Finland skär ned sin truppnärvaro i den Nato-ledda operationen Resolute Support i Afghanistan. Endast en tredjedel av styrkan stannar i Afghanistan.

Den finländska styrkan kommer snart att minska till 20 man från nuvarande 60. Enligt ett pressmeddelande från Försvarsmakten beror minskningen på att en del av den finländska styrkans uppgifter upphör.

De finländska soldaterna är främst stationerade i Mazar-e-Sharif i norra Afghanistan. Finland har deltagit i de Nato-ledda insatserna i Afghanistan sedan början av 2000-talet. […]

USA:s president Donald Trump beslutade nyligen att minska den amerikanska närvaron i Afghanistan till 2 500 man.

Det kan också skapa problem för Natos operation eftersom den är helt beroende av amerikansk logistik och luftstöd från amerikanska stridsflyg. Läs artikel

Det är svårt att tänka sig att Ryssland skulle avstå från Finland till Sveriges förmån, då länderna kämpat om herraväldet över landet i flera århundraden. (Alexandra Kollontaj 1940)

I juni 2002 presenterade Mauno Koivisto sin bok Den ryska idén i Moskva. Han överraskade sin publik genom att konstatera att han egentligen inte mötte några riktigt svåra problem som president. Åhörarna, bland dem många finländare, förstod inte genast vad Koivisto menade. – Finlands existens var aldrig hotad under Koivistos tid. Läs artikel

[…] Vår regjering bør evne å utnytte de muligheter som nå byr seg for å utrette noe stort i internasjonal sammenheng i Arktis. I tillegg til de initiativ og tilrettelegginger som kan skje i regi av Arktis råd, har Norge en unik mulighet for å utnytte den status og prestisje som ligger i et århundre med suverenitets- og myndighetsutøvelse på Svalbard, nesten et halvt århundre med avtalefestet samarbeide med Russland om fiskeriene i Barentshavet og, ikke minst, Norges viktige rolle i Barents-samarbeidet.

På mellom-statlig nivå skjer samarbeidet i Barentsrådet, og der er EU-kommisjonen med i tillegg til Russland og de nordiske land. Vi har med andre ord en god samarbeidsinfrastruktur med Norge i sentrale posisjoner, og vi har sterke kompetansemiljøer og finansielle muskler som kan understøtte prosesser og prosjekter for ressursutnyttelse, næringsutvikling, miljøvern og sikring av bosettingsbetingelsene i den arktiske regionen. […]

Ved presentasjonen av statsbudsjettet for neste år uttalte utenriksminister Ine Eriksen Søreide: – Nordområdene er vårt viktigste strategiske ansvarsområde.

Dette gjenspeiles i budsjettforslaget for 2021 og i regjeringens langsiktige satsinger. Norske interesser i nord må hevdes gjennom et sterkt, livskraftig og kompetent Nord-Norge. Läs artikel

Försvarsminister Peter Hultqvist sätts nu under allt hårdare press att lägga korten på bordet om risken för ett nytt underfinansierat försvarsbeslut. Skälet är SvD:s uppgifter om att stridsflyget blir tolv miljarder dyrare än planerat.

Tisdagen den 15 december är tanken att försvarsbeslutet för åren 2021–25 ska klubbas igenom i riksdagen. Om det redan i förväg står klart att det saknas finansiering för delar av innehållet är frågan vad som händer.

Efter det förra försvarsbeslutet 2015 visade det sig gång på gång att det fanns svarta hål i försvarsekonomin, totalt på tiotals miljarder.

Vid flera tillfällen tvingade det fram nya ekonomiska uppgörelser om höjda anslagsnivåer mellan regeringen och de borgerliga partierna för att hålla Försvarsmakten under armarna. Om samma partier ser en risk för en upprepning kan försvarsbeslutet haverera redan innan det är fattat. […]

I klartext rörde det sig om SvD:s uppgifter om ökade kostnader på tolv miljarder för stridsflyget. Dels åtta miljarder kronor för Saabs Gripensystem. Dels fyra miljarder för utvecklingen av en ny generation stridsflyg i samarbete med Storbritannien, Future Combat Air System (FCAS), kopplat till det brittiska Tempestprojektet. […]

Det är pengarsom inte finns i försvarsbeslutet och som då måste sparas in genom att dra ner på något annat. I riskzonen är då till exempel satsningarna på nya arméregementen i Kristinehamn, Falun och Sollefteå/Östersund. Läs artikel

På fredag lanserte regjeringen en ny stortingsmelding om nordområdene. – Meldingen ser ut til å videreføre en politikk som i all hovedsak dreier seg om å sette «hardt mot hardt» i forholdet til Russland , sier Tormod Heier, oberstløytnant i Hæren, og professor ved FHS.

