Så var det klart. Sveriges riksdag har röstat för värdlandsavtalet med NATO. Som ett plåster på såren till oss NATO-motståndare skickade våra kamrater i riksdagen, Björn von Sydow och Alexandra Völker, en försäkran om att avtalet inte är ett steg mot ett framtida medlemskap.

Tekniskt sett handlade omröstningen om lagändringar som ska undanröja administrativa hinder i värdlandsarbetet, vilket är en grundförutsättning för en solidarisk säkerhetspolitik i Europa enligt von Sydow och Völker. På så sätt ska det bli enklare för Sverige att delta i försvarsövningar tillsammans med våra europeiska grannar, där 22 av 28 länder är med i NATO. “Vi socialdemokrater är tydliga, vi vill inte gå med i Nato”, men närmre relationer med NATO viktigt i en “allt oroligare omvärld”, understryker de på Dagens Arena.

Värdlandsavtalet ger en tydlig lektion om vart Europa är på väg. Idag driver vi en politik som ska undanröja gränser mellan EU:s länder. Det finns redan avtal som gör det möjligt för att pengar och människor enkelt ska kunna röra sig inom EU-zonen. Nu lägger vi till ett kompletterande ramverk för att vapen och soldater lika enkelt ska kunna flyttas inom unionen. Det ska vara enkelt att skicka svenska soldater i strid, därför tas krånglig byråkrati som står i vägen bort. Harmoniseringen av Europas ekonomier kompletteras alltså med en harmonisering av dess militärer. I någon mening är värdlandsavtalet ett slags realpolitikens Eurovision Song Contest. “Come together” för ett starkt Europa. Solidaritet med Europa, för Europa. Läs artikel

I går var det åter dags för partiledardebatt i riksdagen. Bland många andra saker som togs upp i debatten var moderatledaren nu tydlig med att vi bör gå med i NATO.

Det är små positionsförändringar varje gång någon ledande moderat pratar om denna fråga. Först skulle vi ha en oberoende utredning som skulle belysa konsekvenser av ett medlemskap.

Då sas det att moderaterna inte på något vis tagit ställning utan snarare var alternativet för den som inte var låst. Men den senaste tidens positionsförändringar i NATO-frågan visar ju med all önskvärd tydlighet att det bara var ett spel för galleriet. Frågan handlar inte om samarbete som syftar till att stärka freds- och säkerhetsarbetet i vårt närområde. Det görs redan idag. Läs artikel

Vad ett Natomedlemskap beträffar anser Niinistö att Finland inte behöver ansöka här och nu. Det betyder ändå inte att saker och ting inte kan förändras.

– Vi kan inte avsäga oss möjligheten att ansöka om Natomedlemskap. Det vore ett allvarligt misstag därför att detta är ett säkerhetspolitiskt instrument. Ryssland vet att vi har det här instrumentet. Fint. Nu satsar vi på att utveckla vårt partnerskap och kompatibilitet med Nato så långt det är möjligt. Om vi ser en klar försämring av säkerhetsläget och vår egen situation – då kan vi ansöka om medlemskap.

Är det inte för sent att ta brandförsäkring när huset redan brinner?

– Jag talar inte om någon brand. Då är det garanterat för sent. Jag talar om att hur vi ser på den framtida utvecklingen. I dag talar man om Nato, Nato och Nato, men i en värld där det sker otrevliga ting har man alltid gått in för olika slags sammanslutningar. Läs artikel

Tinatin Khidasheli does not hide her impatience with NATO. As defense minister of Georgia, she has spent the past several months lobbying NATO members to grant her country a “membership action plan,” or MAP
In practical terms, this would amount to putting Georgia on an irreversible path toward joining the U.S.-led military alliance. It would also end Georgia’s security vacuum, which was fully exposed when Russia invaded the country in August 2008 . Yet when NATO holds its summit in Warsaw on July 8-9, Georgia can expect little. A Georgian MAP will not be on the agenda…

Leading the opposition to Georgia getting MAP status and ultimately joining NATO is Germany and France. They believe it would provoke Russia, which has already warned that there will be consequences if Georgia (or Ukraine) were ever to join the alliance. They also believe that Georgia is not defendable. NATO, they believe, would not go to war against Russia. Läs artikel

Regeringen vill samarbeta med Storbritannien om hybridkrig. Det är en av 53 punkter i det mycket omfattade militära samarbetsavtal som försvarsminister Peter Hultqvist (S) undertecknade i Storbritannien i helgen. SVT har läst hela avtalet.

Rysslands olagliga annektering av Ukraina startade en debatt om det som kallas hybridkrig. Nu vill regeringen samarbeta med Storbritannien om hybridkrig.

– Det kommer i första hand röra sig om informationsutbyte på tjänstemannanivå om hur länderna väljer att organisera sig och hantera frågor kopplade till hybridhot, säger försvarsminister Peter Hultqvist. Läs artikel

Idag har vi en försvarsmakt som i huvudsak enbart är övad, uppfylld och utrustad på pappret. Det krävs minst tio år att återställa den svenska försvarsförmågan till acceptabla nivåer, vilket förutsätter att vi snarast tillskjuter de resurser som krävs. Försvaret äskade därför 16 miljarder extra under fyra år för att åtminstone uppnå ett minimum av försvarsförmåga – det ökända en-veckas-försvaret. De ingående partierna i försvarsuppgörelsen (Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna) gav Försvarsmakten knappt hälften.

