Oro att finskt-svenskt försvarssamarbete uteblir, Arbetarbladet (Finland)

En god utrikespolitik och ett bra eget förvar var alla eniga om. Åsikterna gick däremot isär om militärallianser och försvarssatsningar. Dessa frågor ventilerades på Folktingets paneldebatt ”Sverige, Norden eller EU – vilken försvarspolitisk allians har vi år 2025?”. MTV3 profilen Peter Nyman fungerade som debattledare.

SFP-ordföranden Carl Haglund inledde med att påminna om att all säkerhetspolitik alltid måste utgå från det egna landets försvar. Han vill se mera resurser till försvaret för att upprätthålla ett trovärdigt försvar i internationell standard. Enligt honom borde man också fortsätta försöka få till ett försvarssamarbete med Sverige.

-Flera opinionsmätningar visar tydligt att det bland finska folket finns ett starkt och tydligt förtroende för ett försvarssamarbete mellan Finland och Sverige, menar Haglund. Läs artikel

Försvarsministern om samarbeten, hot och alliansfrihet

Försvarsminister Peter Hultqvist besvarade den 16 juli en fråga om på vad han baserade sitt ställningstagande att Sverige säkerhetspolitiskt gynnas av att stå utanför Nato. I sitt svar nämner Hultqvist det värdlandsavtal med Nato som riksdagen ska ta ställning till nästa år (han framhåller i svaret att ”I kris- eller krigstid skapas handlingsfrihet” genom avtalet). Han noterar att ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt. När det gäller olika försvarssamarbeten understryker han att samarbetet med Finland ”har en särställning då det också omfattar planering bortom fredstida förhållanden.” I ett par avslutande formuleringar framhåller han handlingsfriheten som en viktig faktor för svensk säkerhet: ”Den svenska säkerhetspolitiken bidrar till att skapa fred och stabilitet i vår del av Europa, men ger också handlingsfrihet i kris eller ofred. Basen för detta förhållningssätt är den militära alliansfriheten.”

Läs hela svaret här.

Olämplig utredare av Afghanistaninsats, Johan Örjes ledarskribent i LT

Inom Nato sågs angreppet på USA som ett angrepp på hela alliansen enligt paragraf fem i Nato-stadgan.

Förenta Nationernas säkerhetsråd antog ett antal resolutioner.I Afghanistan skyddade Talibanregimen Usama bin Ladin och hans terroristnätverk.Oppositionen till Talibanerna, som ses som den internationellt legitima regeringen, begärde internationell hjälp.Genom en massiv insats trängdes Talibanerna undan från Kabul, men striderna fortsatte. Från 2002 deltar Sverige i den internationella militära insatsen. Men det svenska engagemanget är betydligt bredare än de militära insatserna och går betydligt längre tillbaka än till 2001.Det starka svenska engagemanget i Afghanistan träcker sig tillbaka åtminstone till den sovjetiska ockupationen av Afghanistan.Det var också då om Svenska Afghanistankommittén bildades.När regeringen nu beslutat sig för att utvärdera den samlade svenska insatsen i Afghanistan 2002–2014 är det därför ingen lätt uppgift. Det är väl också därför som arbetet med att ta fram utredningsdirektiven pågått i över ett halvår i regeringskansliet. Läs ledaren

Erkki Tuomiojas tal för socialistiska och socialdemokratiska representanter på OSSE-mötet

I samband med det parlamentariska OSSE-mötet i Helsingfors nyligen, dit ryska delegater på grund av rådande sanktioner mot Ryssland inte fick tillträde, höll Finlands före detta utrikesminister Erkki Tuomioja ett anförande inför de inbjudna socialistiska och socialdemokratiska representanterna. Tuomioja har publicerat detta på sin egen blogg.

Läs merErkki Tuomiojas tal för socialistiska och socialdemokratiska representanter på OSSE-mötet

Varför digga Mannerheim? Jacob Söderman i Arbetarbladet (Finland)

Utgivarna: ”Närmare samarbete i Norden och solidariskt agerande med de baltiska länderna bidrar till att stärka säkerheten i vår region och höjer tröskeln för att militära incidenter ska inträffa. Genom att tillsammans agera bestämt, förutsägbart och konsekvent kan vi bidra till fred och säkerhet i vår del av världen. Samtidigt stärker vi sammanhållningen i EU och Nato samt bidrar till att upprätthålla den transatlantiska länken.”

