utvald

Försvarsminister Peter Hultqvist höll den 12 mars ett anförande om Sveriges säkerhetspolitik på Chatham House’s Security and Defence Conference i London.

Hultqvist har inom regeringen varit den som mest aggressivt utmålat Ryssland som ett hot mot vårt land, och han definierar oupphörligen Ryssland som en fientlig makt.

Talet var ändå anmärkningsvärt på flera sätt. Sveriges alliansfria hållning nämndes inte en enda gång. Istället underströk försvarsministern att det är relationen med USA och Nato som utgör grunden för vår försvars- och säkerhetspolitik, även om det militära samarbetet med Finland också fanns med i bilden. Detta stämmer inte med vad Sveriges regering officiellt har lagt fast.

Läs mer

I ett gemensamt uttalande den 11 mars skriver Frankrikes och Sveriges utrikesministrar bland annat om insatser i Sahel:

“The Ministers discussed the need for a coherent and active engagement on security, development and humanitarian aid in the Sahel and underlined the contribution of the ‘Coalition for the Sahel’ as a framework for strategic and political engagement with the Sahel.”

Sveriges militära deltagande i styrkan Minusma i Mali underströks om än i andra termer:

”They welcomed the close cooperation between Sweden and France regarding the Sahel. “

Minusma är en FN-styrka med mandat från FN:s säkerhetsråd att stabilisera läget i Mali. Som vi tidigare kommenterat har Minusma mer blivit en direkt stridande insats med inriktning på upprorsbekämpning. Det understryks av att Storbritannien beslutat att skicka specialstyrkor att ingå i Minusma, och britterna skall utgöra ”spjutspetsen” i styrkan.

Läs mer

Vad är en säkerhetsrisk? Vi kan för enkelhetens skulle säga: en person, en institution eller en organisation som bedöms vara en fara för rikets säkerhet och därmed fortbestånd. Det behöver inte vara någon som medvetet går främmande makt till handa. Agerandet i sig kan vara ett riskbeteende, på rent objektiv grund. Motivet bör inte vara avgörande, vare sig förmildrande eller försvårande. Det kanske inte finns något motiv alls, i alla fall inget uppgivet. Motivet kan rentav vara att främja säkerheten.

Läs mer

Sverige deltar sedan 2014 med ett skyttekompani i FN-insatsen Minusma i Mali med uppgiften att stabilisera landet, skydda civila, ge stöd till den politiska dialogen och nationell försoning, främja mänskliga rättigheter samt stödja humanitär biståndsverksamhet.

Situationen i Mali och de fem länderna i regionen Saleh beskrevs från början som en konflikt mellan terrorister och staternas regeringar. Sedan har bilden blivit mer nyanserad, och det står nu klart att striderna i hög grad har sin grund i etniska och religiösa motsättningar där vissa grupperingar delvis också utger sig för att vara jihadister.

Svenska regeringen beskriver detta något kryptiskt: ”Interkommunitära konflikter blir allt tydligare. Ett inslag i de interkommunitära konflikterna är en tilltagande friktion mellan boskapsskötare och jordbrukare i kamp om krympande naturresurser.” (Prop. 2019/20: 29)

Delvis ger detta bilden av ett inbördeskrig, vilket gör att militära insatser utifrån i värsta fall skulle kunna förvärra konflikten.

Läs mer

Det finns de som gycklar med den svenska alliansfriheten. De kallar den ”formell”. Sverige skulle alltså i grunden inte vara militärt alliansfritt. Det där gycklet påminner starkt om ett talessätt från en gången tid. Det hette att Sverige var en ”formell borgerlig demokrati”, det vill säga ingen reell demokrati. Naturligtvis kan demokratier se ut på olika sätt enligt sina konstitutioner och vara omgärdade av faktiska begränsningar, men man vet ändå om en stat bör betecknas som demokratisk eller ej. Formerna är för övrigt aldrig oväsentliga; lagar är till för att följas. På samma sätt är det med alliansfriheten. Den existerar – eller så existerar den inte.

