Sommarrepris: Överste Jan Wickbom om modern krigsvetenskap

Vi återpublicerar under sommaren några tidigare inlägg till sajten. Här artikel från januari 2018

Vi publicerar ett originalbidrag av Jan Wickbom grunderna för ett svenskt försvar i vår tid. Jan Wickbom är överste 1 gr., ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien och var i många år regementschef för I19/P5 i Boden. Han medverkar också i antologin Försvaret främst (Celanders 2015).

 Den Hårda Kärnan (HK)

En essä om svensk krigsvetenskap i 21. seklet

Det har sagts att historien upphörde när atombomben sprängdes över Hiroshima. Men enligt Einstein hade i stället Tiden förvandlats till Döden.

Jean Baptiste Bernadotte var Europas skickligaste krigsvetenskapsman och professor i Sveriges krigsvetenskap. Han visste att finnarna inte hade sisu för att de varit svenskar utan för att de alltid hade varit bonden Paavos finnar. Jean Baptiste levde hundra år före Einsteins födelse. Denna essä är skriven mot bakgrund av Jean Baptistes erfarenheter och dess budskap är att krig är fel (Adolphe Adams ”O helga natt” ringer i öronen).

Läs mer

10th BRIC Summit Johannesburg Declaration, mea.gov.in

  • We reaffirm our commitment to the United Nations, as the universal multilateral organisation entrusted with the mandate for maintaining international peace and security, advancing global development and promoting and protecting human rights.
  • We reaffirm our commitment to the purposes and principles enshrined in the Charter of the United Nations, and support for the United Nations as the universal intergovernmental organisation entrusted with the responsibility for maintaining international peace and security, advancing sustainable development as well as ensuring the promotion, and protection of human rights and fundamental freedoms.  […]
  • We reaffirm our commitment for a political resolution of the conflict in Syria, through an inclusive ”Syrian-led, Syrian-owned” political process that safeguards the state sovereignty, independence and territorial integrity of Syria, in pursuance of United Nations Security Council Resolution 2254 (2015) and taking into account the result of the Congress of the Syrian National Dialogue in Sochi. We reiterate our support for the Geneva process and the mediation offered by the UN, as well as the Astana process which has been showing signs of positive developments on the ground, and stress the complementarity between the two initiatives. We reaffirm our commitment to a peaceful resolution in Syria and our opposition to measures that run contrary to the UN Charter and the authority of the United Nations Security Council (UNSC) and that do not contribute to advancing the political process.
  • Recalling the Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA) on the Iranian nuclear programme we call upon all parties to fully comply with their obligations and ensure full and effective implementation of the JCPOA to promote international and regional peace and security. Läs deklarationen

Brics multi-national summit, thesouthafrican.com

As the 10th annual Brics summit draws to a close on Friday, South Africa can look back at the event as one of relative success.. Heads of state from Brazil, Russia, India and China all visited Mzansi this week, taking part in policy discussions and hammering out a strategy going forward. […]

A Memorandum of Understanding (MoU) was signed by all Brics members. The agreement has been put in place to ensure closer collaboration in the promotion of matters related to air quality, water, biodiversity, climate change and waste management

In terms of the MoU, the participants also agreed to additional arrangements that ensure effective implementation of environmental cooperation.

The defining piece of legislation from the summit is the Johannesburg Declaration. It features 102 individual commitments signed by all five countries, that vow to support each other in tackling everything from terrorism to drought. Läs artikel

Libyenkriget 2011

Mats Björkenfeldt

Den franske presidenten Nicolas Sarkozy hade intresse av att störta Libyens diktator Muammar Khaddafi för att öka Frankrikes inflytande i norra Afrika och komma åt Libyens olja. Han lyckades förena sig med Storbritanniens premiärminister David Cameron om detta. De sökte USA:s stöd för projektet och gjorde klart för president Obama att de skulle fullfölja uppdraget även utan USA:s stöd. Obama föll till föga då det annars ”would do grave damage to American leadership” (Obamas säkerhetsrådgivare Derek Chollet, The Long Game , PublicAffairs 2016). I samma bok framgår att Obama kom att ångra sig.

Läs mer

Ett fördjupat försvarssamarbete mellan Sverige och Finland, riksdagen.se

Försvarsminister Peter Hultqvist: Hans Wallmark har frågat mig om regeringen avser att påbörja ett arbete för att söka riksdagens godkännande av det samförståndsavtal som undertecknades mellan Sverige och Finland i Åbo den 9 juli. […]

Exempel på detta kan vara hävdandet av respektive lands territoriella integritet eller utövande av rätten till självförsvar enligt artikel 51 i FN:s stadga. Sådan planering bör vara ett komplement till, men skilt från, respektive lands nationella planering. Samarbetet innebär en möjlighet till gemensamt agerande, men inte några utfästelser.[…]

Det aktuella samförståndsavtalet mellan Sverige och Finland är ett övergripande politiskt ramverk där ambition och målsättning med försvarssamarbetet klargörs. Det innehåller dock inga juridiskt bindande förpliktelser och utgör därmed inte en sådan internationell överenskommelse som avses i regeringsformen. Riksdagens godkännande av samförståndsavtalet krävs därmed inte. Läs protokollet

