Redaktionen

Veckans citat

av
”Beordring til utenlandstjeneste utgjorde en utvanning av Forsvarets folkelige og territorielle forankring. Offiserenes verdigrunnlag og kall var å forsvare land og folk og ikke å risikere liv og helse utenlands. Økt profesjonalisering og satsing på nisjekapasiteter skapte ikke aksept for et profesjonelt forsvar etter britisk eller amerikansk mønster, og i Afghanistan ble det klart at «krigerkultur» i forsvarsdiskursens hovedrepresentasjon, ikke ble godtatt som del av en norsk militær profesjonsidentitet.”

Jacob Börresens anmälan av Nina Grægers bok  Norsk forsvarspolitikk – Territorialforsvar og internasjonal innsats 1990-2015, Spartaccus  forlag 2016

Landmakt uten makt, ledare i Dagsavisen

av

I hovedtrekk foreslår utredningen at personell kuttes til fordel for utstyr, at Hæren ikke skal stå opp mot trusler mot norsk suverenitet, men i stedet satse på at farlige situasjoner utvikles til artikkel 5-nivå.

Dette vil si at Nato og USA må gripe inn militært i henhold til prinsippet om at et angrep på én medlemsstat er et angrep på hele alliansen. Den gamle strategien om at Norge skal være i stand til å forsvare territoriet i første fase av en krigssituasjon, er erstattet av en tenkning i større skala der militære krisesituasjoner skal utvikle seg til å bli krig med USA og Russland som deltakere.  Donald Trumps rådgivere fikk lirket inn det gode rådet om å nevne artikkel 5 i traktaten på en positiv måte etter at presidenten unnlot å tale i den retning på sitt første Nato-toppmøte i Brussel. Selv om Trump tilsynelatende er snakket til rette, vil skremme med storkrig-strategien overfor Russland være sårbar.

Ved en kritisk situasjon vil det uansett ta tid før allierte styrker er på norsk jord, og med Landmaktutredningen til grunn blir det vanskelig å forsvare kritisk infrastruktur som flyplasser, bruer, jernbane, telekommunikasjon og offentlige bygninger.

Utredningen burde ha vært sett i sammenheng med Heimevernets rolle, terrorberedskap og transporthelikoptre – som det etter utvalgets rolle ikke skal investeres i. Uansett form en eventuell konflikt med fremmede makter kommer i, kan Heimevernet med sine lokalkunnskaper innta en sentral rolle. I stedet legger regjeringen seg så tett som mulig opp til USAs forsvarsstrategi ved å kjøpe amerikansk utstyr og delta på USA-styrte utenlandsoperasjoner.

En så USA-rettet strategi bryter med forbundskansler Angela Merkels tanker om et mer uavhengig Europa – og kan fort kollidere med humøret til Donald Trump. Läs artikel

The European Union´s Common Foreign and Security Policy after the Treaty of Lisbon, Panos Koutrakos, sieps.se

av

The Common Foreign and Security Policy (CFSP) of the European Union (EU) has gradually taken its place at the centre of EU activities. Developed organically from a set of practical arrangements, it is governed by a set of rules and procedures which have been formalised and strengthened over the years. In introducing their current manifestation, the Lisbon Treaty appeared to bring this area of activity closer to the mainstream of the Union’s external action. It strengthened its procedural and substantive underpinnings, reconfigured its position in the constitutional architecture of the Union legal order, and introduced a new institutional actor intended to give the policy sharper focus and raise its visibility. This report sets out the relevant legal framework, analyses it within the broader constitutional and substantive legal context of the Union’s legal order, and explores its implications for the Union’s role as global actor. It highlights the following points. Läs artikel

