Länkar

Marinövning vår är en årligen återkommande övning som tidigare gått under namnet Ubåtsjaktövning. Övningen genomförs i Stockholms södra skärgård 4-8 april med förband från marinen, flygvapnet och Finland.

Marinövning vår är den första större marinövningen för året och syftet är att träna operatörerna i sina respektive befattningar samtidigt som skarp sjöövervakning genomförs i området. Fokus kommer att vara ubåtsjakt men även andra förmågor tränas, som till exempel luftförsvar och fördjupning av samarbetet med Finland.

Flera förband från svenska marinen deltar i övningen samt helikopter från Helikopterflottiljen och fartyg från Finland. Totalt ett 20-tal fartyg, tung- och lätt helikopter (Hkp 14 och HKP 15) samt landbaserad logistik- och ledningsförmåga. Det totala antalet svenska deltagare är runt 600 personer. Finland deltar med tre till fyra ytstridsfartyg. Läs pressmeddelande

Baltops är en årligen återkommande marinövning. Årets upplaga genomförs den 5-16 juni i mellersta och södra Östersjön samt på strandnära landövningsområden i Tyskland, Sverige, Polen och de baltiska staterna.

Under Baltops 22 deltar Sverige tillsammans med ett antal Nato-anslutna länder genom ett partneravtal med Nato. Därigenom stärker vi relationen och förbättrar samarbetet med våra partners. Övningen genomförs varje år i och kring Östersjön och Sverige har deltagit sedan mitten av 1990-talet.

Försvarsmaktens deltagande syftar främst till att vidareutveckla det internationella samarbetet samt att integrera försvarsgrenarnas möjlighet att delta i Natos insatsstyrkor. Läs pressmeddelande

Invasionen av Ukraina har utlöst en livlig debatt om Sveriges alliansfrihet. Vi har blickat ut mot Europa för att ta reda på hur det låter i andra länder.
– Vi har övertalat oss själva att vår neutralitet på något sätt försvarar oss, säger irländsk expert. […]

Förutom Sverige och Finland är även Irland och Österrike två EU-länder utan Nato-medlemskap och med en stark neutralitetsprincip. Dagens Arena har pratat med tre experter därifrån om hur debatten och diskussionen låter där.

Heinz Gärtner, professor i statsvetenskap vid Universität Wien, berättar att det råder stark konsensus bland landets stora partier när det gäller att bevara landets neutrala status.

– Invasionen av Ukraina har lett till debatt här också. Men den började huvudsakligen i nyhetstidningarna. Det finns några journalister som är emot neutralitet men de använder argument som redan använts under lång tid. Det politiska etablissemanget och alla stora partier vill att vi håller fast vid neutraliteten. Men av olika anledningar. […]

Österrike har kritiserat och fördömt Rysslands agerande, de bistår med skyddsmaterial och bränsle till Ukraina och är enligt Heinz Gärtner generösa med ta emot ukrainska flyktingar. […]

Han framhåller att några, enligt honom, rationella argument är att Österrike inte vill bli indragna i ett krig som inte är deras och som kanske eskalerar. De vill inte bli sedda som fiende. Om de är del av en militär allians som Nato, då ses landet kanske som en fiende. Om de inte är med betyder det att de är neutrala, menar Heinz Gärtner.

Österrike har inte heller skickat vapen till Ukraina. Är det någon debatt kring det?

– Nej, på grund av lagens villkor. Haagkonventionen 1907 förbjuder neutrala stater att skicka vapen till stridande parter. Läs artikel

Nya sanktioner får vänta, men EU är i alla fall överens om nya miljarder till vapen för Ukraina.

För EU:s egna säkerhet finns nu också en ”strategisk kompass” – med en insatsstyrka på 5 000 man.

Efter två års diskussioner spikades den så kallade kompassen på ett stormöte med EU:s alla utrikes- och försvarsministrar i Bryssel på måndagseftermiddagen.

– Det blev applåder. Det har jag aldrig varit med om tidigare, konstaterar utrikesminister Ann Linde (S) efteråt till de svenska journalisterna på plats.

Kompassen är en sorts handlingsplan för EU:s säkerhets- och försvarspolitik på väg mot år 2030. Den handlar om hur EU-länderna tillsammans ska kunna satsa och samarbeta för att kunna hantera framtida kriser, möta hybrid- och cyberhot och utveckla försvarskapacitet som kan behövas. […]

Måndagens kompassbeslut var kulmen på långa förhandlingar i flera år – men hamnar ändå i skymundan av Rysslands pågående krig i Ukraina. […]

Inne på mötet gav sedan ministrarna sitt klartecken till att fördubbla stödet för vapeninköp till Ukraina från EU:s så kallade fredsfacilitet. Nu ska totalt en miljard euro finnas tillgängligt. Det formella beslutet väntas senare under veckan.

