Länkar

KOMMENTAR FRÅN UTGIVARNA:  De nordiska försvarsministrarna har enats om ett utvidgat försvarssamarbete. I en gemensam artikel tar ministrarna upp utbyte av information, övningsverksamhet, samordning inför internationella operationer samt industrisamverkan. Inget av detta är egentligen nytt. Udden är klart riktad mot Ryssland. Samarbetet ska enligt ministrarna ses som ett komplement till samarbetet i EU och Nato för ökad säkerhet i regionen. Ambitionen anges vara att öka förutsägbarhet, bidra till fredlig utveckling och undvika militära incidenter och konflikter. Genom kvalificerade övningar vill man säkerställa att även andra länder och organisationer är väl förtrogna med de nordiska staternas närområde, något som enligt artikeln ska demonstreras genom Natos högprofilövning i Norge 2018. Det tilltänkta samarbetet får utvärderas konkret. I vad mån bidrar det till att stärka Sveriges säkerhetspolitiska läge, Sveriges försvarsförmåga samt stabiliteten i norra Europa?

KOMMENTAR AV BL A ALLAN WIDMAN (fp): – Norge och Danmark är som medlemmar i Nato i första hand hänvisade till Nato när det handlar om försvaret av Natoländernas territorium. Och när det gäller Finland så har regeringen varit tydlig med att det inte heller är någon försvarsallians. Det är i första hand ett fredstida samarbete.Läs kommentarer.

USA har länge haft ett så kallat värdlandsavtal med Afghanistan. Nu är Nato på väg att skriva ett sådant avtal med Sverige. Flera departement arbetar just nu med hur avtalet skall kunna sjösättas. Intresset från regeringen att föra ett offentligt samtal om detta är minimalt. Man sitter nämligen med en bomb i knät. Både bokstavligt och bildligt. Läs artikeln.

Militär alliansfrihet är till fördel för Finland, anser Centern som på onsdagen lade fram sina utrikes- och säkerhetspolitiska linjedragningar. Målet för centern är säkerhets- och militärpolitisk stabilitet i Nordeuropa och goda grannrelationer i alla riktningar, säger riksdagsman Seppo Kääriäinen som leder partiets utrikes- och säkerhetspolitiska arbetsgrupp.Läs artikeln.

Jag tillhör dem som menar att läget i vårt närområde – läs Rysslands oberäknelighet och många tecken på ett nytt kallt krig – är sådant att vi måste rusta upp vårt försvar. Inte minst gäller det försvaret av Gotland, för ett oförsvarat Gotland riskerar att bli ett brohuvud för antingen Ryssland eller Nato i ett krigsläge, enligt principen alla länder har en armé, antingen sin egen eller någon annans.Läs artikeln.

Sverige har nu varit på marsch mot Nato i 21 år.

Jag läser på den officiella hemsidan för Sveriges Nato-delegation i Bryssel att första formella steget togs 1994 då Sverige gick med i Partnerskap för fred (PFF) med inriktning på att förbereda, öva och samordna sina styrkor inför internationella ”krishanteringsinsatser”. Varje land bestämmer visserligen självt vad man vill samarbeta med Nato om, men allt går ut på synkronisering av utrustning, standarder och allt annat praktiskt som behövs för olika krigsföretag jorden runt. Läs artikeln.

Thomas Engström skriver till vardags thrillers med storpolitiska förvecklingar som bakgrund till intrigen. På påskafton drev han sin genre vidare i en kulturartikel i Svenska Dagbladet där han högljutt pläderade för svenskt Natomedlemskap samtidigt som han omyndigförklarade alla som inte tyckte som han själv.Läs artikeln.

Kommentar från Utgivarna:

Författaren och journalisten Thomas Engström insinuerar i en SvD-artikel den 4 april (se nedan) att annonseringen av boken Bevara alliansfriheten – Nej till Nato-medlemskap! (Celanders 2014) skulle ha bekostats av någon hemlig finansiär från öst, läs Ryssland!

Läs mer

…I takt med att Sverige börjar vakna inför den nya, isande hotbilden kommer debatten om medlemskap att ta fart på allvar. Det är inte en dag för tidigt. Kan en demokrati föra krig? Aldrig någonsin om den står ensam i stormen. Artikeln i SvD.

Enligt en ny rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är för första gången stödet för ett svenskt medlemskap i Nato större än stödet för att vi ska fortsätta stå utanför. Under de senaste åren har försvars- och säkerhetspolitiska frågor ökat i betydelse. Läs artikeln.

Anders Jansson, moderat fullmäktigeledamot i Region Gävleborg och Gävle kommun tackar nej till Nato.

Visst kan man utreda ett Svenskt NATO-medlemskap som mitt parti vill. Men att tro att ett medlemskap i NATO ger en säkrare Norden är feltänkt enligt min uppfattning. Om det överhuvudtaget har varit någon ubåt i Svenskt inre vatten, går det att ha någon uppfattning om en eventuell nationalitet. Att Ryska flygvapnet övar på internationellt vatten är inte mera konstigt än att det Svenska flygvapnet övar på internationellt vatten. Ukrainakonflikten är mycket oroväckande men är det ett hot mot Sverige? Läs artikeln.

När det gäller Nato vill Sverige ha samarbete, men inte medlemskap.”Det är regeringens inställning. Vi vill behålla vår handlingsfrihet, och inte delta i ömsesidiga kollektiva säkerhetsbeslut. Samarbete ska beslutas i varje särskilt fall, och det kan avse övningsverksamhet, materielutveckling och internationella operationer.” Läs artikeln.

Mattias Lagerqvist, officer, klargör i detta brev att försvarsmakten fortfarande till stor del är inställd på internationella insatser och att försvaret av Sverige har haft väldigt låg prioritet. Han understryker med rätta att eftersom alla materielprojekt, all utbildning, all avveckling av infrastruktur samt hela logistikfunktionen under femton års tid riktats mot ett annat mål har försvarsmakten inom många områden en lång, och kostsam, väg att vandra innan vi återigen fullt ut är anpassade för försvar av rikets gränser. Vi kan bara konstatera att många ledande politiker som är ansvariga för denna skadliga utveckling nu ropar på medlemskap i Nato som en lösning.

Utgivarna