Per T Ohlsson: Via EU till Nato, hd.se

av
Efter brexit, med ett revanschistiskt Ryssland in på knutarna, ett svajande USA och så kallat asymmetriska hot från terrorism och cyberattacker är det ofrånkomligt att EU uppgraderar sin säkerhetspolitiska dimension…
Hur nära Sverige än samverkar med Nato – från materielstandard till värdlandsavtal – vägrar regeringen att öppna för en svensk anslutning.
”Sverige ska inte söka medlemskap i Nato”, fastslog Stefan Löfven i sin första regeringsförklaring i oktober 2014.
Det kategoriska ordvalet bröt med den mer flexibla linje som tidigare gällt och som betonade Sveriges handlingsfrihet ”i former som vi själva väljer”. Det rättades till i försvarspropositionen året därpå, förmodligen via den kloke Peter Hultqvist, men ett svenskt Natomedlemskap förblir förbjuden mark för Socialdemokraterna och en rödgrönbrun riksdagsmajoritet. Opinionen är splittrad. Enligt den senaste SOM-mätningen anser 33 procent av svenskarna att Natomedlemskap är ett bra förslag medan 32 procent tycker att det är dåligt.
Dilemmat för regeringen är att ett ökat säkerhets- och försvarssamarbete i EU för Sverige ännu närmare Nato, vilket på längre sikt skulle göra det svårt att undvika nästa logiska steg: en svensk anslutning till alliansen.
Ty det föresvävar inte EU:s ledning att ett europeiskt säkerhets- och försvarsprojekt skall genomföras på bekostnad av Nato. ”Det vore en katastrof för EU”, förklarade Jean-Claude Juncker i Prag.
Nato och EU fungerar i själva verket som kommunicerande kärl i det europeiska säkerhetssystemet och så sent som förra året antog organisationerna en gemensam deklaration om närmare samarbete.
I DN underströk Margot Wallström och Peter Hultqvist att EU:s säkerhetspolitik har mellanstatlig karaktär och därför går att förena med militär alliansfrihet. Det är alldeles korrekt – tills vidare. Överstatliga inslag kan inte uteslutas i framtiden, till exempel genom att delar av GUSP hamnar under EU-domstolens jurisdiktion, en omständighet som Panos Koutrakos, professor i EU-rätt, pekar på i en färsk rapport för Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps. Läs artikel

Europeiska rådets möte (22 och 23 juni 2017) – Slutsatser, data.consilium.europa.eu

av

Europeiska rådet upprepar sitt åtagande att stärka EU-samarbetet när det gäller yttre säkerhet och försvar för att skydda unionen och dess medborgare och bidra till fred och stabilitet i och utanför grannskapet. Med alla sina diplomatiska och civila kapaciteter tillför EU en unik blandning av möjligheter till detta arbete. Såsom avspeglas i rådets slutsatser av den 18 maj och 19 juni 2017 har avsevärda framsteg gjorts med att genomföra EU:s globala strategi på säkerhets- och försvarsområdet och den gemensamma förklaring som undertecknades i Warszawa av EU:s och Natos ledare. De transatlantiska förbindelserna och samarbetet mellan EU och Nato förblir avgörande för vår övergripande säkerhet och ger oss möjlighet att reagera på framväxande säkerhetshot, inklusive cyber-, hybrid- och terroristhot…

Europeiska rådet välkomnar kommissionens meddelande om en europeisk försvarsfond, bestående av en forskningsdel och en kapacitetsdel, och ser fram emot att den snabbt blir operativ. Europeiska rådet efterlyser en snabb överenskommelse om förslaget om ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram, så att det snabbt kan genomföras, innan mer omfattande program kan övervägas på medellång sikt. Europeiska rådet uppmanar medlemsstaterna att identifiera lämpliga kapacitetsprojekt för den europeiska försvarfonden och det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet. Läs dokumentet

Bulgarien mot köp av svenska Jas-plan, expressen.se

av

Bulgarien har under flera årtionden funderat på att byta ut flygvapnets gamla ryska Mig-plan och de svenska Jas-planen har varit ett alternativ. Det har dock inte saknats konkurrens: Portugal har försökt sälja begagnade amerikanska F16-plan till Bulgarien och även Italien har erbjudit begagnade plan.

Men nu tycks Bulgarien ha bestämt sig. Sveriges statsminister Stefan Löfven träffade Bulgariens premiärminister Boiko Borisov på EU-toppmötet i Bryssel under fredagen och efteråt meddelade han att förhandlingar med Sverige om köp av åtta Jas 39 Gripen-plan snart ska inledas, uppger nyhetsbyrån Reuters.

