On March 19, 2019, the Higher Administrative Court of the German state of North Rhine-Westphalia pronounced its decision concerning Germany’s involvement in U.S. drone operations due to the involvement of the U.S. air base in Ramstein, Germany. The Court’s decision overruled the previous decision by the administrative court in Cologne and found “considerable indications” that current U.S. military operations in the Republic of Yemen are in violation of international law and that Germany must therefore develop a mechanism to ensure that U.S. operations involving Ramstein respect international law. The decision may therefore be historic on at least two levels.
First, it is the first court decision that finds large parts of the U.S. system of drone operations likely in violation of international law. Second, it requires, as a matter of law, Germany to seek a more demanding and critical role toward the United States regarding the use of military operations involving German territory. This puts further stress on the relationship between Germany and the United States at a time at which the formerly very close friendship has already strained. Läs artikel
Som kommentar till frågan om drönarattacker och folkrätt återger vi här utdrag ur boken Lagen mot krig – om FN-stadgans våldsförbud och aggressionskrigen av Lars-Gunnar Liljestrand:
Targeted killings kallas den nya form av krigföring, som börjat tillämpas under 2000-talet, främst av USA men även av Israel. Begreppet innefattar olika sätt att döda motståndare i andra stater utan att man förklarat krig mot landet och utan någon rättslig prövning. USA-administrationen började 2009 och 2010 att styra om sina militära insatser i ockuperade länder från att använda stora markstyrkor till att koncentrera sig på targeted killings genom bombflyg, nattliga räder med specialstyrkor och drönarattacker utförda med obemannade flygfarkoster som kan bestyckas med missiler och avfyras och styras från en plats långt från målet för attacken. […]
Philip Alston, professor i juridik vid New York University och FN:s specielle rapportör om folkrättsaspekter på targeted killings, har i en rapport ifrågasatt amerikanska regeringens beslut att låta CIA genomföra drönarattacker och särskilt tagit upp attackerna mot Afghanistan och Pakistan och kallat dem ”den största utmaningen” mot principen att följa folkrätten i väpnade konflikter. ”Det är uppenbart att folkrättens krav på öppenhet och möjlighet att utkräva ansvar överträds i stor omfattning”, säger Alston, och att ”USA har lagt fram en teori om en splitter ny ’lag om 9/11’ enligt vilken man kan kringgå krigets lagar eller hitta på nya tolkningar av dem när det passar. Den här inställningen är utan tvivel bekväm på kort sikt. Men den kommer oundvikligen att slå tillbaka mot USA och kommer att underminera folkrättens ramverk, på vilket USA stöder sig i andra sammanhang” (Alston 2010). Alston menar att det är symptomatiskt att USA vägrat att svara eller kommentera hans rapport till FN:s råd för mänskliga rättigheter om targeted killings (A/HRC/14/24/Add). […]
Alston utgår från krigets lagar (bland andra Haagkonventionen 1907, Genevekonventionen IV och Tilläggsprotokollet) när han granskar targeted killings. Allmänt gäller att targeted killing bara är lagligt när målet är en stridande (kombattant) eller en civil person som direkt tillfälligt deltar i strid. Dödandet måste vara militärt nödvändigt, användningen av våldet proportionellt så att risken för civila offer minimeras och allt rimligt måste göras för att minska skador på civila och undgå misstag. Alston är mycket kritisk till hur stormakter använder targeted killings: ”Staterna som genomför drönarattacker har ofta underlåtit att ange de lagliga förutsättningarna för sina aktioner. Resultatet har blivit ett åsidosättande av en klar laglig standard med en vagt definierad ’license to kill’ och skapandet av ett jättestort ansvarsvakuum.”
Den amerikanska administrationen har gjort en egen tolkning av folkrättsliga begrepp som skall ha bäring på targeted killings. Resonemanget görs i steg som syftar till att man skall hamna inom folkrättens domän. Det första steget är att regeringen själv tar sig rätten att peka ut vilka som är terrorister. Som steg två likställer USA terrorister med kombattanter. Steg tre är att definiera terroristattentat som väpnat angrepp enligt folkrätten. Då man väl kommit dit påstår man att man använder självförsvarsrätten för att bekämpa de som agerar (eller kan komma att agera) mot USA med terrorhandlingar. Targeted killings blir enligt USA:s regering ett sätt att bekämpa vad som kallas ”asymmetrisk krigföring” dvs. krig mot en motståndare som tillämpar gerillataktik mot en konventionell ockupationsarmé. Alston kommenterar den tolkningen: ”Resultatet av den här hopblandningen av begrepp har blivit i högsta grad problematisk och utvidgar gränserna för det tillämpbara lagrummet: humanitär rätt, krigets lagar och folkrätt som reglerar användandet av våld mellan stater.” USA använder olika definitioner av dem som uppfattas som motståndare beroende på vilken insats man vill legitimera. […]
Beteckningar som ”olagliga kombattanter” eller ”terrorister” motsvaras inte av någon kvalificering av personer enligt internationell humanitär lag som endast anger kategorierna kombattanter och civila. Någon rätt till targeted killings utanför vad som följer av mänskliga rättigheter och internationell humanitär lag existerar inte, som understrukits av bland andra den tyske juristen Roland Otto. Han avfärdar USA:s och Israels påståenden om att targeted killings kan inordnas under självförsvarsrätten enligt folkrätten. ”De relevanta och avgörande reglerna som gäller för targeted killings är mänskliga rättigheter och internationella humanitära lagar.” Internationella lagar om humanitär rätt kräver att statliga myndigheter fängslar och ställer de utpekade personerna inför rätta istället för att döda dem (Otto 2012). Hans Corell, tidigare FNs rättschef hävdar samma sak: Om det är så att man är i krig, har man ett slagfält. Man kan definiera var någonstans kriget förs. Då får man döda motståndare, kombattanter, och då kan man använda såväl flygplan som drönare för att avfyra raketer mot fienden. Men det man talar om nu är så kallade targeted killings alltså riktat dödande. Då definierar man en misstänkt terrorist i något land och så sitter man i USA och avfyrar en raket och dödar den här personen. Jag är rädd för att jag måste säga som det är – en sådan handling är mord. Därför att den misstänkte terroristen är en misstänkt brottsling och sådana skall man hantera enligt rättsstatens principer. Man skall alltså ställa personen inför rätta (Sveriges radio 27 april 2013). Boken kan laddas ned här