Länkar

För ett land som Sverige med extremt långa gränser, långa avstånd och en areal som motsvarar Frankrikes blir försvarsförmågan beroende av kvantitet och inte bara kvalitet. Det faktum att försvarets inriktning, efter att under ett drygt decennium på felaktiga grunder varit inriktat på insatser i andra länder, nu handlar om försvaret av Sverige och svenskt territorium understryker detta och att det är en förändring av uppgift som ligger i botten för den nya synen på värnplikten…

I Finland som ligger än närmare den stat som i dag utövar aggression mot sina grannar har värnplikten av detta skäl legat fast under hela denna tid. I Israel som är ett litet land rent territoriellt men omgivet av många och stora hot har värnplikten aldrig ansetts som ett försvarspolitiskt feltänk utan som en förutsättning för att kunna klara av beredskap, vakthållning av gränserna och försvar mot en eller flera angripare. I inget av dessa länder anses plikten att delta i försvaret av det egna landet som att man är statens egendom eller att man därmed är förslavad. Man ser med rätt tydliga ögon vari slaveriet och undergången för det fria samhället ligger, nämligen att man inte försvarar sig…

Även om dagens svenska försvar vore fullrekryterat skulle det inte ge så väldigt mycket större förutsättningar i försvarsförmåga. Självfallet skulle man då kunna öka planerna på ett stående försvar som omfattar 50 000 eller 100 000 soldater. Det är en gigantisk kostnad även med dagens ersättningar och förmåner och skulle underminera möjligheterna oavsett försvarsanslagens nivå till att investera i materiell och avancerade vapensystem. Personalkostnaderna för att ha ett stående mycket stort försvar – utifrån de territoriella utmaningar ett land som Sverige har – skulle vara oproportionerliga både samhällsekonomiskt och försvarspolitiskt…

Det finns förvisso de som käckt hävdar att värnplikten också kan användas för läkarvård, bygga vägar eller passa barn. Det är djupt principiellt fel. Plikten delar vi som medborgare för att värna vårt samhälle, oavsett om vi kallar det värnplikt eller något annat.

För min del har jag svårt att acceptera uppfattningen att man är friare om man överlåter försvaret av friheten till någon annan. Snarare villkorar man då sin frihet till andras godtycke eller förmåga. Och den frihet man upplever sig ha blir till noll den dagen andra inte kan, eller vill, försvara din frihet. Läs artikel

…Nu ska värnplikten återinföras. Säkerhetspolitiken är i ropet. Försvaret visar återigen intresse för Sollefteå, åtminstone för skjutfälten. Fast den totala prislappen törs man inte ens tänka på; den militära infrastruktur som raserades för ett par decennier sedan skulle kosta mångmiljardbelopp att bygga upp.

Med Trump på ena sidan och Putin på den andra kanske det inte är så dumt. Med en hägrande energikris – det behövs fyra nya Saudiarabien för att klara framtidens oljebehov, och det rätt snart – finns det all anledning till oro för den globala stabiliteten. Klimatet och ekologin ska vi inte tala om. Eller den ekonomiska obalansen; världens åtta rikaste personer äger lika mycket tillsammans som den fattigaste hälften av jordens befolkning.

Det yrvakna intresset för säkerhetspolitik är nog ganska befogat.

Men om Sveriges landsbygder fortsätter att dräneras i den här takten har vi snart inget land kvar att försvara. Då besannas EU:s framtidsprognos för unionens lantbruk – där Sverige är ett skogsland med odlingsmark bara allra längst ned i Skåne. Läs artikel

Højtstående militære ledere fra Nato og Rusland har for første gang holdt telefonmøde, siden forholdet mellem dem dykkede til et lavpunkt på grund af konflikten i Ukraine.

General Petr Pavel, der er leder af Natos militærkomité, har talt med Ruslands stabschef, Valerij Gerasimov, om at koordinere militære indsatser og undgå sammenstød. Det oplyser det russiske forsvarsministerium.

