Löfven vill inte ha någon EU-armé, Sveriges Radio

Sveriges regering kan tänka sig att vidareutveckla det militära samarbetet inom EU, men vill inte ha något gemensamt försvar eller någon EU-armé.

Det sa statsminister Stefan Löfven på ett möte med EU-nämnden i dag.

– Vi har ju säkerhetshot också i EU och det finns konflikter utanför EU som påverkar oss. Då är det klart att om vi kan ha ett samarbete både civilt och militärt som ökar EU:s förmåga att hantera konflikter utanför så ska vi göra det, säger Löfven och fortsätter.

– Det innebär inte någon EU-armé. Det är vi definitivt emot och det har vi sagt tydligt ifrån. Det innebär inte ett gemensamt försvar, utan ett samarbete som ökar säkerheten för medlemsstaternas medborgare däremot. Läs artikel

Stig-Björn Ljunggren: ”En krigsliknande situation”, nsd.se

…Hur stor är risken att Ryssland invaderar de baltiska staterna?

– Det ligger inte runt hörnet. Men i en situation där de upplever att baltiska staterna används för att underminera Rysslands egen säkerhet, så kan det mycket väl inträffa.

Rustar Sverige för krig?

– Ja, även diskussionen om att återinföra allmän värnplikt är ett resultat av detta. Vi satsar mer på krigsmakten i Sverige än vad vi har gjort tidigare.

Däremot är Stig-Björn Ljunggren, i likhet med regeringen, tydlig med att Sverige inte ska gå med i försvarsalliansen Nato.

– Nej, för f-n. D-e-t vore att direkt be om att bli indragen ännu mer i dessa konflikter. Men jag tycker inte som ”fredshetsarna” som menar att det skulle vara för dyrt att gå med i Nato. I själva verket är det tvärtom. Alliansfriheten bygger på att vi ska kunna kontrollera vårt eget territorium – och det kostar. Läs intervju

Nordiskt och arktiskt samarbete binds ihop, hbl.fi

Det gäller att inte rubba det fungerande samarbetet i det Arktiska rådet. Därför är informationen knapp om vad Finland satsar på som nästa ordförandeland. Det som är klart är att Finland tar upp aktuella nordiska projekt i Arktis i det Arktiska rådets verksamhet under ordförandeskapet.

Geopolitiken har inte hittills påverkat det Arktiska rådets arbete. Det här bedöms som en bedrift i sig mot bakgrunden av rådande globala säkerhetspolitiska spänningar där Ryssland och USA är starkt involverade. Samarbetet i det Arktiska rådet har till och med utpekats som det enda som, tack vare samarbetets praktiska natur, har kunnat fortsätta enligt uppgjorda målsättningar. Läs artikel

I EU:s globala strategi förenas realism och idealism, europainformation.fi

EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetsfrågor Federica Mogherini presenterade den globala strategin för EU:s utrikes och säkerhetspolitik ”Delade visioner, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa” för Europeiska rådet i juni. Den föregående motsvarande strategin, Europas säkerhetsstrategi, är från 2003. Det var med andra ord hög tid för en ny global strategi…

När strategin sammanställdes hade Mogherini en ledande roll med hon lyssnade också ingående till medlemsländerna och ett stort antal forskare. Finland har deltagit aktivt i att utarbeta strategin. Under beredningen lyfte Finland bland annat fram vikten av att stärka EU:s enhet och inre solidaritet samt ambitiösa mål för att fördjupa den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Finland framförde sina förhoppningar om starkare betoning på konfliktförebyggande arbete och tidigt ingripande. Finland ville också lyfta fram samarbetet i Arktis som en av prioriteterna i EU:s yttre förbindelser.

Angående relationerna till Ryssland betonade Finland vikten av dialog, men framhöll också att det finns gränser för samarbetet om inte Ryssland följer internationell rätt.

Finland anser sig ha lyckats väl i att framhålla sina målsättningar i strategin. läs artikel

Lång väg kvar för nya ryska gaspipelinen, Ny Teknik

…Samtidigt möts Östersjöländerna i Berlin den 14 september för att diskutera den praktiska delen av det kommande samrådet. Det lär bli en het debatt, eftersom energiprojektet splittrar EU:s länder. Den tydligaste förspråkaren är Tyskland, medan Polen och de baltiska staterna säger nej.

Enligt utrikesminister Margot Wallström (S) är de svenska möjligheterna att stoppa rörläggningen mycket små. Men nationellt höjs politikerröster mot projektet. KD vill exempelvis att Region Gotland ska säga nej till att entreprenören får mellanlagra rör i Slite hamn. Ett ja skulle ge Gotland 50 miljoner kronor under den tvååriga byggtiden. Ärendet tas upp i regionfullmäktige i oktober…

Om utrullningen blir av med start 2018 kan ny teknik komma att användas. När rören till Nordstream 1 lades ut skedde det via ett fartyg som hölls på plats med hjälp av förankrade bogserbåtar. Nu kan dynamisk positionering komma att användas. Det vill säga fartyget kan själv hålla sig i tillräckligt fast läge utan att behöva ankra.

– Det stör inte bottenfloran, åstadkommer mindre sediment, går lite fortare och blir därmed billigare, säger Lars O Grönstedt. Läs artikel

Svenskarna vill ha värnplikt, svt.se

Svenskarna är för ett återinförande av den allmänna värnplikten enligt en undersökning från Novus. Tusen slumpmässigt utvalda personer mellan 18 och 79 år har intervjuats och 68 procent tycker att det är en bra idé med ett återinförande.

Starkast är stödet bland de äldre, men även bland yngre är majoriteten av de intervjuade för. Stödet är störst hos SD-sympatisörer (85 procent) och svagast hos de som röstar på MP eller V, där är stödet mindre än 50 procent.

