Länkar

Vår säkerhetspolitik vilade under många år på alliansfrihet. Detta tillsammans med en försvarspolitik baserat på ett starkt militärt försvar, tjänade Sverige mycket väl under kalla krigets dagar.

Sveriges, och Finlands, alliansfrihet medverkade därmed till en lägre spänningsnivå i norra Europa mellan NATO:s medlemsländer och Warszawapakten. Samtidigt gav detta Sverige utrymme att agera självständigt i många globala frågor.

Sverige var pådrivande för nedrustning och kärnvapenförbud. Vi bekämpade aktivt kolonialism och stödde befrielsekampen i många länder. Självständigt och trovärdigt kunde vi agera, oavsett om detta utmanade Sovjetunionen eller USA. Vietnamkriget är ett exempel. Kampen mot apartheidregimen i Sydafrika ett annat. Sovjetunionens ockupation av Tjeckoslovakien ett tredje.

Med en växande osäkerhet i vår omvärld har Sverige ställts inför dilemmat att vårt eget försvar är för svagt. Detta åtgärdas nu. Samtidigt styrs den säkerhetspolitiska doktrinen mot en militär knytning till  västmakterna. Som ett brev på posten kommer nu en minskad självständighet i säkerhetspolitiska frågor. I dagarna sker det inför öppen ridå. USA:s president Donald Trump söker, genom sin försvarsminister, diktera huruvida Sverige ska skriva under FN:s resolution om kärnvapenförbud eller inte…

Just nu behövs en tydlig global agenda för avveckling av massförstörelsevapen. Sverige ska självklart vara pådrivande för det, oavsett vad NATO och USA säger.

Det är ett stort misstag att allianspartierna istället väljer att följa Donald Trumps linje. Förmodligen sker det med ett hägrande hopp om att få bli medlem i NATO-klubben. Det gör att frågan om fred och nedrustning också blir en valfråga i Sverige. Läs ledaren

Hans Wallmark har frågat mig när och varför svensk säkerhetsdoktrin ändrats, bort från idén om att kärnvapenstaterna måste involveras i det viktiga nedrustningsarbetet till förmån för, vad Wallmark betecknar som, ett ensidigt proklamatoriskt avtal.

Någon sådan förändring som Wallmark tycker sig se har aldrig ägt rum.

Regeringens självklara utgångspunkt är att alltid verka för att kärnvapenstaterna engagerar sig i processer för kärnvapennedrustning – något dessa stater också åtagit sig att göra inom ramen för icke-spridningsfördraget NPT. Det är ett faktum att målet om en kärnvapenfri värld inte kommer att kunna uppnås om så inte sker.

Vikten av kärnvapenstaters engagemang är också ett återkommande budskap från svensk sida i våra diplomatiska kontakter om nedrustning och icke-spridning med dessa länder. Vi deltar i viktiga samarbetsprojekt om bland annat verifikation av kärnvapennedrustning med USA och Storbritannien. Ett annat exempel är att Sverige är ett av 25 länder, varav flera kärnvapenstater, som deltar i en expertgrupp med syfte att bana väg för förhandlingar om ett avtal som förbjuder produktion av klyvbart material för vapenändamål. Läs hela svaret

Alliansen tar stora risker med hotet att avsätta försvarsminister Peter Hultqvist. Problemet är närmast att processen framstår som ett angrepp mot Sveriges försvarsvilja. Och om alliansen avstår misstroende måste Stefan Löfven tona ned retoriken och visa att han kan stryka ett streck över det hela, anser Johan Wiktorin…

Det förtjänar kritik att Peter Hultqvist inte talade med Stefan Löfven om skandalen, men det hade inte förändrat något i sak. Driften var igångsatt, reverseringen av arbetsuppgifter pågick och ÖB anmälde att man inte behövde ytterligare stöd från regeringen. Så såg lägesbilden ut vid denna tidpunkt.

