Texter

UNT 24 mars 2014: Sveriges regering deklarerar att landet är militärt alliansfritt och omvärlden erkänner att det är så. Förespråkare för svenskt Nato-medlemskap hävdar att Sverige måste överge alliansfriheten för att vara på den säkra sidan om landet skulle angripas av en fiende. Men i Uppsala sitter en professor i folkrätt, Inger Österdahl, och påstår (UNT Debatt 22/3) att Sverige inte är alliansfritt ”ens i strikt juridisk mening”.

Läs mer

Små stater gör klokt i att inte sätta sin tillit till stormakter. I Ukraina-konfliktens spår sker en upptrappning av stormaktsspelet, där USA använder sig av Nato och Ryssland kontrar. Den ena militära övningen följer på den andra. Detta paras med spridning av uppgifter i centrala frågor som inte kan verifieras. Återhållande europeiska krafter som Tyskland har fullt sjå att få ett ord med i laget.

Det är ett spel som Sverige varken vill bli indraget i eller underställt. Och som landet inte kan ha någon inverkan på som Nato-medlem. De ökande spänningarna gör det bara än viktigare att Sverige håller sig kallt och inte bidrar till att ytterligare öka osäkerheten. Sverige bör lugnt stå fast vid alliansfriheten, stärka försvaret och inte skapa instabilitet genom att ge sig in på några utredningar om Nato-medlemskap.

Enligt ett TT-telegram (17/3) ”förstärker” Moderata samlingspartiet sitt krav på att svenskt Nato-medlemskap utreds. Partiordföranden Anna Kinberg Batra anser att Nato-frågan måste ”tas på allvar”. Hon säger att ”en förutsättning för att komma överens [i försvarsförhandlingarna] är att regeringen utreder ett svenskt medlemskap i Nato”.

Läs mer

Trots en lång artikel innehåller  ”Alliansfriheten är en säkerhetsrisk” av Mike Winnerstig, Magnus Christiansson och Carl Bergqvist lite av argument mot alliansfriheten.

Läs mer

Nato-frågan, det vill säga frågan om ett svenskt medlemskap i den västliga militäralliansen, riskerar att splittra befolkningen – vilket skulle vara ett mycket dåligt utfall ur säkerhetspolitisk synvinkel. Tidigare har detta varit fredad mark, till nationens fördel. Men den riskerar också att utså splittring i flera av de politiska partierna. Därmed kan det uppstå en oklarhet om Sveriges säkerhetspolitiska orientering, under en mandatperiod som inte föregicks av någon stor debatt i denna fråga (utan snarare av en högintensiv propaganda för svensk Nato-anslutning).

Läs mer

Eftersom säkerhetspolitik måste vara långsiktig och förutsägbar, är det naturligt för dem som varit med länge att tänka tillbaka på den efterkrigstid då vår nuvarande alliansfrihet utformades. Nato var en försvarsorganisation som bildades när Sovjetunionen tog makten i de delar av Östeuropa som Röda armén hade erövrat. Det var ett inslag i det kalla kriget. Östersjöområdet berördes och Finland och Sverige utformade var för sig en alliansfri säkerhetspolitik.

Läs mer

Fyra premisser om Ryssland

1. Sverige måste alltid förhålla sig till Ryssland. Den ryska stormakten ligger i Sveriges omedelbara närhet och kommer alltid att påverka oss på gott och ont.
2. Oavsett eventuella problem i den ryska ekonomin och eventuella regimförändringar kommer Ryssland alltid att ha överlägsna militära resurser i förhållande till Sverige.
3. Den största faran för Sveriges säkerhetspolitik är att vi blir indragna i ett krig med Ryssland. Det vore en katastrof för vårt land. Målet för vår säkerhetspolitik är att undvika detta.
4. Sverige har ett långsiktigt intresse av att Ryssland utvecklas till ett land med stabila demokratiska institutioner, väl integrerat i övriga Europa, med en välmående befolkning, som lever i harmoni inom sitt eget land såväl som med sina granländer.

Läs mer

Får Sverige ha en egen, självständig utrikespolitik? Svaret på den frågan är nej, enligt Peter Wolodarski, Dagens Nyheters chefredaktör. Med EU-medlemskapet har vi, enligt honom, avsvurit oss den rätten. ”Vårt utrikespolitiska beroende av Bryssel kan aldrig tänkas bort”, skriver han, ”oavsett vad [den svenska] regeringen försöker påskina. Lojaliteten med den gemensamma europeiska linjen är inskriven i fördrag.” (Wolodarskis artikel). Naturligtvis är detta en betydande, för att inte säga hårresande överdrift.

Läs mer

Finlands president Sauli Niinistö har givit en stort uppslagen intervju i Dagens Nyheter (27/2) med anledning av att 75-årsminnet av finska vinterkrigets slut snart infaller och att ett svenskt statsbesök i Finland förestår.  Republikens president gör i denna intervju med Mikael Holmström ett antal markeringar rörande Finlands säkerhetspolitiska läge och framtid.

Läs mer

Natos existens är ett faktum. Men historien visar att alla militära allianser är av övergående slag. Stormakter omgrupperar sig. Warszawapakten upplöste sig. Också stater som bygger på någon form av ömsesidighet kan försvinna – se Jugoslavien. Natos svaghet som militärallians är att den bygger på dominansen av en enda makt. När den makten omprioriterar, sviktar alliansen som sådan. Men visst har den visat sig seg och långlivad!

Nato uppkom ur en systemkonflikt: kalla kriget. Huvudmotståndarna i denna konflikt, Förenta staterna och Sovjetunionen, hade inte haft något militärt otalt med varandra tidigare. Både Atlantpakten och Warszawapakten kan ur detta perspektiv ses som försvarspakter; de prövades inte i en krigisk kraftmätning och själva syftet var att förhindra en. Man kan säga att de löste sin uppgift med framgång. När uppgiften var löst, upphörde behovet av dem, också enligt de ursprungliga intentionerna.

Läs mer

Ibland föder en tanke en bok, men det kan också vara tvärtom. I det här fallet födde en bok tanken på en sajt, en nätplats. Det är den som öppnas idag. Boken heter Bevara alliansfriheten – Nej till Nato-medlemskap! Och sajten heter alliansfriheten.se. Fasthållandet vid den militära alliansfriheten och försvaret för traditionell svensk säkerhetspolitik, som har syftat till och lyckats med att hålla vårt land utanför militära och andra konfrontationer mellan stormaktsblocken under mer än 200 år, är det gemensamma för boken och för sajten.

Läs mer

Regeringen Reinfeldt beslutade den 28 augusti 2014 att Sverige skulle träffa ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd. Detta motiverades med att det är en utgångspunkt för svensk säkerhetspolitik att Sverige bör kunna ge och ta emot militärt stöd och att hot mot vår säkerhet bäst avvärjs i samverkan med andra.

Värdlandsavtalet kommer att träda i kraft när Sverige informerat Nato om att nödvändiga krav är uppfyllda. En proposition kommer att läggas fram under våren 2016. Det har sagts att det bara är fråga om mindre lagändringar.

Läs mer