– Antingen på onsdag eller nästföljande onsdag kommer vi att besluta när förhandlingarna inleds, uppgav Borisov på fredagskvällen.

Ordern kan vara värd 7,5 miljarder kronor för försvarskoncernen Saab som tillverkar planen. Bulgarien behöver uppdatera sitt flygvapen eftersom landet är Nato-medlem och försvarsorganisationen ställer det kravet. Läs artikel

Kommendören för armén hälsar beväringar som hemförlovas, maavoimat.fi

av

Bästa beväringar som hemförlovas, ett skede i ert liv är till ända. Det har blivit dags att tacka. Ni har gett en betydande insats till det hundraåriga fosterlandet som en del av en nästan lika lång kedja av värnpliktiga.

Under er tjänstgöring har ni visat entusiasm och tilltro till er egen förmåga. När jag har följt med övningar och utbildning, har jag lagt märke till den aktivitet och goda attityd med vilken man har satt sig in i de egna uppgifterna. Grupp- och lagandan som vårt utbildningssystem möjliggör, men som ni byggt upp har igen visat sig som en speciell styrka. Det har varit en glädje att visa upp de finländska värnpliktigas kunnande och höga motivation för utländska gäster. Genom er är arméns prestationsförmåga på en hög nivå.

Ni överförs nu till reserven och är en viktig del av vårt försvars trovärdighet. Sköt om er själva och er kondition samt håll kvar entusiasmen och motivationen. För en del av er kommer kallelsen till repetitionsövning mycket snabbt.

Tack för er tjänstgöring vårt självständiga fosterland till fromma. Jag önskar er en trevlig sommar och framgång med kommande utmaningar. Läs hälsningen

Strategiskt korsdrag? jagarchefen.blogspot.se

av
En av de mer intressanta nyheterna den senaste tiden, är beskedet om den gemensamma och två delade flottövningen ”Gemensamt Hav-2017” mellan Ryssland och Kina. Där en del av övningen kommer genomföras i Östersjön i slutet av Juli och en del i mitten av September i Ochotska havet.1 Den bilaterala övningen ”Gemensamt hav” har genomförts mellan Ryssland och Kina sedan 2012. Detta är det andra tillfället som övningen genomförs utanför vad som traditionellt kan betecknas som den kinesiska intressesfären, det första tillfället var 2015 i Medelhavet...
Strategisk signalering gentemot USA, då USA genom sina åtaganden inom ramen för NATO har ett strategiskt intresse av Östersjöregionen, men även framhäver rätten till fri passage t.ex. i Sydkinesiska sjön5 skulle den kinesiska övningsverksamheten i Östersjön kunna utgöra en form av signalering. Med innebörden att motsvarande koncept även gäller i andra världsdelar av andra stater, där USA traditionellt, i modern tid, haft ett mer uttalat intresse. Detta faller även in i vad som får anses vara ett gemensamt intresse hos både Kina och Ryssland, utmanande av vad de anser vara en unipolär världsordning av USA...
Avslutningsvis, oaktat vilken av hypoteserna som är mer giltig än den andra, har ett ”strategiskt korsdrag” uppstått i Östersjöregionen. De tre största militärmakterna i världen kommer mötas på ett ytterst begränsat geografiskt område, med olika förmågor. Samtliga tre förefaller ha strategiska intressen i regionen, om än troligtvis olika, vilket innebär att säkerhetssituationen i Östersjöregionen inte gått till det bättre utan förefaller snarare förflyttat sig till det sämre. Då det mycket väl kan innebära att de tre största globala militära aktörerna använder regionen som en arena för kraftmätning. Läs artikel

Nonsens om uppgiven handlingsfrihet, Mats Björkenfeldt

av

I Dagens Industri (22/6) skriver Sten Tolgfors och Mike Winnerstig att eftersom ”Sverige är folkrättsligt bundet att försvara EU-länderna går det inte att tala om någon reell svensk handlingsfrihet i dag”.

De låter påskina att ”Den folkrättsliga skillnaden mellan EU-fördragets artikel 42(7) och Washingtonfördragets (Natofördraget) artikel 5 är i själva verket försumbar”, vilket alltså skulle innebära att Sverige inte har någon handlingsfrihet. Detta är nonsens, någon som Rolf Andersson har förklarat på denna sajt 19/11 2015.