Upprördheten bland de många försvarsvännerna ute i landet beror inte på att alla dessa gått och blivit socialdemokrater över en natt. Inte heller att en misstroendeförklaring har svårt att stödja sig på vare sig proportionalitet eller nödvändighet. Det sitter betydligt djupare än så. Genom hårt arbete och tydlighet har Försvarsministern blivit en symbol för vår försvarsvilja och därför upplever många en misstroendeförklaring som ett angrepp på denna urkraft. Från våra egna…

Om alliansen skulle lägga ned rösterna vid misstroendeförklaringen mot försvarsministern eller släppa rösterna fria för att spegla väljarnas dom, så blir det utomordentligt viktigt att Socialdemokraterna förmår att tona ned retoriken vid en sådan utveckling och stryka ett streck över det hela. Med omvärldsläget i fortsatt försämring, så behöver Sverige manifestera samarbetsförmåga kring rikets säkerhet och stävja en osund säkerhetskultur. Läs artikel

President Sauli Niinistö träffar USA:s vice utrikesminister Thomas Shannon på Talludden i dag. I morgon ska han träffa Rysslands vice utrikesminister Sergej Rjabkov på Presidentens slott.

Shannon och Rjabkov träffas i Finland för att förhandla om relationerna mellan USA och Ryssland. Hittills har ingetdera landets ambassad bekräftat exakt när och var det ska ske.
Det amerikanska utrikesministeriet uppgav tidigare att samtalen i Helsingfors är en fortsättning på president Niinistös besök i Vita huset.
USA:s president Donald Trump och Niinistö diskuterade bland annat säkerhetsläget i Östersjöområdet, kampen mot terrorismen, Rysslandsrelationerna och det arktiska samarbetet då de möttes i augusti. Läs artikel

De som stödjer FN:s kärnvapenförbud är inte naiva och tror att det magiskt kommer att få bort alla kärnvapen. Målet är att stigmatisera kärnvapen. Flera argument mot undertecknandet har varit slående ovetenskapliga. Som forskare har vi ett ansvar att försvara sanningen, skriver nio nobelpristagare och svenske fysikprofessorn Max Tegmark…

I själva verket har icke-spridningsavtalet (NPT) från 1970 misslyckats med att skydda Sverige och de 184 andra kärnvapenfria stater som undertecknade det och lovade att förbli kärnvapenfria mot att resten avvecklade sina kärnvapen i enlighet med NPT:s artikel VI.

47 år senare känner sig många dessa kärnvapenfria länder lurade: stormakterna har ersatt nedrustning med massiv kärnvapenupprustning, medan Indien, Pakistan och Israel tillåtits skaffa kärnvapen ostraffat. Denna desillusionering bidrog till att 122 länder röstade igenom kärnvapenförbudet: de är frustrerade över att en liten grupp länder med en minoritet av världens befolkning insisterar på rättigheten att med kärnvapen förstöra livet för alla andra på jorden. Sådan självrättfärdigande maktpolitik är inte ny…

Nu när Sverige debatterar huruvida förbudet ska undertecknas så uppmanar vi alla parter att respektera inte bara Sveriges moraliska ledarskap, utan också traditionen att hålla debatter vetenskapligt sakliga. Läs artikel

Riksväg 44 är avstängd under onsdagen. Anledningen – åtta stycken JAS 39 Gripen använder vägen som start- och landningsbana. – Vi övar för att bli bättre på att försvara Sverige, säger John Lidman, informationschef vid Skaraborgs flygflottilj.

– Klockan 10.05 landade det första stridsflygplanet på vägen, säger John Lidman, informationschef vid Skaraborgs flygflottilj.

Sedan dess har det varit full fart. Åtta stridsflygplan av modellen JAS 39 Gripen har startat och landat från den provisoriska stridsbasen under dagen…

Att övningen sammanfaller med den rikstäckande Auroraövningen är en tillfällighet, förklarar John Lidman. Detta är något som har planerats länge.