»Parterne bekræftede behovet for gensidige tiltag for at reducere spændinger og stabilisere situationen i Europa«, lyder det i meddelelsen…

  »Aktive militære kommunikationslinjer er i Natos og Ruslands fælles interesse, og de vil forblive åbne. De to generaler enedes om at holde kontakten«, lyder det fra Nato.      Läs artikel

…Beslutet låter bra, men om man ser till vad det direkta utnyttjandet blir av detta återinförande är det i det närmaste löjligt. 13 000 ungdomar ska mönstra och sedan ska 4 000 väljas ut för militär utbildning. 2 500 plockas av frivilliga och resterande 1 500 av inkallade värnpliktiga. Detta för att ”stärka försvarsförmågan” och fylla de luckor som den frivilliga rekryteringen inte lyckats med.

Fyra tusen är bättre än 2 500. Och att försvarsförmågan stärks med 1 500 värnpliktiga kan förvisso vara riktigt. Men det avslöjar bara hur bristfälliga resurserna är. Finland ökar med 50 000 soldater. Det kan man kalla förstärkning.

Sverige behöver båda frivillig rekrytering och värnplikt. Vi behöver både heltidstjänstgörande frivilliga och värnpliktiga. Och vi behöver avsevärt fler soldater än de siffror som det nu bollas med. Återinför gärna värnplikten – men då ska den vara allmän, för alla. Inte att en bråkdel av de som är värnpliktsskyldiga kallas in för tjänstgöring med hjälp av en tvångslag. Läs artikel

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har svarat på regeringens uppdrag att lämna underlag inför arbetet med nästa försvarspolitiska inriktningsbeslut, som planeras gälla från 2021.

Rapporten lyfter fram väsentliga utvecklingsområden och utmaningar av betydelse för civilt försvar inom ramen för en samlad totalförsvarsplanering. Rapporten innehåller även kortfattade beskrivningar av omvärlden och samhällsutvecklingen, den relevanta hotbilden samt tillståndet inom civilt försvar i dag. ..

Ensidig pessimism och svartmålning av framtiden med fokusering på kriser och negativa händelser riskerar samtidigt att bli självuppfyllande. Det finns i själva verket en stark trend sedan många decennier tillbaka mot bättre levnadsförhållanden och ökad säkerhet för befolkningar över hela världen. Den tekniska utvecklingen är en stark motor för välståndsutveckling och problemlösning inom alla samhällsområden. Människans inneboende potential att bruka våld för att tillvarata sina egenintressen och för att lösa konflikter kan dock inte antas minska i samma takt. Den katastrofala storkonflikten för etthundra år sedan utlöstes också efter en längre period av relativ fred, stark teknisk utveckling och välståndsutveckling. En fortsatt uppmärksamhet på faktorer som kan förebåda en liknande utveckling idag är i hög grad påkallad. Arbetet med att förebygga konflikter samt bygga förmåga för att kunna hantera antagonistiska hot mot det svenska samhället kommer att behöva pågå under överskådlig tid…

Sverige bygger säkerhet tillsammans med andra. Det nordiska samarbetet, och särskilt samarbetet med Finland, är av fortsatt stor vikt. Nordisk samordning, multilateralt eller bilateralt, möjliggör för länderna att med större kraft driva gemensamma ståndpunkter i det internationella arbetet. Även om de nordiska länderna har valt olika säkerhetspolitiska lösningar och olika förhållningssätt till den europeiska integrationen innebär ländernas stora värdegemenskap och omfattande ekonomiska samarbete att länderna tillsammans kan fortsätta att bygga säkerhet och stabilitet i vår region. Läs rapporten

Britain’s most senior Nato commander has called on the alliance to step up efforts against Russian cyber attacks, propaganda and political agitation – to keep President Putin in check.

General Sir Adrian Bradshaw told the BBC that the West needed ”a grand strategy” to counter these threats…

General Bradshaw described the likelihood of a military confrontation with Russia as low.

But he added because ”there is a very small risk and because the consequences would be catastrophic, we have absolutely got to deal with the risks”.

Those risks, he believes, have increased because of Russia’s willingness to use ”all the levers of the state” to achieve its goals. Läs artikel

…Bare rundt 10% av forsvarsbudsjettet går nå til Hæren. Også i Heimevernet gjennomføres det for tiden store kutt. I en historisk sammenheng er det trolig få land som har lagt så lite vekt på sitt territoriale landforsvar, som Norge nå gjør.

