Ett försvar för värnplikt, ledare av Joakim Carlsson i Östra Småland

Den nakna allianspistolen, ett hemmabygge med knallpulver som får en tillsats av Nato. Det har varit är ännu mer nu de borgerliga partiernas lösning för det svenska försvaret. Men både verkligheten och opinionen pekar på andra lösningar.

Låt oss dock konstatera att avskaffandet av värnplikten 2010 möjligen var förankrat hos riksdagspartierna, men inte hos opinionen. Ett yrkesförsvar var det kostnadseffektiva svaret på de problem man då hade formulerat för det svenska försvaret. Men som vanligt hade man glömt alla andra aspekter på ett politiskt problem än just kostnaderna. Det har samtliga regeringar de senaste 25 åren gjort sig skyldiga till. Därför stod Sverige handfallet när det säkerhetspolitiska läget kring Östersjön skärptes. Rysslands uppträdande mot Ukraina och Krimkrisen och den ökade spänningen mellan stormakterna vid flera av världens konflikthärdar, ändrade återigen förutsättningarna för det svenska försvaret. Läs ledaren

Starkt stöd att införa värnplikt för båda könen, Dagens Nyheter 4 januari

Sju av tio svenskar vill återinföra värnplikten, visar en mätning av DN/Ipsos. Hela 87 procent anser att plikten i så fall ska gälla både kvinnor och män.

– Det finns ett stort folkligt engagemang för idén om värnplikt, säger David Ahlin, opinionschef på Ipsos.

För snart sex år sedan, 2010, avskaffades värnplikten för att ersättas av ett yrkesförsvar. Men det nya systemet med hel- och deltidsanställda soldater haltar betänkligt. I dag saknas 7.500 soldater, sjömän och gruppbefäl, vilket motsvarar halva krigsorganisationen. Läs artikel

Nato-inträde skulle motverka avspänning, intervju med Hans Blix

Han har varit folkpartistisk -utrikesminister och chef för FN:s vapeninspektörer. NU har fikat med Hans Blix och pratat om militära interventioner, Nato-medlemskap och kärnkraft.

Hans Blix tar emot i sin lägenhet. Han är vid 87 års ålder fortfarande upptagen med många skiftande uppdrag. Veckan innan har han varit i London för ett möte med Tjernobylfondens givarländer. Fonden, som han är ordförande för, arbetar med att bygga en säkrare inkapsling av den havererade reaktorn som ska kunna hålla fram till det blir möjligt att demontera den och sanera radioaktiviteten.

– Att vara pensionär innebär inte att vara sysslolös. Tvärtom, det är svårt att få tiden att räcka till.

Du har lång erfarenhet av -internationell politik och -diplomati och har uttryckt -skepsis mot bland annat USA:s roll som världspolis, inte minst mot -invasionen av Irak, varför?

– Hur pass meningsfulla är interventioner? Det är få som ifrågasätter lagligheten i att USA gick in i Afghanistan, i alla fall gör inte jag det. Det fanns ett säkerhetsrådsbeslut för det. Men var det så klokt? Var det så klokt att gå vidare för att avsätta regimen i Irak? Hela den här serien av händelser, Afghanistan, Irak, Libyen, Syrien, har lett till ganska stora dubier om hur rimligt det är. Det går att gå in och skapa anarki, men inte demokrati. Läs intervjun

Hultqvist vill se ett starkare militärt Sverige, intervju i Dalarnas Tidning

I en intervju i DT säger försvarsminister Peter Hultqvist att han vill ha ett bredare och starkare nationellt försvar. Det är bra att han förklarar sig vilja fokusera mer på försvaret av Sverige. När det gäller hur detta ska åstadkommas är han emellertid inte särskilt tydlig.

Han framhåller med rätta att de farhågor som kom till uttryck när värnplikten avskaffades har besannats. Hultqvist talar om att det eventuellt kan bli aktuellt med någon form av återinförd värnplikt, men att det står klart att det inte kan bli som tidigare svensk värnplikt. Frågan är under utredning och det finns all anledning för värnpliktsförsvarets vänner att följa den utredningen observant.