Även Sverige har mer militär hjälp på gång.

– Det är någonting som vi jobbar med och kommer att återkomma med information om när vi är beredda på att ta de beslut som är nödvändiga, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) på väg in till mötet i Bryssel. Läs artikel

Åren 1853-56 utkämpades ett krig mellan Ryssland och en koalition av europeiska stater. Där ingick de gamla ärkefienderna Frankrike och England, jämte Sardinien och Osmanska riket. Den viktigaste krigsskådeplatsen var Krimhalvön, som har givit kriget dess namn. Krimkriget är en viktig aspekt av den historiska bakgrunden till tragedin, som nu har drabbat Ukraina.

Kriget upptar inte ett särdeles stort utrymme i historieskrivningen, men det var ett av de stora europeiska krigen mellan Waterloo och Första världskriget. Industrialiseringens framväxt påverkade krigföringen. Järnvägen användes för trupptransporter och ångdrivna örlogsfartyg togs i bruk. […]

Sverige pressades av västmakterna att gå med i kriget på deras sida. Sedan Napoleonkrigens slut hade emellertid den svenska neutralitetspolitiken börjat ta form. Den fick allt stramare formuleringar år 1834, då landet bestämde sig för att hålla sig utanför det krig som hotade att bryta ut mellan England och Ryssland. Under Krimkriget sattes denna hållning ytterligare på prov. Utrikespolitiken var på den tiden alltjämt nära knuten till kungens person, och det har skrivits ganska mycket om hur Oscar I, den andre av bernadottarna, resonerade i frågan. Kungen ställde hårda krav som västmakterna inte kunde acceptera för ett eventuellt svenskt deltagande i kriget. […]

Vid ett skede kom kriget farligt nära. Sverige hade låtit koalitionen använda det gotländska Fårösund som bas för sina härjningar i Östersjön. Och sommaren 1854 betvingade en fransk-engelsk flottstyrka den ryska fästningen Bomarsund på Åland. Sent följande år undertecknade Oscar I ”novembertraktaten”, en defensiv allians med Frankrike och England, där Ryssland betraktades som den potentielle fienden. Men trots att man på olika vis närmade sig västmakterna, så deltog Sverige aldrig aktivt i Krimkriget och neutralitetsprincipen befästes. Läs artikel

Kystvakten har gjennom flere døgn fulgt etter det russiske krigsskipet «Pjotr Velikij», melder Forsvaret.

Skipet befinner seg søndag i nærheten av Smutthavet i Norskehavet.

«Pjotr Velikij» er flaggskipet i den russiske nordflåten og blant verdens største krigsskip.

Forsvaret presiserer at skipet driver lovlig aktivitet og at det ikke er uvanlig at russiske krigsskip befinner seg i området.

– Det russiske marinefartøyet seiler lovlig i internasjonalt farvann og det er ikke uvanlig med denne type aktivitet, spesielt i forbindelse med store norske og allierte militærøvelser som den pågående Cold Response 2022. Det utvises en profesjonell og respektfull tone og atferd fra alle hold, noe som bidrar til forutsigbarhet og stabilitet i Nordområdene. Läs artikel

Tretton krigsfartyg från flera Natoländer är på väg genom svensk skärgård mot Stockholm. Enligt Försvarsmakten är det ett rutinbesök utan koppling till kriget i Ukraina. Läs artikel

Finlands president Sauli Niinistö ser en stor risk för en eskalering av situationen i Europa. Det oavsett vilket alternativ Finland väljer för att stärka säkerheten, det säger han till Financial Times.

-Jag förstår mycket väl att till exempel (ett medlemskap i) Nato kan se ut som att våra bekymmer är över. Men alla olika alternativ medför risker vi måste ta hänsyn till. För närvarande är den stora risken en eskalering av situationen i Europa, säger han i intervju.

Sauli Niinistö säger till Financial Times att även andra alternativ för att öka Finlands säkerhet skulle innebära risker för eskalering.

Han säger att huvudalternativet till ett Nato-medlemskap är att fördjupa försvarssamarbetet med USA och Sverige.

I intervjun säger Sauli Niinistö att han inte vill koppla samman oron för en eskalering av säkerhetssituationen i Europa med hur Finland bör agera i frågan.

– Om en eskalering skulle ske skulle det ha en stor påverkan på alla. Det är därför jag vill understryka risken för en eskalering, utan att knyta det till Finlands agerande eller beslutsfattande, säger han till Financial Times.