Läs mer

Er det respektløst mod de faldne eller sårede, at man nu forhandler om fred med Taliban?

– Nej, det synes jeg ikke. Vi var der for at skabe fred og tryghed. Det gjorde man ved dybest set at prøve at slå alle talebanere ihjel, forklarer Lars Ulslev Johannesen, der fortsætter:

– Men tiden har vist, at det ikke kan lade sig gøre. For Taliban er meget andet end bare krigerne. Det er en bevægelse, der omfatter høj som lav i Afghanistan. Derfor er forhandlingens vej den rigtige at gå. Alternativet er en endeløs mølle af død og ødelæggelse for alle, og det synes jeg ikke er mere respektfuldt.

Lars Ulslev Johannesen var chef for den enhed af danske soldater, der for første gang stødte sammen med krigere fra Taliban i juli 2006.(dr.dk 29 februari

I sin årsredovisning för 2019 skriver Försvarsmakten att man ökar sin försvarsförmåga, lägger grunden för fortsatt tillväxt i nästa försvarsbeslut och har kontroll på ekonomin.

Försiktigtvis tillägger man att ”mycket återstår att göra”.

Det är ett understatement som snarast väcker löje.

Det hade inte gått många dagar in på det nya året förrän Försvarsmakten meddelade att det saknas flera tiotals miljarder för att uppnå målen från Försvarsberedningen som man varit överens med politikerna om.

Läs mer

Avslutningsvis vill vi också lyfta fram en del av resultatet som åskådliggjorde något vi inte hade förutsett. I det här fallet rör det sig om tröskelbegreppens användande kopplat till att belysa ambitionsnivåer i försvaret av Sverige. Dalsjö (2017, s. 15) skriver att en ”tröskel är
en metafor som leder tanken till ett blygsamt hinder”, vilket visar på den begränsade förmåga själva tröskeln har. I både Sveriges nationella säkerhetsstrategi samt i Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin finns två liknande citat som använder ordet tröskel. Om vi tar citatet från den militärstrategiska doktrinen (Försvarsmakten 2016) och ersätter ordet tröskel med ett blygsamt hinder får vi följande mening: ”Tillsammans med
övriga totalförsvaret ska det militära försvaret först och främst utgöra [ett blygsamt hinder] för den som vill angripa eller utöva påtryckningar på Sverige.” Vår slutsats är att sättet som tröskelbegreppen ibland nyttjas på blottlägger en låg ambition från både politiker och Försvarsmakten. Om detta är den faktiska ambitionen med försvaret, en slarvig användning av ordet tröskel eller ett exempel på det Goldmann (2013, s. 10) menar är politisk begreppsplattityd (att förgylla en ståndpunkt genom att säga något tjusigt utan att egentligen få något sagt) går ej att veta säkert.

Henrik Nordén och Johan Modigh: Tröskelbegreppen och dess användande inom svensk försvars- och säkerhetspolitik, Karlstads universitet

Sajten alliansfriheten.se fyller fem år den 19 februari.

Då vi inledde vårt arbete var debatten het om ett svenskt Nato-medlemskap, och vi fann det angeläget att bidra till diskussionen utifrån den hävdvunna alliansfriheten som plattform. Det är huvuduppgiften även idag. I grunden handlar detta om att genomtänkt och långsiktigt säkra Sveriges fred, territoriella integritet och självbestämmande. De som verkar för att överge alliansfriheten, denna vår långa, framgångsrika övergripande strategi, tar på sig ett oerhört ansvar. De inser inte att detta är ingenting som man lättvindigt experimenterar med. Det räcker med att man utan tillstymmelse till eftertanke avskaffade den allmänna värnplikten.

Fortfarande saknar Sverige en genomtänkt säkerhetspolitik.

Läs mer