Samarbete med Nato ska enligt Hultqvist inte förväxlas med Natomedlemskap. Det är inte aktuellt. Det är bra att regeringens linje bekräftas. Men när det gäller beslut som behövs för att fortsätta stärka Sveriges säkerhet tar han upp att det bland annat handlar om värdlandsavtalet med Nato. Avtalet handlar enligt Hultqvist inte om att vi ska tvingas husera några Nato-baser eller kärnvapen i Sverige. Allt kommer bottna i egna svenska beslut. Det vi vill med avtalet är att underlätta övningsverksamheten med Nato – som i sin tur stärker vårt eget försvar och säkerhet enligt Hultqvist. Som torde ha framgått för den som följer alliansfriheten.se delar vi inte bedömningen att avtalet stärker Sveriges säkerhet. Läs intervjun

Värnplikten skulle inte ha slopats!

Björn von Sydow, Tage G Peterson, Björn Körlof, Stig Larsson, Lars Ivar Hising och Stig Strömholm skrev en gemensam artikel i Svenska Dagbladet sedan riksdagen med ytterst tunn övervikt beslutat att avskaffa värnplikten. Författarna argumenterar insiktsfullt och förutseende mot det fatala beslutet som varit mycket skadligt för svensk försvarsförmåga:

Den etappvisa avvecklingen av värnplikten kan visa sig bli ett av det mest okloka beslut som det svenska försvaret – och därmed Sverige som helhet – drabbats av i modern tid. Det står nämligen fullt klart att man driver ett högt spel om vårt lands framtida säkerhet, då man utan seriös analys och utan sedvanligt remissförfarande gör sig av med det tveklöst mest kostnads- och rekryteringseffektiva bemanningssystem som finns. Samtidigt hugger man av försvarets rötter i folkgemenskapen, något som i århundranden utgjort försvarets värdefullaste tillgång. Upphävandet av pliktbegreppet är en tydlig signal från beslutande myndigheter att försvaret av det egna landet inte längre är en självklar skyldighet. Läs artikeln

Republikens president Sauli Niinistös nyårstal 1.1.2016

“Den skärpta internationella stämningen har också märkts i vår närhet. I Östersjöområdet har både Rysslands och Natos militära närvaro ökat.

I mitt tal i fjol konstaterade jag, att Finland bedriver en aktiv stabilitetspolitik. Centralt med tanke på vår utrikespolitik är vårt förhållande till Sverige och Ryssland, att vi är en del av Norden samt samarbetet både inom Europeiska unionen och med Natoländerna. Utgångspunkterna för stabilitetspolitiken inom Östersjöområdet är relativt goda. Staterna ställer inga territoriella krav på varandra och det interna politiska läget i staterna är stabilt. Det finns alltså ingen härd som skulle blossa upp av sig själv, även om de mer omfattande spänningarna märks också här.

Finland och Sverige är Natos särskilda partner. Vi utövar tillsammans ett allt tätare militärt samarbete som fungerar bra, och som värdesätts i bägge länderna. Vi kan dock göra mer.

Finland och Sverige är dessutom båda länder som inte hör till någon militär allians. Tillsammans har vi starka band till både väst och öst, och detta ger oss en särställning. Det skapar också möjligheter till ett betydande arbete för att främja säkerheten och stabiliteten i Nordeuropa. Det vore logiskt, att vi vidareutvecklade också det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet. Det ligger i båda ländernas intresse att sträva efter att främja den samarbetsbaserade säkerheten, som också innefattar en strävan efter att utveckla åtgärder som väcker förtroendet”. Läs talet

Nyårstalet beskrivs som klart och modigt, kommentarer till president Niinistös nyårstal

Talet ansågs vara en strukturerad analys av de frågor som väcker känslor bland medborgarna, det vill säga invandring, säkerhet och ekonomi. Den utrikes- och säkerhetspolitiska delen av talet tolkades däremot olika.

Historieprofessor Henrik Meinander vid Helsingfors universitet anser att presidenten i sitt tal underströk Finlands alliansfrihet i samma grad som under tidigare år. Meinander sade att presidenten inte försökte förneka eller förminska Nato-samarbetet utan att han i stället konstaterade att samarbetet framskrider väl.

Chefen för Åbo universitets center för riksdagsforskning, Markku Jokisipilä, tolkar talet så att presidenten förankrade Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska linje till Sverige och att talet inte innehöll något budskap om ett behov att ansöka om medlemskap i Nato.