Enligt en opinionsundersökning gjord av finska public service-bolaget YLE stödjer 62 procent av finländarna ett Nato-medlemskap. Det är en kraftig ökning sedan invasionen av Ukraina.

Även Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) har uttryckt oro för att en ansökan om medlemskap i Nato skulle destabilisera säkerhetsläget. Läs artikel

Bara var tredje svensk ville att Sverige skulle gå med i den USA-ledda militära organisationen Nato i juli 2007, men den siffran har ökat till 49 procent just nu. Många är osäkra. Detta kan ses som ett tecken på en ökad oro för det nya geopolitiska landskapet i världen. Än idag står kung Karl XII i Kungsträdgården i Stockholm, vänd mot Kungliga slottet och pekar i Rysslands riktning och påminner oss om var rikets största hot kommer ifrån.

På ja-sidan i Nato frågan anser man att vi inte kan försvara oss själva mot utländska invasioner och ser därför att gå med i Nato som en absolut nödvändighet. På nej-sidan ifrågasätter man Nato:s framtida vision, förmåga, och försvarsgaranti; det finns en påtaglig rädsla för att Sveriges dras in i Nato-krig vart som helst och när som helst i världen liksom alla andra Nato-länder.

Det finns emellertid ett perspektiv som hittills har saknats i Nato-debatten på både ja- och nej-sidan och som jag skulle vilja lyfta fram: Sverige kan skydda sig mot utländska invasioner och främja freden på jorden genom att positionera sig som världens största neutrala supermakt, det vill säga att bygga ett mycket starkt försvar men samtidigt vara uppriktigt militärt alliansfri. Läs artikel

Norge klarer seg ikke uten umiddelbar Nato-hjelp. – Men det som er enda mer alvorlig, er at det stilles spørsmål ved Norges evne til å ta imot allierte forsterkninger, sier Robert Mood.

[…] Har Norge en tilstrekkelig forsvarsevne til å motstå en tenkt krig med Russland, Mood?

– Dette sier FFI selv på et litt mer diplomatisk språk. Det rapporten sier er at Norge på ingen måter er i stand til å forsvare seg selv på egenhånd. Men det som er enda mer alvorlig, er at det stilles spørsmål ved Norges evne til å ta imot allierte forsterkninger – at vi ikke er i stand til å sikre flyplasser, veier, jernbanelinjer og steder hvor vi skal ta imot titusenvis av allierte soldater og frakte dem nordover til den etablerte bastionen. Så svaret på det er et entydig nei, sier Mood til Nettavisen. […]

Ståle Ulriksen sier at verken Hæren, Sjøforsvaret eller Heimevernet er godt nok rustet dersom det utenkelige skulle inntreffe.

– Det første vi trenger er mer folk. Vi har ikke nok folk til å drifte det vi allerede har. Vi må rett og slett utdanne flere folk. For å kunne drifte 52 kampfly, trenger man å ha nok teknikere og piloter og den type ting. Sjøforsvaret er kuttet ned til beinet. En burde doble mannskapet på alle skipene og ubåtene vi har, da vil vi utnytte investeringene i dyrt materiell mye bedre, sier Ulriksen til Nettavisen. […]

– Det vil ta lang tid før vi kan få store forsterkninger på land. Nato kan ikke håndtere mer enn én front av gangen. Amerikanerne vil ha store problemer med å kjøre en to eller tre front-krig samtidig. Men det amerikanske forsvaret har også store utfordringer etter to tiår med krigføring i Afghanistan og Irak. Mye av det amerikanske forsvarsbudsjettet har gått til disse krigene, så pengene har ikke gått til det som er viktig for en stormaktskrig, sier han. Läs artikel

Nyheten om att Ukrainas President Zelenskyj nu framhåller att Ukraina inte avser söka medlemskap i Nato är en vatten­delare i den pågående konflikten.

Den uppmärksamme har noterat att Zelenskyj har uttryckt sig i liknande termer tidigare. Skillnaden är att han nu gör det under pågående krig och när den pågående förhandlings­processen tycks antyda positiva möjligheter.

Om det verkligen är så att utvecklingen i Ukraina är på väg mot någon form av förhandlings­lösning, där ett ukrainskt avstånds­tagande från möjligheten till Nato­medlemskap är en ingrediens, hur ska då omvärlden förhålla sig till detta? […]

Och här inställer sig frågan: om Ukraina nu – om än i stor vånda – söker orientera sig mot någon form av alliansfri eller neutral säkerhets­politisk status, är det då rätt tillfälle för andra stater i Europa att förkasta samma allians­frihet eller neutralitet? Samma status som Ukraina kanske söker uppnå för att rädda livet?

Vi tror inte det. Läs artikel