Danmark er hverken i stand til at forsvare sig militært eller til at levere, hvad vi har lovet den vestlige militære alliance, der udgør hjørnestenen i vores sikkerhed. Og efter flere år med diplomatiske formuleringer og halvkølig stemning har NATO fået nok. […]

Den amerikanske ambassadør i Danmark, Carla Sands, har fulgt op på kritikken. I et indlæg i Berlingske Tidende påpeger hun, at NATO er vores kollektive forsikringspolice og helt afgørende for vores fortsatte tryghed og sikkerhed. Men NATO kan ikke blive ved at være hovedhjørnestenen i vores fælles forsvar, hvis medlemslande som Danmark ikke fuldt ud og i rette tid implementerer alliancens kompatibilitetsmål. […]

Ét er vores internationale forpligtelser, men mindst lige så væsentligt er det, at dansk forsvar har brug for at få tilført flere midler, så vores soldater kan løse deres opgaver for Danmark på betryggende vis.

Vi har kunnet sende uniformeret personel til Afghanistan og Irak, men det er bekymrende, at det hidtidige forsvarsbudget ikke har levnet kræfter til at bidrage tilstrækkeligt til FN’s fredsbevarende operationer. […]

Hvor vi op i 60’erne havde langt over 20.000 værnepligtige, har forsvarsforliget for 2013-2017 fastsat antallet af årligt indkaldte værnepligtige til 4.200, der aftjener i gennemsnit 4 måneder.

I det nye forsvarsforlig er forligspartierne enige om, at bevare og styrke værnepligten og antallet af værnepligtige øges med op til 500 årligt. Som led heri øges antallet af de værnepligtige, der aftjener længere værnepligt end fire måneder. Der skal således indkaldes flere værnepligtige til Den Kongelige Livgarde, værnepligtige til den nye brigades mobiliseringskompagnier, der aftjener værnepligt i otte måneder, og flere værnepligtige til det statslige redningsberedskab. Läs blogginlägg

When it comes to EU defense, we have to make a distinction when, if we’re talking about the EU as a whole, then European countries have their own ’coalitions of the willing’ and which are not under the EU flag, especially in Africa. Estonia is part of one of these, being led by the French, in Mali (Operation Barkhane – ed.), and this is our way of indicating that, while Estonia may ask other countries to help us in the east, we are certainly ready in return to help other countries in the south. We believe that European security is 360 degrees, and that we all share these security threats together. We understand that the instability in the south impacts us in the north and what happens in the east impacts our allies in the west of Europe In fact, when people ask us why we are in Africa, that’s the main reason. […]

No better concrete example of both the NATO-EU interface and the posture towards Estonia’s giant eastern neighbor could be found than the NATO Enhanced Forward Presence (eFP), based in Tapa, since 2017, and British led, with the regular participation of units from France, Denmark and Belgium – all EU countries of course – in particular.

”Naturally, our defense is very much dependent also on our collective efforts with other NATO countries, hence the term collective defense. The most visible aspects of collective defense are of course the eFP and air policing units here in Estonia. But, of course, collective defense is much more than that, including rapid reinforcement by allies, something which is vital for the defense of NATO and Estonia.” […]

The EDF is centered on two brigades, principally armored, mechanized infantry-based, but this is more than augmented by the fact that Estonia has both a large reserve of ex-EDF personnel and people in the Defense League.

When the Estonian conscripts finish their military training, they are added to the reserve and can be mobilized very rapidly. In addition, the Defense League – Kaitseliit – is a voluntary military organization, some of whose aspects are supposed to be integrated into the operational structure, the two main brigades, but others are meant to be used in various locations as territorial defense units, to cover the whole country, which is quite large in comparison with the size of the population. The Defense League officer corps is generally made up of professional troops. Läs artikel

Påtroppende president Joe Biden kritiseres for å velge medarbeidere som gjennom styreverv, lobbyfirma og tankesmier har tette bånd til USAs våpenindustri.

Kritikken, som kommer fra venstrefløyen i Det demokratiske partiet, rettes blant annet mot Tony Blinken, som Biden har nominert til posten som utenriksminister.

Blinken var viseutenriksminister under president Barack Obama, og da Donald Trump flyttet inn i Det hvite hus, grunnla han sammen med Obamas tidligere viseforsvarsminister Michèle Flournoy konsulentfirmaet WestExec Advisors.

