Redaktionen

Försvarsmakten kan de närmaste tre åren räkna med sammanlagt 18 miljarder kronor mer oavsett regering. Antalet värnpliktiga ska också utökas.

Försvaret är en punkt i den överenskommelse som Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet ingått för att få fram en ny regering. Försvarspunkten i överenskommelsen innebär att anslagsnivån höjs jämfört med 2018, med tre miljarder kronor i år, med fem miljarder 2020 och med tio miljarder 2021. Sammanlagt 18 miljarder kronor mer under perioden.

Överenskommelsen på försvarsområdet bygger på Moderaternas och Kristdemokraternas budget som riksdagen antog i december.

– De där pengarna hade kommit i alla fall, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Han vill inte gå in på om det behövs ytterligare pengar till 2021, till exempel för att få en andra brigad på plats, vilket riksdagen beslutat om.[…]

Hultqvist vill inte gå in på hur mycket pengar försvaret behöver på sikt utan vill avvakta försvarsberedningens rapport i maj om hur försvaret bör utformas under 2021-2025. Enligt SVT är partierna i försvarsberedningen överens om att Sverige även behöver en tredje brigad. Ett annat konfliktområde i försvarspolitiken, som Moderatledaren pekar på, är att M, C, L och KD vill att Sverige går med i Nato.

– Det kommer inte att ske med S och MP i regeringen, säger Kristersson.

Han kommer dock att eftersträva fortsatt blocköverskridande samarbete i försvarspolitiken.

– Jag kommer inte att ställa till bråk i försvarspolitiken, men jag kommer att göra allt jag kan för att vi ska ha en så stabil långsiktig finansiering som överhuvudtaget är möjlig för att vi ska få ett starkare försvar, säger Kristersson.

Även Hultqvist vill att det blocköverskridande samarbetet om försvarspolitiken, där M ingår, fortsätter. Överenskommelsen mellan S, MP, C och L innebär även en utökning av antalet värnpliktiga. Hultqvist påpekar att S i valrörelsen hade som vallöfte att utöka antalet från 4 000 till 8 000. De fyra partierna har dock inte enats om en siffra. Överenskommelsen innebär också att en myndighet för psykologiskt försvar ska inrättas. Det har regeringen aviserat redan före valet. Läs artikel

[…]Ryssland investerar mycket stora belopp i en ökad militär förmåga både
konventionellt och när det gäller kärnvapen. Man gör det långsiktigt och förbanden övas och vi kan notera en förbättrad kapacitet. Förstärkningar sker i såväl det västra militärdistriktet, Kaliningrad som i Murmanskområdet och gamla sovjetiska baser i Arktisområdet aktiveras. […]

Från tid till annan noterar vi provokativt beteende från rysk sida på både mark och luftarenan i Östersjöområdet. Såväl i Östersjön som utanför norska kusten har Ryssland avlyst stora arealer inom s k FIR-områden för testverksamhet som någon form av ny markering.Det vi har att betrakta är ett helt batteri av aktiviteter som sträcker sig över hela skalan med militär aktivitet och uppbyggnad, säkerhetspolitisk markeringspolitik, psykologiska operationer med vilseföring – splittring – överraskning .[…]

Det gläder mig, då det nordiska samarbetet är av stor betydelse i vår strategi för att stabilisera läget i vårt närområde, minimera risken för civila och militära kriser och bana vägen för en fredlig utveckling. De nordiska länderna är bundna till varandra genom geografi, historia, kultur och värderingar.
Vi har ett gemensamt ansvar för att bl a genom NOREFCO – det nordiska försvarssamarbetet – upprätthålla fred och stabilitet i vårt närområde. För Sveriges del är det väl känt att vårt djupaste samarbete sker med Finland. Det är ett samarbete inom samtliga stridskrafter – arme, flyg och marin. Där finns även en operativ planering för att göra det möjligt för gemensamt agerande bortom fredstida förhållanden, om nödvändiga nationella beslut fattas.
Sverige tar nu 2019 över ordförandeskapet i NORDEFCO. Under det året kommer vi att gemensamt ta avstamp i arbetet med vår vision inför 2025. Läs talet här: Foersvarsminister Peter Hultqvist Rikskonferensen 2019

Bara en av tio svenskar har förtroende för att det civila försvaret ska klara att skydda dem i händelse av krig. Det visar en undersökning från DN/Ipsos. Samtidigt är det endast drygt en av tio som har lagrat vatten för att klara ett krisläge.[…]Vilket av följande alternativ anser du är viktigast för att stärka Sveriges militära säkerhet?

