Länkar

[…] I en rapport fra Forsvarets forskningsinstitutt (FFI) i februar ble det slått fast at Forsvaret ikke holder mål. Beredskapen er for dårlig, utholdenheten for svak og kapasiteten til å beskytte baser og nøkkelinstitusjoner er mangelfull, var noen av flere mangler med dagens forsvar. FFI-rapporten slo også fast at gjeldende Langtidsplan for Forsvaret (LTP) ville bli mye dyrere enn antatt. Overskridelsene beløper seg til milliarder av kroner.

Oppsummert var det bildet som ble tegnet fra høyeste hold i forsvarssektoren dette: Norge har for tiden et delvis dysfunksjonelt forsvar. Borte var regjeringens propaganda om «historisk satsing» på Forsvaret. Borte var tåkepraten. Borte var avvisningen av alle kritiske påpekninger om de åpenbare svakhetene i Forsvaret. Endelig snakket man sant om tilstanden i Forsvaret.[…]

For å ta bare ett eksempel på hvordan forsvarstoppene lenge må ha talt mot bedre vitende: Skandaleanskaffelsen av de nye NH90-helikoptrene som skulle betjene både fregattene og Kystvaktens fartøyer. Den ene forsvarsminister og forsvarssjef etter den andre har siden 2012 hardnakket hevdet at NH90 var et nærmest genialt kjøp. Først i 2019 har pipa fått en annen lyd. Nå er det ingen som benekter at anskaffelsen må sies å være en fullblods skandale. Ingen NH90-maskiner er per i dag operativ som planlagt – 19 år etter at beslutningen om kjøpet ble fattet. Og først i 2018-2019 ble det innrømmet at kostnadene til vedlikehold av NH90 er skyhøye og sprenger alle budsjetter. […]

Anskaffelse av nytt materiell til Forsvaret har på flere områder vært et sorgens kapittel. Helt på tampen av 2019, i desember, kom det en ny rapport fra FFI: «Hvordan skape økonomisk handlingsrom i den nye langtidsplanen 2021-2024». I denne rapporten rettes det sterk kritikk mot anskaffelsesregimet i Forsvaret. Ett forhold er at de store kjøpene, som F-35 kampfly, nye ubåter og NH-90, ikke styres av Forsvaret, men av Forsvarsdepartementet. Et annet forhold rapporten peker på, er at innkjøpsapparatet består av opptil 1000 ansatte som er involvert i både store og små anskaffelser. Läs artikel

En militärbas i Irak, där även amerikanska soldater är stationerade, har beskjutits med raketer. Minst fyra irakiska soldater skadades i attacken, uppger militärkällor.

Åtta raketer av typen Katjusja avfyrades mot flygbasen al-Balad, cirka åtta mil norr om huvudstaden Bagdad, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Majoriteten av de amerikaner som befunnit sig på den irakiska basen har nyligen lämnat området på grund av konflikten med grannlandet Iran.

Det finns inte fler än 15 amerikanska soldater och ett enda plan på al-Balad, säger en militärkälla till AFP.

Ingen grupp har tagit på sig attacken. Läs artikel

USAs forsvarsminister Mark Esper sier han ikke har sett noe konkret bevis for at Iran planla angrep mot fire amerikanske ambassader, slik Donald Trump hevdet.

Jeg så ikke noe som dreide seg om fire ambassader, sier Esper til CBS søndag.

Innebär det att familjerna verkligen blir kompenserade?

– Ja, det finns goda möjligheter om Iran betalar frivilligt, säger Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, till TT. Läs artikel

[…] Det visar sig att de allra flesta, 51 procent, har litet förtroende för försvarets förmåga. Inte ens en femtedel, 18 procent, har stort förtroende. En fjärdedel, 25 procent, svarar att de varken har litet eller stort förtroende, medan 6 procent svarar vet ej.