Trump har rätt – tysk export är dopad, di.se

Arvid Åhlund

USA och EU tänker inte handelskriga mer, åtminstone inte under överskådlig framtid. Det meddelade Donald Trump och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker på onsdagskvällen efter ett hyfsat produktivt möte i Vita huset. […]

Som IMF påpekar i en genomgång av bytesbalansen mellan världens 30 största ekonomier från i tisdags, har den billiga euron bidragit till att dopa den tyska exporten och hämma importen. Situationen är samma som i Sverige, men värre eftersom den tyska ekonomin är större och det tyska bytesbalansöverskottet är världens största – runt 8 procent av BNP. Det kan jämföras med Kinas 1,7 procent och eurozonens 1,6 procent i genomsnitt.

Det tyska överskottet är inte nytt – USA:s förra regering fördömde det med samma nit som den nuvarande. Likafullt är det ohållbart, politiskt och ekonomiskt. Skälet är enkelt: överskott i Tyskland betyder underskott någon annanstans. Underskott leder till belåning. Det var det som hände i Grekland före finanskrisen, och det var tyska pengar som gjorde det möjligt. Läs artikel

NATO Isn’t What You Think It Is, foreignpolicy.com

Stephen M. Walt

Article 5 isn’t a tripwire for war and four other misunderstood facts about the Western defense alliance. […]

If one actually reads Article 5, it says: “The Parties agree that an armed attack against one or more of them in Europe or North America shall be considered an attack against them all and consequently they agree that, if such an armed attack occurs, each of them, in exercise of the right of individual or collective self-defence … will assist the Party or Parties so attacked by taking forthwith, individually and in concert with the other Parties, such action as it deems necessary, including the use of armed force, to restore and maintain the security of the North Atlantic area” (my emphasis).

Translation: While an attack on a NATO member is to be viewed as an attack on all of them, this would not apply if a NATO member starts the conflict. More importantly, Article 5 does not commit any of the parties to use military force, although the use of force is clearly an option. Rather, it calls upon all the parties to “assist” the members that were attacked, but it does not specify the precise form such assistance would take.

To be sure, in many scenarios the use of force would be appropriate, as it was when the United States invoked Article 5 after the 9/11 attacks and its NATO allies sent their own troops to Afghanistan and adopted other measures to counter al Qaeda. But NATO has declined to use force to help member states in the past, and whether it does so in the future would depend on the specific scenario involved, the options available, and the interests of the members at that time. That is why Article 5 was written as it was. Läs artikel

 

Brussels summit could signal NATO’s decline, chinadaily.com.cn

This is exceedingly unusual in NATO’s 69-year history. Almost immediately before the NATO summit in Brussels, US President Donald Trump criticized Germany for being ”captive” to Russia and called the other NATO member states ”delinquent”. Hours before his meeting with Russian President Vladimir Putin, Trump described the European Union as one of his greatest ”foes”. Earlier, he had said, ”frankly, Putin may be the easiest of all” to talk with.

Such remarks, appalling for US allies, could be deliberately made as tactics to force the NATO allies to increase their defense spending. None of Trump’s predecessors could push the US’ NATO allies to spend more on defense to share the collective defense burden. But a merciless Trump seems to have done that. He said NATO members have added $41 billion extra for defense spending; NATO will be taking in an additional $33 billion or more and at least 17 NATO member states have pledged to reach the target of spending 2 percent of GDP on defense by 2024. […]

The US’ security focus today is China, which the latest US National Security Strategy report described as primary strategic competitor. Even if Trump has seemingly adopted ”anything but an Obama” policy, his administration has followed the Barack Obama administration’s ”rebalancing” toward the Asia-Pacific strategy, but sells it as an ”Indo-Pacific” policy. Whatever that might be, 60 percent of all US Navy ships, 55 percent of the US Army and about two-thirds of its Marine forces are already assigned to the US Indo-Pacific Command, and soon, 60 percent of American overseas tactical aviation assets will also be assigned to this theater. Läs artikel

Norge må være innstilt på å klare seg mer alene, dagbladet.no

Jacob Børresen, pensjonert flaggkommandør med en lang militær karriere bak seg i Sjøforsvaret.

Prinsipielt sett er det to forskjellige måter å møte situasjonen på: Kapitulere her hjemme eller bruke vesentlig mer penger på forsvar enn vi gjør i dag.