  Läs artikel

Jan van Risseghem was only a teenager when his mother ordered him to flee Nazi-occupied Belgium for her native England with his brother Maurice. After hiding in a convent, and an epic journey across the war-torn continent, they reached safety in Portugal, then took a ship north.

Once in England, the pair signed up with the Belgian resistance, and with the help of an uncle enrolled for flight training with the RAF, a decision that shaped not just their war, but the rest of their lives.

Half a century later, flying skills he learned in Britain would also make the younger van Risseghem internationally notorious, when he was publicly linked to the plane crash that killed Swedish diplomat Dag Hammarskjöld, the UN secretary general, in 1961. Läs artikel

[…] Inte minst armén har behandlats styvmoderligt den gångna mandatperioden. Försvarsminister Peter Hultqvists (S) löften om att satsa på den så kallade basplattan, det vill säga ammunition, standardfordon och övningstid, har mest varit tomt prat. I stället har de stora materielanskaffningarna i luftförsvaret och marinen prioriterats.

I mycket är arméns sak också skåningarnas sak. Det enda kvarvarande förbandet i Skåne är – efter decennier av nedläggningar – P7, det Södra skånska regementet i Revingehed. Sydöstra Götaland är också av stor strategisk betydelse. Inte enbart som ett viktigt befolkningscentrum, utan även som en länk till nordvästra Europa. Förbindelserna till och från Östersjön har också avgörande betydelse för Natos möjligheter att undsätta medlemsstater öster och söder om Sverige.

Det politiska stödet för en förstärkning och utbyggnad av markstridskrafterna ökar. Även om det blivit två brigader är det hopplöst otillräckligt för försvaret av det till ytan tredje största landet i EU. Nästa försvarsbeslut måste innebära en fördubbling. Läs artikel

Sveriges dyraste försvarssatsning – 60 exemplar av stridsflygplanet Gripen E – har hittills kostat svenska staten 36,8 miljarder kronor enligt tillverkaren Saabs egna siffror, kan SvD berätta. Försvarsberedningen vill tills vidare behålla även den nuvarande C/D-versionen i flygvapnet. […]

I ett kritiskt inlägg på SvD Ledare om den pågående omdaningen om försvaret skrev departementsrådet Jan Hyllander vid försvarsdepartementet nyligen att ”när räkningarna för materielinvesteringar med mera måste betalas riskerar den operativa förmågan att minska trots att det utgör det enskilt viktigaste i försvarsreformen”. Enligt Hyllander är det ändå ”föga meningsfullt att klandra försvarsindustriföreträdare i Sverige för att de marknadsför sig själva och sina produkter”.

I stället vilar ansvaret på politikerna: ”De som företräder staten måste skilja på försvarets operativa behov och vad industrin kan och vill producera”. Läs artikel

Utöver nya hot från en ofta hemodlad terrorism har vi fått ett potentiellt kärnvapenhot som vi inte sett sen kalla krigets slut. Den ständiga konfrontationslinjen med Ryssland är en återvändsgränd och innebär risker för misstag med oöverskådliga konsekvenser. Det behövs en ny säkerhetskonferens för Europa i likhet med Berlin- eller Wienkongressen. […]