Generalløytnant Robert Mood (p) uttalte i går at Norge ikke lenger overholder NATO-traktatens artikkel 3, fordi landstridskreftene er så små. Han mener Forsvaret er helt ute av balanse, og at situasjonen i et historisk perspektiv er «uvanlig».

– I historisk sammenheng er det belegg for å si at dette er uvanlig. Rådende logikk er fortsatt at kontroll på landterritoriet er helt nødvendig for et effektivt forsvar. Særlig i et klassisk invasjonsscenario, men like viktig i et hybrid utpressingsscenario. Da blir lokal situasjonsforståelse og evne til  å stabilisere samfunnet kritisk viktig, sier Mood til aldrimer.no. Läs artikel

Sverige skulle på sikt behöva fördubbla antalet soldater och sjömän för att kunna försvara landet, säger militärstrategiske experten Stefan Ring.

– Det är definitivt vad som är realistiskt och nödvändigt.

Stefan Ring, verksam vid svenska Försvarshögskolan, beskriver återaktiveringen av värnplikten som en utmaning för Försvarsmakten, om de värnpliktiga ska känna att utbildningen är intressant och motiverande.

Han ser återaktiveringen som ett kvitto på att beslutet att göra värnplikten vilande 2010 var förhastat.

– Ja, det är klart det var, annars hade man inte behövt ändra det. Man tog beslutet då för att man hade en annan syn på hur försvarsmakten skulle användas.

Dagens insatsförsvar är anpassat för att sätta in små förband i internationella insatser.

– När vi går över till ett försvar av Sverige ställs helt andra krav på antalet. Sverige är ändå ett stort land med flera områden som har strategisk betydelse, säger han.

Han nämner storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö, Norrbotten med malmbrytningen, Jämtland med förbindelsen till Trondheim och Gotland som sex viktiga landsdelar. Varje område skulle behöva försvaras av en brigad, med ett flertal understödjande förband, enligt hans bedömning.

– Det är 10 000–15 000 soldater gånger sex, så då närmar vi oss 100 000, alltså är en fördubbling, säger han. Läs artikel

1984 kom Ett brev från biskoparna i fredsfrågan. Nu är tiden mogen för ett nytt biskopsbrev, för freden och försvaret. Det anser Markus Hagberg, präst i Skara pastorat, fd bataljons-pastor i Nationella skyddsstyrkorna…

Jag vill i denna artikel framhålla att ett starkt svenskt försvar, givet omständigheter som jag ska anföra, tjänar freden bättre än något annat genom att vara krigsavhållande. Ett starkt svenskt försvar i kombination med fortsatt neutralitet är för freden av utomordentlig betydelse.

Den debatt om svenskt medlemskap i Nato som nu förs i partier och samhälle är dåligt förankrad i verkligheten genom att den är dels kortsiktig, dels bygger på en vanemässig hotbild österifrån. Inte minst geografin och militärstrategiska fakta pekar i en annan riktning…

Att Sverige skulle vara hotat, och därför ha orsak att symboliskt militarisera Gotland som ett skydd mot Ryssland, saknar strategisk grund, men tillfredsställer en politisk opinion som tvångsmässigt vårdar tron på ett nära förestående anfall från Ryssland. Tvärtom är det för Ryssland av största vikt att hålla sin fiende – det vill säga USA och Nato – så långt borta från Östersjöområdet som möjligt. Att inleda en offensiv där vore vansinne. För Ryssland är det därför en stor vinst att ha Sverige och Norden som buffert västerut…

Poängen med ett starkt svenskt försvar är dock att helt undvika konflikt, inte att genom Natomedlemskap få hjälp när den är ett faktum – ty då är det ett storskaligt krig mellan supermakter som väntar…

1984 kom Ett brev från biskoparna i fredsfrågan. Då som nu är freden det centrala och eftersträvansvärda. Ett starkt försvar och fortsatt alliansfrihet är tveklöst fortsatt det främsta medlet. Utan ett verkligt och starkt försvar saknas trovärdighet i arbetet för fred – då är freden endast en förhoppning. Fredsfrågan liksom försvarsfrågan är lika mycket
kyrkans som någon annans i detta land. Tiden är mogen för ett nytt biskopsbrev, för freden och försvaret! Läs artikel

En av Norges tidligere tidligere toppoffiserer, Robert Mood, sier Norge ikke lenger oppfyller NATO-traktaten. Aldrimer.no har den siste tiden skrevet om hvordan kjøpekraften faller, og de operative avdelingene i Forsvaret får en stadig mindre del av budsjettet.