– Det intressanta var ordningen i vilken han nämnde Finlands utrikespolitiskt centrala partner och aktörer: först Sverige, sedan Ryssland, sedan Norden och först efter det EU och till sist Nato, sade Jokisipilä. Läs kommentarerna

Värnplikten behövs för vår försvarsförmåga men den fyller också andra viktiga funktioner i samhället, Magnus Henreksson, Anders Wall, Mårten Torson Lindberg, Peder Johnson

Sverige avskaffade för drygt fem år sedan värnplikten i fredstid. Magnus Henreksson, Anders Wall, Mårten Torson Lindberg och Peder Johnson ifrågasatte det beslutet i ett inlägg i Svenska Dagbladet. De framhåller att det historiska riksdagsbeslutet fattades med bara tre rösters majoritet och utan att ha föregåtts av en ingående offentlig debatt om vad vi vill med vårt försvar. De konstaterar att konsekvenserna ger anledning till oro, inte bara för försvarets personalförsörjning utan även när det gäller försvarets sammanhållande och socialiserande funktion. Inlägget ger perspektiv och de frågeställningar de tar upp är minst lika aktuella idag. Samlat ger de mycket starka skäl för att återinföra allmän värnplikt. Läs artikel

Ny finsk kommendör: Viktigt att marinen får nya fartyg, svenska.yle.fi

Marinen fick en ny kommendör på tisdag. Det är konteramiral Veijo Taipalus som nu leder marinen. Han tar över uppgiften efter vice amiral Kari Takanen, som blir chef för huvudstaben. En viktig fråga för marinen är att förnya flottan. Marinen är i behov av minst fyra nya stridsfartyg, säger Taipalus.

– De största utmaningarna gäller anskaffningar av materiel. Största delen av våra fartyg tas ur bruk i mitten av 2020-talet. Det är något som vi måste jobba med, säger Taipalus. Läs artikel

Skal Norge aldri lære? Kjell Ivar Wålberg i Dagbladet

Dersom jeg i dag hadde vært ung og i vernepliktig alder, ville jeg sterkt ha måttet vurdert å bli militærnekter. Ikke fordi jeg på noen måte er pasifist, eller fordi jeg mener at Norge ikke trenger et militært forsvar, men det norske forsvaret brukes ikke lenger først og fremst til å ivareta norske interesser.

Det er heller ikke i stand til å forsvare landet.

Ifølge en anerkjent fagmann som general Robert Mood er det norske forsvaret i dag knapt i stand til å forsvare en bydel i Oslo. I stedet bruker krigerske Norge sine soldater som en form for amerikanske leiesoldater og et «verdenspoliti» med den amerikanske presidenten som politimester. Vi blandet oss inn i konflikter i fjerne land. Det fører oss og våre vestlige allierte fra den ene totale fiaskoen etter den andre, uten at de ansvarlige ser ut til å ha lært noe som helst. Läs artikel

Vil ikke sende kampfly, Klassekampen

Siden begynnelsen av desember har regjeringen vurdert hvordan Norge skal besvare den amerikanske forespørselen om å intensivere krigen mot Den islamske staten (IS).

USA ønsker en militær opptrapping i Syria og Irak og har kontaktet en rekke allierte med en forespørsel om å bidra til dette. Den norske regjeringen kommer ikke til å besvare henvendelsen før etter nyttår. Läs artikel

“Mannerheim snål, feg och obeslutsam”, anmälan av ny bok i Hufvudstadsbladet

Forskaren och tidigare diplomaten Juhani Suomis livsverk är bibliografierna över Finlands efterkrigstida presidenter Urho Kekkonen och Mauno Koivisto. Nu har turen att dissekeras av Juhani Suomis skarpa skalpell kommit till marskalk Gustaf Mannerheim.

Suomis bok heter Mannerheim – viimeinen kortti? (Mannerheim – vårt sista kort?). Även om Juhani Suomi för övrigt har mycket lite positivt att säga om Mannerheim så svarar han ja på sin egen fråga.

– När Finland slöt fred med Sovjet 1944 var missnöjet stort bland officerare och politiker. Tyskland gjorde sitt yttersta för att så splittring med mutor och övertalning. En statskupp låg i luften som sannolikt hade slutat i ett blodigt inbördeskrig mellan dem som ville ha fred och dem som ville fortsätta kriget. Läs artikel