Endast 16 procent av de tillfrågade tycker att det är en dålig idé att införa värnplikten igen.

Bland allianspartierna är stödet för allmän värnplikt störst hos Moderaternas sympatisörer. Hos FP och C är stödet som lägst men ändå en bra bit över 50 procent, visar Novus undersökning.

Bland männen är stödet starkare än bland kvinnor.Läs artikel

Se värdet i värnplikten, ledare i Poletik (KD)

Sex år efter att riksdagen röstade bort värnplikten kommer en utredning som föreslår att värnplikt återinförs i Sverige år 2019.

Och detta får stöd från vänster till höger. Även av dem som var för avskaffandet av densamma. Kristdemokraternas försvarspolitiske talesperson har sagt att det är omöjligt att fortsätta som i dag och konstaterade i en intervju med Svenska Dagbladet att det med all tydlighet har visat sig att det nya systemet som infördes 2009 inte har fungerat.

Det är en kapitulation inför nya omständigheter. Liberalernas partiledare Jan Björklund förklarade Liberalernas reträtt från det gamla beslutet med orden att det var ett ”misstag av alliansregeringen att avskaffa värnplikten”…

Stefan Löfven gör klokt i att försöka finna ett samarbete kring försvarspolitiken. Ett återinförande av värnplikten är bra. För mer än försvaret. Läs artikel

Många osäkra om Nato-medlemskap, Sydsvenskan

Många kan inte ta ställning till om Sverige ska bli medlem i Nato eller inte. I en ny undersökning av Novus var det mer än var femte, 22 procent, som svarade vet ej på frågan om ett svenskt medlemskap.
I undersökningen var 43 procent mot ett medlemskap medan 35 procent var för.
Resultatet skiljer sig inte mycket från mätningen som presenterades i juni då 42 procent inte ville se ett svenskt Nato-medlemskap, 36 procent var för och 22 procent inte kunde ta ställning.
Mätningen genomfördes under perioden 8–13 september i år och tusen personer tillfrågades. Läs artikel

FN:s nya resolution efterlyser effektivare fredsmedling för konfliktlösning, formin.finland.fi

Den 9 september antog FN:s generalförsamling, på förslag av Finland, FN:s fjärde resolution om fredsmedling.

Utrikesminister Timo Soini anser att resolutionen är ett viktigt steg i strävan att stärka fredsmedlingen och utnyttjandet av medling i konfliktlösning.

”De allt mer komplexa och långtgående konflikterna ställer hårda krav på fredsmedlingen. Också små framsteg stärker förtroende och kan rädda människoliv. Det är viktigt att fredsmedlingens mekanismer utnyttjas fullskaligt för att lösa konflikter och att FN:s regionala organisationer, stater och civilsamhället utvecklar sin kapacitet för fredsmedling”, säger utrikesminister Soini…

Den nya resolutionen stärker ytterligare Finlands roll som utvecklare av internationell fredsmedling. Finland fortsätter att aktivt satsa på internationell fredsmedlingsverksamhet och att utveckla och stärka sin nationella kapacitet för dialog och fredsmedling i enlighet med statrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse. Läs pressmeddelandet

Cameron får hård kritik för interventionen i Libyen, svenska.yle.fi

Storbritanniens förre premiärminister David Cameron inledde flygbombningar i Libyen år 2011 på falska grunder. Det anser en parlamentarisk kommission som har granskat den militära interventionen mot Libyens förre diktator Muammar Ghadaffi.

David Cameron inledde flygattackerna tillsammans med Frankrike, med motiveringen att man ville skydda civila i staden Benghazi.

Kommissionen som bestod av parlamentsledamöter, säger att man inte kan bekräfta att civila faktiskt hotades av Ghadaffis styrkor.

– Regeringen kunde inte bekräfta det aktuella hotet mot civila från Ghadaffis regim och den utnyttjade selektiva uttalanden av Ghadaffi. Regeringen misslyckades också med att identifiera militanta extremister bland rebellerna, skriver kommissionen i sin rapport.

– Storbritanniens strategi byggde på falska antaganden och på en ofullständig tolkning av bevis, skriver kommissionen vidare. Läs artikel

Tyskland och Frankrike vill ha mer militärt samarbete i EU, europaportalen.se

Frankrike och Tyskland har inför veckans EU-toppmöte presenterat ett gemensamt utkast till hur medlemsländerna ska kunna öka sina militära och försvarsindustriella samarbeten. De föreslår bland annat ett nytt högkvarter och samverkan kring försvarsmateriel. Förslaget ska diskuteras i slutet av månaden när medlemsländernas försvarsministrar träffas…

I fredags sade försvarsminister Peter Hultqvist (S) till Europaportalen att Sverige avvaktar ett ställningstagande tills alla detaljer är kända.

– Vi anser att försvaret i första hand är en nationell angelägenhet men att man från en nationell nivå kan samverka med andra. Det kan naturligtvis finns delar som kan [vara] intressant att delta i. Men det tar vi ställning i när vi sett det konkreta innehållet, sade Peter Hultqvist. Läs artikel

Fasta förband på Gotland från i dag, svt.se

Sveriges överbefälhavare (ÖB) har beslutat att det från i dag klockan 7 på morgonen ska finnas permanenta förband på Gotland. Anledningen är att den operativa förmågan måste höjas på grund av det försämrade omvärldsläget i Sveriges närområde. En försämring som enligt Försvarsmakten väntas bestå under en längre tid…

Det snabbinsatsförband, ett mekaniserat skyttekompani på 150 soldater, som just nu övar på Gotland har nu på morgonen fått order att stanna kvar på Gotland. Längre fram kommer det att avlösas av andra förband tills en ordinarie stridsgrupp är på plats första juli 2017. Läs artikel