Commission seeks a mandate from Member States to negotiate with Russia an agreement on Nord Stream 2, europa.eu

av

The European Commission has today adopted a request to the Council of the European Union for a mandate to negotiate with the Russian Federation the key principles for the operation of the Nord Stream 2 gas pipeline project.

The Commission seeks to ensure that, if built, Nord Stream 2 operates in a transparent and non-discriminatory way with an appropriate degree of regulatory oversight, in line with key principles of international and EU energy law.

The Vice-President for Energy Union Maroš Šefčovič said: ”Creating a well-diversified and competitive gas market is a priority of the EU’s energy security and Energy Union strategy. As we have stated already several times, Nord Stream 2 does not contribute to the Energy Union’s objectives. If the pipeline is nevertheless built, the least we have to do is to make sure that it will be operated in a transparent manner and in line with the main EU energy market rules.”

Commissioner for Climate Action and Energy Miguel Arias Cañete said: ”As any other infrastructure project in the EU, Nord Stream 2 cannot and should not operate in a legal void or according to a third country’s energy laws only. We are seeking to obtain a Council mandate to negotiate with Russia a specific regime which will apply key principles of EU energy law to Nord Stream 2 to preserve the functioning of the European internal energy market” Läs pressmeddelande

Vitbok om EU:s framtid, riksdagen.se

av

Utskottet har granskat vitboken om EU:s framtid (KOM(2017) 2025) och föreslår att riksdagen lägger utskottets utlåtande till handlingarna.

Vitboken om EU:s framtid innehåller huvudsakligen fem scenarier för hur unionen kan utvecklas fram till 2025 beroende på vilket förhållningssätt medlemsstaterna intar till EU:s integrationsprocess. Finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, försvarsutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet har yttrat sig över vitboken. Utrikesutskottet understryker behovet och värdet av EU-samarbete i ljuset av de gränsöverskridande utmaningar som möter dagens Europa. Samtidigt måste EU-samarbetet fortsätta att utvecklas och förbättras för att behålla sin legitimitet. Avseende EU-samarbete inom det utrikespolitiska och försvarspolitiska området anser utskottet i likhet med försvarsutskottet att det försvarsmässiga samarbetet även fortsättningsvis måste ha en mellanstatlig tyngdpunkt. Utskottet anser även att EU-politiken behöver förankras bättre hos medborgarna.

I utlåtandet finns en reservation (SD). Läs dokumentet

Fortsatt svenskt militärt deltagande i Irak, Lars-Gunnar Liljestrand

av

Igår beslöt riksdagen att godkänna regeringens proposition om fortsatt militärt deltagande i den USA-ledda koalitionen i Irak.

Som tidigare förutskickats utökar Sverige styrkan från 35 till 70 man med möjlighet att gå upp till 220. Deltagandet gäller till den 31 december 2017. Den nuvarande styrkan är placerad i Erbil norra Irak och stöder där de kurdiska styrkorna med utbildning och träning. Den utökade delen placeras i centrala Irak med uppgifterna att ”träna och utbilda förband inom bl.a. sjukvård, detektering av improviserade sprängladdningar, hantering av incidenter med kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen, folkrättsliga regler tillämpliga i väpnad konflikt samt strid i bebyggelse”.

Vi har tidigare på den här sajten kommenterat  bristen på folkrättslig grund för insatsen: FN-mandat saknas och inbjudan av Iraks regering kan ifrågasättas som grund, då Bagdadregeringen inte har kontroll över betydande delar av territoriet. Vidare finns en risk att Sverige som alliansfritt land senare kan hamna i en stormaktskonflikt, eftersom de stridande parterna i koalitionen har olika mål och intressen i Irak.

Läs mer

Begravde vi VEU för tidigt? hbl.fi

av

Europa – också de EU-länder som inte omfattas av Nato – förväntas satsa mera på sitt försvar. I bakgrunden ligger oron över att USA och Trumpadministrationen­ inte egentligen är intresserade av att komma till sina europeiska Natomedlemmars undsättning om de attackeras.

För dem som ytligt följer med säkerhetspolitik – det största flertalet, kan man anta – omvandlas Donald Trumps populistiska uttalanden och hans armbågande fram till främsta raden till USA:s Natopolitik. Att Trump lät bli att uttryckligen uttala sig om artikel fem i Natostadgan födde rubriker där ordet ”katastrof” förekom…

Det finns inga särskilda EU-trupper eller Natotrupper, allt plockas från nationella resurser. Det kan också vara skäl att minnas att EU i Lissabonfördraget inte lyckades ta in den starka försvarsklausul som fanns i Brysselfördraget från 1948, reviderat 1965, och som utgjorde försvarsfundamentet i den Västeuropeiska unionen (VEU):

”Om någon av parterna skulle bli föremål för en väpnad attack i Europa, kommer de övriga medlemmarna att i enlighet med artikel 51 i FN-stadgan att ge den drabbade medlemmen alla militär och annan hjälp för att avvärja attacken”.