– Den här övningen är vår egen övning, för att utveckla vår egen förmåga, så det tillhör inte Aurora. Den har planerats länge. Så det är förbandets sätt att utveckla sin förmåga, säger John Lidman. Läs artikel

Svensk kontroll av våra gränser i luften sker genom den så kallade incidentberedskapen. Detta har pågått sedan 1952 dygnet runt, året runt…

Oavsett tid på dygnet kontrolleras våra territorialgränser med ett vakande öga. Vårt territorium är Sveriges landyta och 22 kilometer ut i vattnet. Överallt i landet har vi strategiskt utplacerade radarstationer som ständigt uppdaterar luft- och sjölägesbilden. Det handlar om att identifiera de luftfarkoster som ligger utanför och i närheten av vårt område.

Vid behov skickar Försvarsmakten upp stridsflygplan Jas 39 Gripen för att identifiera främmande luftfarkoster. Det händer även att man ibland tvingas avvisa dem om de kommit in i svenskt luftrum utan tillstånd. Läs pressmeddelande

S-MP-regeringen avvisade i somras varningar från tunga Natoländer om att skriva under FN-avtalet om kärnvapenstopp. SvD har tagit del av UD-handlingar som visar att ”enligt svensk uppfattning” skulle varken ”partnerskapet med Nato” eller ”bilaterala säkerhets- och försvarssamarbeten” påverkas av ett svenskt undertecknande…

Redan i december 2016, när det stod klart att Sverige skulle delta i förhandlingarna i New York, upprättades en handling om ”Delegationens kommentarer” till UD angående ”Natos syn på den FN-ledda förhandlingarna om ett kärnvapenförbud”…

Enligt dokumentet redogjorde den svenska sidan för ”de centrala motiv som låg till grund för den svenska hållningen”, och att det finns ”en tradition av engagemang i nedrustningsfrågor”. Sammanfattningen var att ”Sverige deltog i förhandlingarna i god tro och att ”ytterst avgör regering och riksdag frågan om en eventuell anslutning till konventionen”.

Ändå kvarstod kritiken och det framfördes också varningar för följderna av det svenska agerandet.

Med anledning av detta får då den svenska Natodelegationen i uppgift av UD i Stockholm att ”uppsöka dessa delegationer igen” och avvisa invändningarna. Som underlag bifogades ”talepunkter att framföra” med slutsatsen att ”enligt svensk uppfattning” skulle partnerskapet med Nato inte påverkas om konventionen skrevs under.

”Kärnvapen utgör en del av Natos doktrin och ses av Nato som den yttersta garanten för den kollektiva säkerheten (artikel 5.) Alliansens kärnvapendoktrin omfattar inte icke medlemmar. En eventuell svensk anslutning till konventionen bör enligt vår uppfattning inte påverka vårt partnerskap”.

.Läs artikel

SVT har beslutat att inte sända programmet om Reagans psykologiska krigföring. Var är det skon klämmer, SVT? Vad är det som tyskar, fransmän och danskar tål att se, men inte svenskar?

I maj 2015 visade den fransk-tyska tv-kanalen Arte ett tv-program om Reagans psykologiska krigföring under det kalla kriget. Programmet var gjort av den tyske journalisten Dirk Pohlmann, och handlade till stor del om 1980- talets ubåtshändelser i Sverige.

Nato-medlemmen Turkiet har undertecknat ett avtal om att köpa in det ryska luftvärnssystemet S-400. Det är det första större turkiska vapeninköpet från Ryssland, enligt den lokala dagstidningen Huuriyet.

Inköpet väntas väcka vissa farhågor och frågetecken i väst då luftvärnssystemet inte är kompatibelt med försvarsalliansen Natos utrustning.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan ska ha sagt att landet fritt tar beslut om inköp av militär utrustning baserat på försvarsbehovet. Läs artikel