenes involvering i konflikten er ikke blitt mindre. Våpenstøtten til Ukraina og presset på Russland blir stadig forsøkt trappet opp, med håp om ukrainsk seier og russisk nederlag.

– I Øst-Ukraina minner det om en stillingskrig. Det bølger fram og tilbake, og russerne har nå mest framgang. Men forskyvningene er små, så vidt jeg forstår, sier Sverre Lodgaard ved Norsk utenrikspolitisk institutt (Nupi) til NTB.

Det meldes om høye tapstall, og ukrainske myndigheter sier de mister opptil 200 soldater hver eneste dag. I en kronikk i Aftenposten nylig skrev Lodgaard at Russland presses militært, politisk, økonomisk og sosialt. Han brukte ordet «krig» om den vestlige innsatsen. Lodgaard sier til NTB at han ikke mente dette helt bokstavelig – men som et uttrykk for omfanget av pressmidlene som rettes mot Russland.

– Det er snakk om våpen, etterretningsinformasjon, sanksjonene, boikottaksjoner, fordømmelser og kansellering av avtaler og kontakter, sier han. Läs artikeln

Den svenska Natodebatten – i den mån det går att tala om en sådan – har hittills varit en hastig, märklig och syrefattig tillställning. Lite mindre än ett dygn efter att Socialdemokraterna tillkännagivit sitt tvärkast låg ansökan på lådan. Men hos Turkiet tycks ansökan inte ha varit särskilt förankrad. Och detsamma kan nog sägas om förankringen i den svenska väljarkåren. […]

Men i ett avseende träffar kritikerna rätt mot formalisterna. För att väljarna på ett meningsfullt sätt skall kunna utkräva ansvar av partierna eller för den delen välja partier som representerar deras intressen i framtiden, måste väljarna bli upplysta om vad de vill. Tyvärr finns det goda skäl att ifrågasätta om de demokratiska institutionerna gjort det möjligt för medborgarna att bli just detta. Och utan meningsfulla åsikter förlorar demokratin redan på startlinjen. Läs artikel

And thank you for receiving me here, at the NATO headquarters on the eve of the Summit in Madrid.[…]

Sweden would commit to the Washington Treaty in its entirety, as well as to all NATO doctrines. […]

Our vulnerability to external threats is increased until we formally become a member. In response to this uncertainty, several Allies – including the United States, the United Kingdom, Germany, France, Spain, Norway and Denmark have extended Sweden clear assurances of support during the application period. For this we are very grateful.[…]

As a member, Sweden will contribute to the security of NATO as a whole, including Türkiye, in a spirit of solidarity. We would embrace NATO’s 360 degrees approach to security. Läs talet

NATO Secretary General Jens Stoltenberg:

Our NATO Summit in Madrid this week will be transformative.
With many important decisions. Including on a new Strategic Concept for a new security reality.
A fundamental shift in NATO’s deterrence and defence. And support to Ukraine now, and for the future.Our new Concept will guide us in an era of strategic competition.

I expect it will make clear that Allies consider Russia as the most significant and direct threat to our security. It will address China for the first time. And the challenges that Beijing poses to our security, interests, and values.

We will enhance our battlegroups in the eastern part of the Alliance up to brigade-levels.

We will transform the NATO Response Force. And increase the number of our high readiness forces.
To well over 300,000. […]

Nine Allies now reach – or exceed – the 2% target.  Nineteen Allies have clear plans to reach it by 2024.
And an additional five have concrete commitments to meet it thereafter. Two percent is increasingly considered a floor, not a ceiling. […]

We also aim to make progress on Finland and Sweden’s historic applications for NATO membership.
While ensuring the security concerns of all Allies are addressed. I spoke with President Erdogan on Saturday, and will meet with Prime Minister Andersson later today.

I am glad that President Erdogan, President Niinisto, and Prime Minister Andersson have accepted my invitation to meet in Madrid tomorrow. And today, we are hosting another meeting of senior officials from all three countries here at NATO Headquarters. Läs presskonferensen