WestExec Advisors holder klientlisten hemmelig, men ifølge The American Prospect jobber de ikke bare for flere av USAs største våpenprodusenter, men også for utenlandsk forsvarsindustri, blant annet israelske Windward. Läs artikel

En av svagheterna med indelningsverket var problemet med att få fram tillräckligt med förstärkningstrupper. Under kriget med Ryssland 1808 -1809 stod det klart att något måste göras med indelningsverket för att kunna skaffa fram tillräckligt antal reservsoldater.

Redan 1808 kom ett påbud om lantvärnet vilket innebar att var fjärde/femte vapenför ogift man mellan 18 och 25-års ålder inskrevs i värnet. Samma år uttogs ca: 30.000 man till lantvärnet och fördelades landskapsvis på särskilda lantvärnsbataljoner. Men på grund av bristande utbildning och utrustning råkade hela lantvärnet i vanrykte. Ungefär 6.000 lantvärnsmän dog i olika fältsjukdomar (främst dysenteri) mellan hösten 1808 och våren 1809.Lantvärnet användes endast under en kortare period, nämligen kriget mot Ryssland 1808 – 1809. Lantvärnet avvecklades 1811.År 1809 lades en proposition i riksdagen om inrättande av en nationalbeväring men rönte ingen framgång. I samlingen ”Lantvärnet” på Krigsarkivet finns generalmönsterrullor över manskapet som tjänstgjorde i Lantvärnet.

Vid 1810-års riksdag beslöt man om uttagandet av 50.000 man förstärkningsmanskap. Syftet var att komplettera de ordinarie regementena till full styrka utan att betunga rotarna. Varje stad och socken skulle ställa 1 soldat (förstärkningskarl/förstärkningssoldat) på var 20:e vapenför person i åldern 20 – 45 år. Uttagningen av förstärkningsmanskapet var närmast att likna vid utskrivningar. Det ständiga knekthållet hade en gång i tiden accepterades av allmogen i de olika landskapen just därför att man skulle slippa den förhatliga utskrivningarna. I första hand skulle frivilliga antas och om detta inte räckte fick lotten avgöra. Dessvärre var det tillåtet att skaffa ersättare vilket favoriserade de rika. Läs artikel

Idag debatterade jag Sveriges säkerhetspolitiska linje i riksdagen. Den militära alliansfriheten tjänar Sverige väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Det är ingen politisk riktning som den här regeringen kommer att förändra.

Den svenska säkerhetspolitiska linjen är inte bara välkänd utan också respekterad i vår omvärld. Den militära alliansfriheten och den svenska säkerhetspolitiska linjen är inget man ändrar i en handvändning.

Sveriges säkerhetspolitik syftar till att garantera vårt lands oberoende och självständighet, värna suveräniteten, värna Sveriges intressen och grundläggande värderingar och säkerställa att vi har en handlingsfrihet inför politiska, militära eller andra påtryckningar.

För regeringen är det viktigt att Sverige bidrar till stabilitet, avspänning och förutsägbarhet. Att förändra den svenska säkerhetspolitiska doktrinen skulle få en direkt effekt på vårt säkerhetspolitiska läge i vår del av världen och i Europa. Det skulle bidra till att öka spänningarna i vårt närområde.

Därför har regeringen varit mycket tydlig med att det inte är aktuellt med några tvära kast i den svenska säkerhetspolitiken” Läs  twitterinlägg

Försvarsministern har skrivit boken ”Hundra procent socialdemokrati” som präglas av kaxighet även gällande Sveriges säkerhet – okunnighet eller ren dumhet?

Han håller fast vid värdlandsavtal och anfallsövningar med USA/Nato-stridskrafter på svenskt markterritorium samtidigt som han hävdar militär alliansfrihet. Det kan väl knappast ses som en fredsinvit, snarare som ett klarläggande så till vida att ryssarna definitivt kommer att inrangera oss i ledet av potentiella fiender och vid ett krigsutbrott behandla oss därefter. […]

De små krigiska partierna C och L förespråkar anslutning till Nato, men regeringen kan hålla den dörren stängd med stöd av V och SD. Ja, och framför allt med hjälp av svenska folket som vill ha ett försvar som bevarar freden.

M och KD vill se en ny utredning.

Försvarsministern har lett politikerna fel med okunnighet och hybris.

Sverige har ett allvarligt militärstrategiskt läge med både USA och Ryssland positionerade nära svenskt territorium. Om vi självständigt och trovärdigt försvarar hela vårt markterritorium är det till fördel för stormakterna, och Sverige kan undvika krig.

Sverige bör välja en konservativ säkerhetspolitik och följa fredslinjen med goda förbindelser med både USA och Ryssland. Detta är också i överensstämmelse med folkviljan. Läs artikel