– Bland alla partiers väljare är det fler som uppger att de har litet förtroende, än som uppger att man har stort. Det är väldigt tydligt, det finns inga större skillnader mellan partierna. Män uppger oftare än kvinnor att de har litet förtroende, säger Nicklas Källebring som är opinionsanalytiker på Ipsos. […]

På frågan ”Anser du att Sverige bör ansöka om medlemskap i Nato eller anser du inte det?” är svaren mera jämnt fördelade. Tre av tio, 30 procent, vill gå med medan nästan 4 av tio, 38 procent, är emot. En av tre, 32 procent, är osäkra. Läs artikel

Idag inleds årets upplaga av Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. Den äger rum i en sällsynt farlig tid som förr eller senare borde tvinga våra politiker att ta ställning till de svåra frågor som väldigt många medborgare just nu ställer sig. Hur långt är den riksrättsåtalade presidenten i Vita huset beredd att gå för att bli omvald? Vad händer oss alla vid en urladdning i den redan explosiva krutdurken Mellanöstern? Frågor som alla gäller USA:s president Donald Trump. […]

Denna stormaktsarrogans riskerar förstås att få grava konsekvenser också för Sveriges säkerhet. Den borde inte lämna någon ansvarig beslutsfattare, vare sig i Sälen eller i riksdagen, oberörd.[…]

De måste ställa sig följande fråga: Är det god säkerhetspolitik att fortsätta ingå i militära operationer som i realiteten styrs av Pentagon, som i sin tur har lydnadsplikt till en person som tycks ha helt tappat förstånd och förnuft med sina hot om utplåning av hela nationer, dess ekonomier och kulturer? Hot som kvalificerar som brott mot krigets lagar. Om de skulle genomföras vore de krigsförbrytelser.[…]

Den tid är förbi då vi kan förlita oss på gott omdöme och gemensamt säkerhetstänkande i Vita huset.  Där råder kaos och envälde, cynism och girighet. Vi vet nu vad som menas med America First, och det betyder inte global säkerhet och gemensam värdegrund under FN-stadgan, respekt för folkrätt och mänskliga rättigheter. Det är dags att pausa allt militärt samarbete med Pentagon så länge Donald Trump sitter vid makten. Läs artikel 

Jag blev för en stund sedan uppringd av en journalist från TT som ställde frågan om det finns några folkrättsliga bestämmelser om detta.

Iran är förstås moraliskt ansvarigt gentemot det ukrainska flygbolaget (Ukraine International Airlines; UIA) och kanske också ansvarigt enligt iransk lag. Om man inte ersätter bolaget direkt kan den ukrainska staten, som UIA:s hemstat, göra ett folkrättsligt anspråk för bolagets räkning gentemot den iranska regeringen. […]

Här kan till sist tilläggas att när USA sköt ner ett iranskt passagerarplan 1988 betalade man ut ersättning till offren på ”humanitära” grunder. Man erkände dock inte att man brutit mot folkrätten, utan att det handlade om ett misstag som var ursäktligt. Oavsett hur det förhöll sig med den saken kan man konstatera att Iran inte har försökt att undkomma ansvar på den grunden, varför det nog inte behöver diskuteras om nedskjutningen av ursäktlig,p g a den spända situationen i området eller av andra skäl. Läs artikel

• US could shut off Iraq’s access to Federal Reserve Bank of New York
• Account there is used to collect revenue from Iraq’s sale of oil overseas
• Without the central banking access Iraq’s economy could quickly collapse
• Iraq’s parliament has called for US troops to withdraw from the country

The Trump administration has threatened to shut off Iraq’s access to a key central banking account if U.S. troops are forced to with drawn from the country, according to a new report.

The State Department warned that Iraq’s access to its main account at the Federal Reserve Bank of New York could be shut off if the Iraqi government asks American troops to leave, Iraqi officials told the Wall Street Journal.

The account is used to collect revenue from Iraq’s overseas oil sales, and shutting off access to it could quickly cripple the country’s economy and its government’s ability to provide basic services. Läs artikel

Germany is reducing its troop numbers in Iraq for security reasons after the death of the Iranian general Qassem Suleimani in a US drone strike in Baghdad last week.