Jean Monnet professor Panos Koutrakos, University of London, bekräftar i EU International Relations Law (2015, s. 451 f.) Anderssons slutsatser:

”Six EU Member States are not NATO Members, namely Austria, Finland, Sweden, Ireland, Malta and Cyprus …[T]he general tenor of the CSDP [Common Security and Defence Policy, min anm.], ie its inherently limited function, its narrow reach, and the centrality of the Member States whose right to make the fundamental choices about their defence, is not called into doubt [min kurs.].”

EU kan sålunda inte tvinga Sverige att använda vapen utanför dess territorium.

ÖB sega gubbar – svar på replik, Frank Rosenius, kkrva.se

av

Ledamoten Jonas Haggren, tillika chef för Ledningsstabens Inriktningsavdelning, har 2017-05-02 gjort ett blogginlägg med anledning av mitt inlägg 2017-03-20 rubricerat ”ÖB sega gubbar?”.

Jag är tacksam att en representant för HKV ger sig in i debatten kring försvarsmaktens förmågor. Bakgrunden till mitt inlägg var bl a att nu gällande Försvarsbeslut 2015 entydigt anger att vi är och kommer att vara alliansfria. Detta innebär att Försvarsmakten har att planera våra försvarsoperationer med den utgångspunkten. Ett angrepp kommer således att inledas utan att vi får hjälp. Med denna utgångspunkt anger försvarsmakten i sin militärstrategiska doktrin att vi ”skall undvika att förlora kriget”.

Min synpunkt på ÖB:s sätt att uttrycka sig, när det gäller operativ inriktning med nu befintliga resurser, är att i det av ÖB skrivna förordet i doktrinen blandas ord/uttryck som ”tröskeleffekt, ”motståndaren snabbt kunna mötas” och ”uthålligt motstånd” med ”undvika att förlora kriget”. Målsättningen för våra försvarsansträngningar är således att inte förlora – vilket på normal svenska torde tolkas som att ”ta inga risker, spara på resurserna”. För en angripare kan detta ge ett intryck av att vi inte tänker möta angreppet med kraft. Vi har trots allt förmågor som borde ge ÖB möjlighet till en mera nyanserad skrivning. Läs artikel

France’s Macron says sees no legitimate successor to Syria’s Assad, yahoo.com

av

President Emmanuel Macron said on Wednesday he saw no legitimate successor to Syrian President Bashar al-Assad and France no longer considered his departure a pre-condition to resolving the six-year-old conflict.

He said Assad was an enemy of the Syrian people, but not of France and that Paris’ priority was fighting terrorist groups and ensuring Syria did not become a failed state. His comments were in stark contrast to those of the previous French administration and echo Moscow’s stance that there is no viable alternative to Assad.

”The new perspective that I have had on this subject is that I have not stated that Bashar al-Assad’s departure is a pre-condition for everything because nobody has shown me a legitimate successor,” Macron said in an interview with eight European newspapers.

”My lines are clear: Firstly, a complete fight against all the terrorist groups. They are our enemies,” he said, adding attacks that killed 230 people in France had come from the region. ”We need everybody’s cooperation, especially Russia, to eradicate them.” Läs artikel

Oro för att politik går före teknik, Sydsvenskan

av

Svensk försvarsindustri riskerar hamna i bakvattnet om EU:s kommande försvarssatsning blir för politiskt styrd. Och de svenska reglerna för vapenexport behöver mildras, enligt branschorganisationen.

Svensk försvarsindustri står numer i stort sett fri från statliga intressen. Så ser det inte ut i andra EU-länder. Där ägs många av försvarsföretagen av staten och det gäller kanske i synnerhet EU-jätten Frankrike. Så när de stora EU-upphandlingarna ska ske, riskerar politik bli viktigare än teknik, enligt Robert Limmergård, generalsekreterare för försvarsföretagens intresseorganisation Soff (Säkerhets- och försvarsföretagen).

– Det finns en oro för att det politiska spelet avgör vilka som får vara med, säger Robert Limmergård. Läs artikel