Sverigedemokraterna vill tillskjuta 50 procent mer än Försvarsmakten önskade, totalt 18 miljarder mer på fyra år än försvarsuppgörelsens förslag. Det gör vi för att lägga grunden för att försvaret på tio års sikt kan upprusta till en nivå som innebär att hela landet kan försvaras. Det kommer dock krävas fortsatta stegvisa satsningar under hela tioårsperioden.

Den enda säkra garantin för att ingen stormakt ska anse det vara värt att genomföra ett angrepp mot oss är en egen stark försvarsförmåga och genuin folklig vilja att försvara landet. Allianser är av sekundär betydelse. Sverigedemokraterna eftersträvar visserligen ett defensivt försvarsförbund med Finland, men det är enbart ett komplement till en egen stark försvarsförmåga. Däremot är Nato ett dåligt alternativ. Främst skulle ett svenskt medlemskap öka upptrappningen i närområdet. Dessutom, vad händer om det auktoritära Natolandet Turkiet dras in i ett storkrig i sin region?

Läs hela artikeln.

Over the next two days, we will pave the way for Summit decisions.

We will agree on the deployment by rotation of four robust multinational battalions to Estonia, Latvia, Lithuania, and Poland.

We will take decisions on a tailored presence for the south-east region, with a land element built around a multinational framework brigade in Romania.

We will also adopt a framework for NATO’s further adaptation to the challenges from the South.

We will look at ways to further improve the freedom of movement for NATO forces across Europe.

Läs mer: http://www.nato.int/cps/en/natohq/opinions_132351.htm

Så var det klart. Sveriges riksdag har röstat för värdlandsavtalet med NATO. Som ett plåster på såren till oss NATO-motståndare skickade våra kamrater i riksdagen, Björn von Sydow och Alexandra Völker, en försäkran om att avtalet inte är ett steg mot ett framtida medlemskap.

Tekniskt sett handlade omröstningen om lagändringar som ska undanröja administrativa hinder i värdlandsarbetet, vilket är en grundförutsättning för en solidarisk säkerhetspolitik i Europa enligt von Sydow och Völker. På så sätt ska det bli enklare för Sverige att delta i försvarsövningar tillsammans med våra europeiska grannar, där 22 av 28 länder är med i NATO. “Vi socialdemokrater är tydliga, vi vill inte gå med i Nato”, men närmre relationer med NATO viktigt i en “allt oroligare omvärld”, understryker de på Dagens Arena.

Värdlandsavtalet ger en tydlig lektion om vart Europa är på väg. Idag driver vi en politik som ska undanröja gränser mellan EU:s länder. Det finns redan avtal som gör det möjligt för att pengar och människor enkelt ska kunna röra sig inom EU-zonen. Nu lägger vi till ett kompletterande ramverk för att vapen och soldater lika enkelt ska kunna flyttas inom unionen. Det ska vara enkelt att skicka svenska soldater i strid, därför tas krånglig byråkrati som står i vägen bort. Harmoniseringen av Europas ekonomier kompletteras alltså med en harmonisering av dess militärer. I någon mening är värdlandsavtalet ett slags realpolitikens Eurovision Song Contest. “Come together” för ett starkt Europa. Solidaritet med Europa, för Europa.

Läs hela artikeln.

En utmaning är att det som ska utkristalliseras som ett svartvitt JA eller NEJ i själva verket handlar om ett antal skiftningar i grått.

År 2025, i en obestämd framtid eller aldrig?

En fråga där riksdagen har mandat att besluta­ ­eller något som måste underkastas en folk­omröstning?

Natomedlemskapet har diskuterats flitigt under veckoslutets partidagar.

Centern var på sin kongress först ut att nominera en presidentkandidat då man enhälligt utsåg partiets tidigare ordförande och statsministern åren 2003–2010, Matti Vanhanen.

Vanhanen var också presidentkandidat 2006 då han kom trea med drygt 560 000 röster.

Då utmanade han den sittande presidenten ­Halonen. Halonen satt kvar, och den starkaste ut­manaren, Samlingspartiets Sauli Niinistö, blev president först sex år senare.

Nu är det mycket sannolikt att Vanhanen igen utmanar en sittande president. Om Niinistö ställer upp för omval ska det mycket till om en utmanare ska slå honom.

Oavsett vilka som är med på upploppet väntas ­Nato bli en av de centrala frågorna i debatten.

Läs mer: http://online.osterbottenstidning.fi/Artikel/Visa/105494

Den svenska regeringen ska föreslå att ett kompani permanent placeras på Gotland, säger Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist till Dagens Nyheter. Sverige minskade på arméns storlek år 2005 och sedan dess har Gotland varit demilitariserat. Regeringens förslag skulle innebära att kompaniet på Gotland skulle bestå av ungefär 130 soldater.

Läs mer: http://svenska.yle.fi/artikel/2015/03/12/den-svenska-armen-atervander-till-gotland

Atlantpakten Nato väntas på tisdag fatta beslut om att stationera fyra nya internationella bataljoner i de tre baltiska länderna samt Polen. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg bekräftar att Polen och de tre baltiska länderna kommer att få varsin multinationell bataljon som skall rotera sina manskap. Natos försvarsministrar väntas godkänna beslutet på tisdag då de möts i Bryssel.

– Det här kommer att sända en klar signal att Nato är redo att försvara alla allierade, konstaterade Stoltenberg i Bryssel.

Läs mer: http://svenska.yle.fi/artikel/2016/06/13/nato-placerar-fyra-bataljoner-i-baltikum-och-polen