Litt bakgrunn først: mens Hæren, Sjøforsvaret, Luftforsvaret og Heimevernet på 1990-tallet fikk opp mot halvparten av pengene i Forsvarsbudsjettet, er andelen i dag nede på ca 30%.

Hæren har opplevd den desidert største reduksjonen. 13 brigader er redusert til én eneste. Mood er klar på at man slik kanskje får råd til driften, men babyen er kastet ut med badevannet: Hæren er etter hans oppfatning nå alt for liten.

– Hæren er nå nede i ca 10% av den totale pengebruken i Forsvaret. Hva forteller det oss?

– Dette forteller at enhver ambisjon om et balansert forsvar er forlatt, og vi forsømmer forpliktelsene i NATOs artikkel 3, sier Mood til aldrimer.no.

Artikkel fem, den som sier at et angrep på et av medlemslandene skal betraktes som et angrep på alle, er uten tvil den mest kjente i traktaten. Men også artikkel tre er av avgjørende betydning. Det er den som USAs president Donald Trump nylig har referert til, og mener europeiske land har ignorert. Det dreier seg om forpliktelsen til å sørge for et eget forsvar.

Artikel 3: ”In order more effectively to achieve the objectives of this Treaty, the Parties, separately and jointly, by means of continuous and effective self-help and mutual aid, will maintain and develop their individual and collective capacity to resist armed attack.”

Artikkel tre er helt tydelig på at hvert enkelt medlemsland i NATO har en selvstendig forpliktelse til å opprettholde en individuell kapasitet til å motstå et angrep. Her er det også en forutsetning om at medlemslandene må ha evne til å hjelpe allierte styrker, slik at det virkelig blir et kollektivt forsvar. Mood mener Norge ikke lenger oppfyller disse kravene, og må endre forsvarspolitikk.

– Vi ser ut til å ha glemt at Forsvaret handler om operativ evne og mennesker, fremfor alt annet. Vår utfordring er ikke kompetanse og kvalitet. Utfordringen er volum, bemanning, logistikk og ressurser til øvelser og trening, sier Mood.

Mood er også negativ til de store kuttene som for tiden gjennomføres i Heimevernet. De siste årene er våpengrenen allerede kuttet fra 90.000 til ca 45.000 mann. Nå skal ytterligere rundt 10.000 soldater, samt Sjøheimevernet kuttes. Mood ser tvert imot på HV som en naturlig partner til Hæren.

– Landmakten må sees i sammenheng. HV som landeier, og oppdragsorganiserte mobile Hæravdelinger som responsstyrker. Det beste personellet – som hos oss – og det beste materiellet er en god oppskrift. Med avskrekking og forsvar av norsk territorium som første prioritet, bør konseptet bygges rundt helhetlig og landsdekkende «Tilstedeværelse, Ledelse og Responsevne», sier Mood. Og legger til:

– Rett kombinasjon av mennesker, teknologi og kompetanse vil kunne gi oss et sterkt forsvar som avskrekker og gir tidsavgrenset selvstendig evne i både hybride og klassiske scenarier. Läs artikel

Allan Widman (L):Det materiella och infrastrukturella arvet inom det svenska totalförsvaret representerar värden för hundratals miljarder. Sedan slutet av kalla kriget har dessa investeringar till stor del avvecklats eller upphört att underhållas. Trots en avsevärt försämrad omvärldssituation pågår avvecklingen fortfarande. Till stora kostnader försvinner anläggningar och viktig materiel som kanske aldrig kan återskapas. Med anledning av detta vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist: Vilka åtgärder är försvarsministern beredd att vidta för att åstadkomma ett moratorium i den pågående avvecklingen till stöd för Materielutredningens och Försvarsberedningens handlingsfrihet?

Försvarsminister Peter Hultqvist (S): …Innebörden av inriktningen är att den potentiella nyttan av användbar överskottsmateriel ska övervägas nogsamt före eventuell avveckling. Driftsättningen av förbandsmateriel till det återuppsatta kustrobotbatteriet utgör ett exempel på hur användbarheten av materiel som inte är förbandsatt kan omvärderas. Läs debatten