En unison stämma i USA, Västeuropa och Sverige talar om ryska aggressioner. Allt som försämrat relationerna beror på Ryssland. Som stöd för denna tes åberopas i ungefärlig ordning: Georgienkrisen med Sydossetien, kriget i Syrien, Ukrainakrisen och annekteringen av Krim, rysk påverkan på valet i USA, samt Skripalaffären och mord på journalister. För de tre senare saknas bevis. Det påstås att Ryssland och Putin endast förstår maktspråk och att man måste hålla tuffare linje och utöka sanktionerna. Att ifrågasätta denna tes leder ofta till beskyllningar om att vara Ryssland-apologet eller liknande. I Ryssland är synen givetvis en annan. Här är det Nato som genom ständig expansion trots upprepade löften om motsatsen visat sig opålitligt och aggressivt. Invasion och bombning av Irak och Libyen och stödet till antiryska strömningar i Ukraina ses som exempel. Extra hotfullt blev det när man på Nato-mötet i Bukarest i april 2008 talades om framtida medlemskap för Ukraina och Georgien. Läs artikel

Det britiske parlamentetsforsvarskommisjon la i august i fjor frem en egen analyse om utfordringene i Nord-områdene. En viktig konklusjon i denne er at britene ikke kan oppfylle sine forpliktelser om forsvar i nord. Da må NATO melde pass fordi britisk deltagelse er avgjørende. Nord-områdene – det er bl.a. Nord-Norge det!

Den britiske regjering vil tidlig i 2019 vil legge frem en prinsipp-utredning om forsvar og sikkerhet i nord. Dette er et svar til forsvarskommisjonens alarm om utviklingen i Nord-Atlanteren, Norskehavet og Barentshavet Vest med tilstøtende landområder.

Dette er forklaringen på hvorfor de amerikanske hangarskips-gruppene seiler kloss opp mot russisk farvann i Barentshavet.  Hovedformål er å få operativ erfaring øst for linjen Svalbard – Nordkapp. Slike operasjoner forutsetter også norske F-35 fly. Derfor må Norge kjøpe tankfly fordi F-35 (hovedbase på Ørlandet) ikke har rekkevidde nok til slike oppdrag. Med Bodø som base hadde dette ikke vært et problem. 3 stk F-35-fly på Evenes er øremerket for avskjæringstokt i nært luftrom, ikke offensive oppdrag nord og øst i Barentshavet. Läs artikel

Vi ble aldri kloke på den massive nedbyggingen av Forsvaret i Finnmark, aller minst ved Garnisonen i Porsanger (GP). Heldigvis har myndighetene kommet på bedre tanker og gjenoppbygger Hærens slagkraft i det eneste fylket som grenser til Russland.

I går var de første 150 stridssoldatene tilbake ved GP. Utvilsomt en milepæl for Porsanger, som naturlig nok er opptatt av både arbeidsplasser og ringvirkninger. Flere byggesteiner og investeringer er i vente, men vi må være nokså krystallklare på at  kavaleribataljonen i Porsanger og jegerkompaniet i Sør-Varanger er noe mer enn «sysselsettingstiltak», nemlig en naturlig og nødvendig styrking av norsk forsvar i en ustabil situasjon.

Det er også hele poenget: Forsvarspolitikk må ikke handle om kortsiktige løsninger basert på noen år med tøvær, men må dreie seg om langsiktig tenkning, der man blant annet forholder seg til at man er en del av en allianse. Det er forpliktelser man ikke bør lefle med, uten at det finnes seriøse planer om å endre den politiske kursen.   Ukraina-intervensjonen er et eksempel på hvor lite som skal til for å endre temperaturen i den forsvarspolitiske dialogen. Läs artikel

Justisminister Tor Mikkel Wara (Frp) bekrefter at Norge vurderer tiltak som kan holde Huawei utenfor utbyggingen av neste generasjons mobilnett i Norge.

– Norge deler USA og Storbritannias bekymring og er bekymret for at private og statlige aktører i Norge er utsatt for spionasje, sier Wara til nyhetsbyrået Reuters. […]

Han sier Norge vurderer å slutte seg til andre vestlige land og nekte kinesiske Huawei å bygge infrastruktur for 5G-nettet, den neste generasjonen mobilnett. Både Telenor og Telia bruker utstyr fra Huawei i 4G-nettet og tester også 5G utstyr fra den kinesiske IT-giganten. Läs artikel