It is the first coalition withdrawal since the Iraqi parliament voted on Sunday to call for the withdrawal of US forces from the country. The non-binding resolution has prompted a chaotic response from US officials. The German decision underlines the extent to which the assassination may have weakened the years-long efforts of the coalition forces to fight Islamic State in Iraq and Syria. Nato has already announced that all training of Iraqi forces has been suspended. […]

Canada announced it was moving some of its 500 troops based in Iraq out of the country and sending them to Kuwait. […]

UK sources confirmed on Tuesday morning that about 50 British personnel had been relocated out of Baghdad’s secure Green Zone, either to nearby Taji or out of the country. Meanwhile, about 20 military planners have flown in to help prepare for different scenarios, ranging from a deepening of the conflict with Iran to a full departure from the country. […]

British forces stopped training Iraqi soldiers in countering Isis terrorism on Sunday and the forces are focused on “force protection” – defending themselves from local reprisals, particularly pro-Iran militias. Läs artikel

Samma dag som USA dödade den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani och den irakiske milischefen Abu Mahdi al-Muhandi i Iraks huvudstad Bagdad genomfördes en attack mot en iransk militärledare i Jemen.

Abdul Reza Shahlai, en högt uppsatt medlem i det mäktiga revolutionsgardets specialstyrka Quds, dödades dock inte i attacken, uppger två amerikanska regeringsföreträdare. Försvarshögkvarteret Pentagon har inte kommenterat uppgiften. USA:s president Donald Trump sade på fredagen att Soleimani planerade flera attacker mot amerikanska ambassader vid tiden för luftangreppet i Bagdad. Utan att specificera vilka sade Trump till tv-kanalen Fox News att det förmodligen handlade om fyra ambassader. Läs artikel

Iraks statsminister Adel Abdul-Mahdi ber USA komme opp med en plan for hvordan de amerikanske styrkene skal trekkes ut av landet.

Abdul-Mahdi understreker at Irak mener alvor med sitt krav om amerikansk tilbaketrekning og vil ha fortgang i planleggingen av dette.

Torsdag kveld hadde han en telefonsamtale med USAs utenriksminister Mike Pompeo, der han ba USA om å sende en delegasjon til Bagdad for å utforme «en mekanisme» for tilbaketrekning, heter det i en kunngjøring fra Abdul-Mahdis kontor, gjengitt av AFP.

– Statsministeren sa at amerikanske styrker har tatt seg inn i Irak og at droner flyr i landets luftrom uten tillatelse fra irakiske myndigheter, noe som er et brudd på bilaterale avtaler, heter det i kunngjøringen. […]

Abdul-Mahdi har fulgt opp vedtaket og krever tilbaketrekning, og flere land i den USA-ledede koalisjonen – Tyskland, Spania og Danmark – har alt trukket ut deler av sine styrker. Det samme har Nato. […]

På spørsmål fredag, om Norge har fått en slik tilbakemelding, henviser Utenriksdepartementet til Forsvarsdepartementet.

– Vi venter fortsatt på en avklaring fra den irakiske regjeringen etter avstemningen i parlamentet, lyder svaret der. Läs artikel

[…] Rysslands agerande påverkar norra Skandinavien, då ett slags rysk ”intressecylinder”, under ytan, på land och i luften, etableras runt Kolahalvön. Denna sträcker sig långt ut i Norska havet, Barents hav och in norra Finland, Sverige och Norge. Inom detta område anser Ryssland att man behöver ha en klar bild av vilka militära resurser som rör sig där för att tidigt kunna upptäcka hot mot norra Skandinavien.[…]

Vad som är alltmer tydligt är att USA nu verkar vara på väg att utveckla en mer aktiv politik i Arktis för att möta utvecklingen där. Att Ryssland och Kina inte kan lämnas ensamma i att hantera utvecklingen i Arktis, tycks vara den främsta grunden för den policy USA är på väg att sjösätta. Ett mer aktivt amerikanskt agerande är sannolikt på väg i Arktis. USA är i detta sammanhang ”too big not to care” och är den stat med störst resurser och vana att hantera stora utvecklingar och agera på dem.[…]

För det nordliga perspektivet behöver svenska militära resurser avsättas för att möta Rysslands agerande på Nordkalotten, främst till följd av de ubåtsbaserade strategiska kärnvapnens centrala roll. Att det inte behöver eller ens bör vara samma typer av förband, volym och sammansättning, som tidigare fanns där är också tydligt. Rysslands syfte är troligen inte ockupation av övre Norrland i syfte att nå Atlantkusten, utan handlar mer om att skydda den kärnvapenstrategiska kapaciteten, vilket mycket väl kan innebära offensivt agerande i nordområdena. Läs rapporten