De försvarsgarantier som finns i artikel 42.7 och artikel 222 i Lissabonstadgan är inte lika starka…

VEU var äldre än både Nato och EU, men hade samma transatlantiska ambition som Nato. Finland och Sverige var med som observatörer sedan 1995, i samband med att länderna blev medlemmar i EU. VEU hade en roll inom EU som minskades i samband med Amsterdamfördraget och som Lissabonfördraget tog kål på för gott. Läs artikel

Skarp övning för Norrbottensbataljonen, forsvarsmakten.se

av

I samband med den internationella flygövningen ACE, Arctic Challenge Exercise, genomförde merparten av hemvärnsbataljonen sin krigsförbandsövning vid flygbasen F 21 i Luleå. Övningens huvudsyfte bestod av skarpa uppgifter; bevaka och skydda basen och dess närområde.

Under den tre veckor långa krigsförbandsövningen delades bevakningsuppgifterna upp mellan bataljonens fyra kompanier. Årets övningsverksamhet skiljer sig från tidigare år genom att bataljonen samtidigt löste en skarp uppgift. Första kompaniet ryckte in en vecka innan övningen ACE. De förberedde området inför den skarpa uppgiften, bland annat genom att sätta upp bevakningsutrustning och planera patrullslingor.
– Vi har genomfört liknande övningar tidigare, med lös ammunition, men i år var det skarpt läge och då måste vi vara ytterst noggranna när det gäller vapenhantering med mera, säger kompanichef Urban Eichwurzel. Läs pressmeddelande

Frågestund i riksdagen om Aurora 17, riksdagen.se

av

Kalle Olsson (S):  Vid dagens sammanträde i försvarsutskottet fick utskottet en information om försvarsmaktsövningen Aurora 17, som kommer att gå av stapeln i höst mellan veckorna 37 och 39. Övningen är den största i sitt slag på 20 år och inkluderar samtliga stridskrafter och medverkan från en rad andra myndigheter. Man brukar ju säga att övning ger färdighet, och på det försvarspolitiska området har övning också en säkerhetspolitisk signalverkan.

Min fråga är: Hur ser försvarsministern på värdet av denna övning, och vilka säkerhetspolitiska signaler skickar vi med Aurora 17?

Försvarsminister Peter Hultqvist (S):  Först och främst handlar övningen om att öka svensk försvarsförmåga, att öka förbandens kompetens och kapacitet. Med 19 000 soldater, flyg, armé och marin är det den största övningen på 23 år. Det är en oerhört fin övning där 40 myndigheter är inkopplade också på den civila sidan. Den kommer att ge bra underlag för att utvärdera både styrkor och svagheter inom ramen för det svenska totalförsvaret. Detta är grunden för övningen.

Det är också ett scenario som handlar om försvar av Sverige. Tillsammans med inbjudna gäster från nordiska länder, Baltikum, Frankrike, USA och Polen kommer övningen att omfatta detta scenario. Ytterst handlar det om att signalera svensk suveränitet och svensk militär kapacitet och att vi bygger militär förmåga. Läs protokollet

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker: Vi måste ta ansvar för vårt eget försvar, Expressen

av

Vi har alltför länge förlitat oss på andras militära styrka. Vi måste nu gripa chansen att ta ansvar för vårt eget försvar. Detta är vi skyldiga våra medeuropéer, skriver EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker…
EU har redan de verktyg som behövs för att övergå från det nuvarande lapptäcket av bilateralt och multilateralt militärt samarbete till effektivare former av integration på försvarsområdet. EU-fördraget ger en möjlighet till ett varaktigt, strukturerat samarbete för alla medlemsstater som önskar och kan gå vidare tillsammans. Jag tror att tiden är inne för att använda oss av den.
Detta tillvägagångssätt kompletterar vårt samarbete med Nato, som är av avgörande betydelse för vår framtid. När allt kommer omkring hör 22 av våra medlemsstater till försvarsalliansen. Men vårt Natosamarbete kan inte längre användas som ett bekvämt alibi för att argumentera mot självständiga europeiska insatser.

Vi har alltför länge förlitat oss på andras militära styrka. Vi måste nu gripa chansen att ta ansvar för vårt eget försvar. Detta är vi skyldiga våra medeuropéer, eftersom det först och främst är Europas befolkning som driver på ett närmare försvarssamarbete.I nästan alla EU-länder ser man säkerheten som en av de tre viktigaste prioriteringarna, och tre fjärdedelar av européerna är positivt inställda till en gemensam säkerhets- och försvarspolitik. Läs artikel

Gränsbevakningsmännens befogenheter utvidgas för att bemöta hybridhot, valtioneuvosto.fi

av

Gränsbevakningsväsendets befogenheter planeras utvidgningar för att Gränsbevakningsväsendet snabbt och effektivt ska kunna ingripa också i s.k. hybridhot såväl självt som i samarbete med andra myndigheter. Avsikten med ändringarna är att förbättra Gränsbevakningsväsendets och därigenom också andra myndigheters kristålighet och förmåga att hantera omfattande störningar…

Det föreslås att det i gränsbevakningslagen tas in bestämmelser om befogenheter för de värnpliktiga som fungerar som stöd för Gränsbevakningsväsendet. Enligt förslaget kan de värnpliktiga på begäran av gränsbevakningsmän av särskilda skäl t.ex. uppta signalement, reglera trafiken och utföra säkerhetsvisitationer. De värnpliktiga ska inte användas i farliga uppgifter.