Läs merVarför digga Mannerheim? Jacob Söderman i Arbetarbladet (Finland)

President Niinistös öppningsanförande på OSSEs session i Helsingfors 6 juli

Utgivarna:

Den finske presidenten Sauli Niinistö öppnade den 6 juli OSSE:s parlamentariska församlings session i Helsingfors. I sitt inledningstal tog han bland annat upp hur avgörande det var att hålla fast vid Helsingforsavtalets principer om att avstå från användning av våld och att respektera staternas suveräniteten och gränsernas okränkbarhet. Han underströk samtidigt hur viktigt det är att upprätthålla dialog och att bygga ömsesidig förståelse. Läs talet här.

OSSE 5-9 juli, slutdeklaration

Utgivarna:

OSSE:s parlamentariska församling sammanstrålade i Helsingfors i början av juli. Sessionen ägde rum 40 år efter undertecknandet av det så kallade Helsingforsavtalet. Den samlade närmare 300 parlamentariker från ett 50-tal länder. I slutdeklarationen riktas bland annat kritik mot Rysslands agerande i och runt Ukraina. Den antogs med 97 röster för och 7 emot; 32 avstod från att rösta. Under debatten ifrågasatte flera länder, bland dem ett antal EU-stater, lämpligheten av att behandla resolutionstexter som kritiserade det ryska agerandet utan att den ryska delegationen var närvarande. Den ryska delegationen hade beslutat att inte delta efter att några av delegationsledamöterna nekats inresa med hänvisning till EU:s sanktioner. Läs slutdeklarationen här.

Flygverksamhet i och över det isländska luftrummet, svar från Peter Hultqvist på fråga från Hans Wallmark

Hans Wallmark har frågat mig om Sverige genom flygvapnet har för avsikt att under 2015 delta i flygverksamhet i och över det isländska luftrummet i likhet med den övningsverksamhet som genomfördes 2014.

Under inledningen av 2014 deltog Sverige tillsammans med Norge, Finland, Island, USA, Nederländerna samt Nato i flygövningen Iceland Air Meet 2014 (IAM2014). Norge, under Natos huvudmannaskap, ansvarade för övningsupplägget. Läs hela svaret

Russia remains Finland’s insoluble security dilemma, René Nyberg

The demise of the Soviet Union almost a quarter of a century ago was all but bloodless; but with the current war in Ukraine, history has caught up with Russia. Empires do not implode without violence. The destruction brought to eastern Ukraine and the destabilization of the country have wider implications for Russia—implications that are more severe than the ongoing low-intensity conflict in the North Caucasus. Russia cannot prosper as an angry island, however large it may be.

Finland, as a neighbor of Russia and the country with which Russia shares its longest European border, is sensitive to all tremors caused by Moscow. And yet, over the decades, Finland has found a way to live with its often irascible neighbor. With a foreign policy based on a composed national narrative, rapprochement with the old foe, and skillful diplomacy, Helsinki’s level of ambition scores a solid 4 out of 5. Läs artikel

Generalens bokslut, intervju med förre finske ÖB Gustav Hägglund i finska Katternö

“Finlands starkaste argument för att inte gå med i Nato är, säger Gustav Hägglund, att det skulle försämra landets försvarsvilja, om landet förlitade sig på andra.
”En värnpliktsarmé som Finlands grundar sin styrka på en kollektiv erfarenhet av hur vi i krig räddat vår självständighet. Det ger en moralisk styrka och trovärdighet som en yrkesarmé aldrig kan ha”, säger Gustav Hägglund. Läs intervjun

– Må fortsette å samarbeide med russerne, Kjell Magne Bondevik, tidigare statsminister och ledare för Kristeligt Folkeparti

– Det er viktig at man har en fast holdning i forholdet til Russland. Det skjønner jeg at både NATO og norske myndigheter må. Nettopp for å markere at Russland ikke kan ta seg til rette flere steder. Men det må kombineres med et kløktig diplomati. Ikke minst å opprettholde et folk til folk samarbeid, noe vi er godt vant med og har positive erfaringer med, sier han. Läs intervju