Det er en gryendeerkjennelse blant den forsvars- og sikkerhetspolitiske eliten her i landet, at Norge må være innstilt på å klare seg mer alene. Dette kom sist til uttrykk i et intervju i avisa Klassekampen mandag 23. juli, med tidligere stabssjef for NATOs generalsekretær, Torgeir Larsen, og tidligere utenriks- og forsvarsminister Espen Barth Eide. […]
Det er liten tvil om at Norge nå, i en eventuell krisesituasjon, må være forberedt på å kunne klare seg selv i større grad enn under de siste ti til femten årene av den kalde krigen. Troverdigheten av NATOs sikkerhetsgaranti iht. Atlanterhavspaktens artikkel 5 er svekket. […]

Dersom vi mener at Norge i større grad vil måtte klare seg alene, må det få konsekvenser for hvordan vi innretter vårt militære forsvar. Det er prinsipielt sett to forskjellige måter å møte den situasjonen på. Begge legger til grunn at sannsynligheten for at Norge skal bli angrepet militært, i en konflikt som i utgangspunktet bare angår Norge og Russland, er svært liten. Et russisk angrep på Norge vil enten være ledd i en større europeisk konflikt hvor NATO er involvert, eller Moskva vil måtte ta høyde for at et angrep på Norge vil kunne resultere i krig med NATO/USA og holde styrker i beredskap på andre frontavsnitt enn fronten i Finnmark. Läs artikel

Försvarsmakten övade med bl a Ukraina i Svarta havet, sempermiles.se

[…] Nu senast, 9-21 juli, genomfördes Seabreeze 18 vid Svarta havet (i Odessa- och Mykolaiv-regionerna m fl områden i nordväst) som engagerade stridskrafter ur samtliga element – luft, land, sjö och amfibie.
Seabreeze är ett årligen återkommande samarrangemang mellan Ukraina och USA med ca 3 000 deltagare från flera nationer där även vi, Partnerskap för fred-landet Sverige, ska ha varit med enligt flera utländska källor! Här är 2018 års deltagarländer i bokstavsordning: Bulgarien, Danmark, Estland, Georgien, Grekland, Italien, Kanada, Litauen, Moldavien, Nederländerna, Norge, Polen, Rumänien, Storbritannien, Sverige, Turkiet, Ukraina och USA.

Det har till största del handlat om marint fokus med bl a taktisk manövrering, formationer, sjöstrid, luftförsvar och landstigningsoperationer. Totalt ska ett 30-tal ytfartyg, en ubåt, 25 flygplan och andra luftfarkoster ha deltagit. Uppgifter om hur deltagandet sett ut från Sverige eller aktuella roller för svenskarna i övningen har inte stått att finna. Det är inte bara långt hemifrån, det är även väldigt tyst. Enligt just inkomna uppgifter från Försvarsmakten har Sverige sedan 2001 ett samarbetsavtal med Ukraina och vi har deltagit i den här övningen, med stabspersonal, även tidigare år. “Huvudsyftet är att stärka Sveriges internationella samarbete med Ukraina i allmänhet och ur ett marint perspektiv i synnerhet”.
Vi bugar oss. Läs artikel

 

”This, too, shall pass – när?” svd.se

Ulla Gudmundson är skribent och diplomat, författare till boken "Nato i närbild".

[…] Svensk Natodebatt andas ofta en övertro på formella avtal och institutioner. Men Nato präglas, i kontrast till det kontinentalt präglade, legalistiska EU, av anglosaxisk pragmatism. Nato bygger på politiska och militärstrategiska realiteter. ”Det finns inga regler här, vi hittar på allteftersom”, sa en diplomatkollega 1995, när Nato trevade sig fram i okänt politiskt landskap. Lätt hårdraget förstås. Men en intressantare fråga för en svensk journalist att ställa till Natoföreträdare än mantrat ”får Sverige som ickemedlem hjälp av Nato om vi blir anfallna?” vore: ”förväntar sig Nato att behöva tillgång till svenskt territorium för att försvara Baltikum?”. Något rakt svar ska man förstås inte räkna med. […]

Hur stämningen blir vid Natos 70-årsjubileum 2019, när ett nytt amerikanskt presidentval skymtar vid horisonten, återstår att se. Dock, historien tar inte slut nu heller. This, too, shall pass. Frågan är bara när. Läs artikel

Organisations- eller uniformsförbud?

Utgivarna

Den 13 juli i år meddelade justitieminister Morgan Johansson: ”Den socialdemokratiskt ledda regeringen anser att tiden är mogen att utreda ett förbud mot rasistiska organisationer och deltagande i sådana organisationer.” Man anger bakgrunden bland annat vara händelserna runt Nordiska motståndsrörelsen (NMR) i Almedalen då aktiva i rörelsen uppträdde aggressivt och hotfullt mot bland annat HBTQ-personer och organisationer.

Frågan om partiförbud var aktuell i Sverige under 30-talet då nazismen kom till makten i Tyskland. Den svenska staten valde dock att inte gå på ett partiförbud utan införde istället ett förbud mot politiska uniformer. Syftet var att hindra att den politiska debatten och politiska möten antog militära former, som kunde skrämma allmänheten, men att samtidigt bevara åsiktsfriheten. I ett anförande i riksdagen på våren 1933 försvarar Tage Erlander en av den socialdemokratiska regeringen framlagd proposition om förbud mot politiska uniformer. Samma dag som anförandet hölls, den 10 juni 1933, antog den svenska riksdagen lagförslaget om förbud mot sådana uniformer.

Läs mer