En gränsbevakningsman föreslås ha rätt att ingripa i användning av en obemannad luftfarkost eller en drönare genom att vid behov använda maktmedel och tekniska åtgärder. Det ska dessutom vara möjligt att en gränsbevakningsman lokaliserar fjärrstyrningsanordningen för att hitta användaren. Befogenheterna är nödvändiga t.ex. för att garantera sjöräddningshelikoptrarnas verksamhet. Läs artikel

EU-kommissionen presenterade diskussionsunderlag på försvarsområdet, regeringen.se

av

EU-kommissionen lämnade den 7 juni ett diskussionsunderlag med reflektioner rörande utvecklingen av det EU:s säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet. Underlaget kommer att vara föremål för EU-samråd under hösten 2017.

I mars 2017 lämnade EU-kommissionen en så kallad vitbok om EU:s framtid. Vitboken innehåller fem scenarier för hur EU skulle kunna förändras fram till 2025 beroende på vilken riktning man väljer att gå. Avsikten är också att Europeiska rådet ska anta slutsatser om framtidsfrågor i december 2017.

För att fördjupa diskussionen ytterligare presenterar kommissionen under året diskussionsunderlag på fem områden. Ett av dessa rör EU:s framtida försvar. Kommissionens dokument kommer att diskuteras vid högnivåkonferensen om säkerhet och försvar i Prag den 9 juni, där bland annat kommissionsordförande Juncker kommer att delta.
Sverige ser EU-kommissionens diskussionsunderlag som ett av flera inlägg i en pågående allmän debatt om EU:s framtid och att mycket återstår innan en gemensam linje kan slås fast. Läs pressmeddelande

EU-försvaret tog just två kliv fram – utan Sverige, omeuropa.se

av

Sverige är inte med ombord när EU nu övergår från att prata till att handla, apropå planerna på europeiskt försvarssamarbete.

På onsdagen lade EU-kommissionen fram det förslag man utlovade förra hösten, om hur EU-budgeten kan användas för att stärka försvarssamarbetet i Europa.
Det är en försvarsfond, värd cirka 5,5 miljarder euro om året.

Fonden får två uppgifter varav den första redan har tjuvstartat – det handlar om gemensam forskning i försvar.  EU-kommissionen styr nu 25-90 miljoner euro till sådan forskning under de närmaste åren.
När nästa sjuårsbudget inleds, år 2019, hoppas EU-kommissionen att totalt 500 miljoner euro kan gå till militär forskning. Läs artikel

EU-pengar till nya försvarssystem, Sveriges Radio

av

EU-kommisisonen föreslog i dag nya miljarder till forskning och upphandling av försvarsmateriel. Det här är första gången som pengar ur EU:s budget går till försvaret. EU-kommissionen föreslår en försvarsfond på drygt 50 miljarder kronor per år som ska finansieras gemensamt av EU och av medlemsländerna. Syftet är att få ned kostnaderna för upphandling av nya försvarssystem som drönare, helikoptrar eller stridsvagnar.

Enligt EU-kommissionen kan medlemsländerna spara upp till 30 procent av sina försvarsutgifter genom att samarbeta. Det ger stordriftsfördelar, och främjar gemensamma standarder inom EU. I dag har EU-länderna till exempel 17 olika typer av stridsvagnar, medan USA har en, och 20 olika typer av stridsplan medan USA har sex. Från och med 2021 ska 1,5 miljarder euro ur EU:s budget årligen gå till forskning, till exempel för att ta fram prototyper av drönare och robotar. Det här är första gången som EU-pengar går till militära ändamål.  Läs artikel

Sverige och Finland genomför inspektionsflygning i Ukraina, puolustusvoimat.fi

av

Finland genomför tillsammans med Sverige en gemensam Open Skies -inspektionsflygning i Ukraina 5 – 9 juni 2017. Sverige verkar som lednation (Lead Nation, LN). Över den gemensamma flygningen har man mellan Sverige och Finland tecknat ett Technical Agreement -avtal (TA), där man beskrivit deltagarnas ansvar, skyldigheter samt kostnadsfördelning…

Open Skies är ett avtal vars målsättning är att främja öppenhet och säkerhet i Europa. Avtalet möjliggör för medlemsländerna att utföra observations- och fotograferingsflygningar i de andra medlemsländernas luftrum i enlighet med en på förhand uppgjord flygningsplan. Finland anslöt sig till avtalet i februari 2003. Läs artikel